Förvaltning av köpcentrum är komplext och skiljer sig i många avseenden från traditionell kommersiell förvaltning där fokus ofta hamnar på låga vakanser och ihållande kassaflöden. För att driva ett framgångsrikt köpcentrum finns det ett antal framgångsfaktorer man måste uppmärksamma och jobba med. Några av de viktigaste är förnyelse och tillgänglighet samt butiksmix. Dessa framgångsfaktorer är tillsammans med och bygger upp ett köpcentrums image. Den här uppsatsen belyser skillnader och likheter i hur några av de utvalda framgångsfaktorerna definieras i forskningsrapporter och litteratur samt hur investerare på den svenska marknaden uppfattar och värdesätter dem. Syftet är att undersöka vad som anses viktigt vid förvaltning av svenska köpcentrum. Genom intervjuer med nyckelpersoner på några svenska fastighetsföretag visar studien att det inte finns någon ensam faktor som definierar ett köpcentrums framgång, utan att det vid köpcentrumförvaltning behöver läggas fokus på ett flertal faktorer som sedan tillsammans bildar ett attraktivt centrum. Studien pekar på att det krävs en aktiv förvaltning genom kontinuerlig utveckling och förnyelse för att vara konkurrenskraftigt köpcentrum. Eftersom svenska centrum har ett väldigt likriktat butiksutbud är det just faktorer som lättillgänglighet och förnyelse som spelar stor roll när konsumenten väljer köpcentrum.

Konsumenters behov och preferenser har förändrats på grund av samhällets utveckling. Idag räcker det inte endast med ett bra och billigt utbud för att konsumenter ska komma till köpcentrum, det bör istället vara en plats dit människor vill åka och uppleva. Köpcentrumförvaltare använder facility management och en del av det är utformandet av hyresgästmix. Denna bör idag riktas mot en mer upplevelsebaserad hyresgästmix för att finna konkurrensfördelar. Upplevelser skapas genom att en individ interagerar sig med sin omgivning och det finns fyra olika sätt att studera en upplevelse på: underhållning, utbildning, estetik och eskapism. Idag saknas forskning kring hur de fyra kategorierna används vid skapandet av en hyresgästmix ämnad för upplevelser genom facility management av köpcentrum. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur konsumenter skapar upplevelser i köpcentrum med hjälp av en upplevelsebaserad hyresgästmix. I den teoretiska referensramen beskrivs upplevelseekonomi, de fyra upplevelsekategorierna samt olika typer av hyresgästmixar. Teorin upplevelseekonomi valdes för att studera hur olika konsumenter skapar olika upplevelser i köpcentrum. Metoden som använts i studien har varit kvalitativ då studien ville fånga konsumenters olika upplevelser utifrån ett köpcentrums hyresgästmix. Studiens datainsamling genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio konsumenter. Resultatet påvisar att det finns fyra olika konsumentgrupper som besöker och skapar upplevelser utifrån hyresgästmixen i ett köpcentrum: den sociala, den engagerade, den sökande och den praktiska konsumentgruppen. I diskussionen jämförs framkomna konsumentgrupper i relation till olika typer av hyresgästmixar samt de fyra upplevelsekategorierna. I avsnittet diskuteras även resultatet i jämförelse med tidigare forskning vilket resulterar i en modell som visar hur respektive konsumentgrupp skapar olika upplevelser gentemot varandra med hänsyn till upplevelsekategorierna. Slutsatsen påvisar vikten av att studera vad konsumenter skapar för upplevelser i köpcentrum för att kunna anpassa utformningen av en upplevelsebaserad hyresgästmix. De fyra konsumentgrupper som framkommit i studien kan utveckla teori för facility management när köpcentrumförvaltare ska utforma en upplevelsebaserad hyresgästmix. / The consumers behaviour have changed over time, today it is not enough to have cheap and competitive prices alone to entice consumers to the shopping centre. A shopping centre should be a place where people want to go and experience. Shopping centre managers use facility management and a part of this is the tenant mix. This should be focused towards a more experience-based direction thus finding a competitive advantage. Experiences are being created when an individual integrates itself with the environment and there are four different categories to study experiences of: entertainment, education, aesthetics and escapism. There is currently a lack of research on how the four categories are being used in this experience creation through the facility management of shopping centres. The purpose of this study was to examine how consumers create experiences in the shopping centre by an experience inspired tenant mix. In the theoretical framework the experience economy is being described, the four categories of experiences available and the different types of tenant mixes. This theory was selected to study how consumers create different experiences in the shopping centre. The method used in the study was a qualitative research approach, since the study wanted to capture consumers different experiences from a shopping centre’s tenant mix. Qualitative research allowed for this insight. The study’s data was collected through semi-structured interviews with ten consumers. The results found that there were four different consumer groups visiting and creating experiences based on the tenant mix in a shopping centre: the social, the dedicated, the searcher and the practical consumer group. In the discussion the consumer groups are being discussed in relation to the different types of tenant mixes and the four categories of an experience. The section also takes previous research into consideration allowing for comparisons. This results in a model being created that shows how each consumer group creates these different experiences with each experience category being accounted for. The conclusion demonstrate the importance of studying consumers motivations and demands in shopping centres in order to be able to adapt and accommodate for the creation of these experiences. From the consumer groups that have emerged in the outcome, it may develop theory for facility management when they design experience based tenant mix in the shopping centre.

The purpose of this essay is to examine the possibilities for Farsta Centrum so they can increase their visitor count to avoid losing customers in favor of online shopping. It is investigated through several hypotheses that were formed. To accomplish this, a case study which consists of two parts has been completed. Firstly, a literature review was the basis for the hypotheses that investigates previous work concerning the subject. Secondly a questionnaire has been designed based on a standard model with attitude statements and a 7- point Likert scale. The questionnaire was then handed out to consumers as well as employees with a managerial role in the stores at Farsta Centrum. After this the answers were reviewed and analyzed based on average values. The results show that multi-channel shopping is not yet fully integrated with online shopping at Farsta Centrum. However other hypotheses were confirmed, for example that customer loyalty is important and that customers will prefer self-scanning. Therefore, two ways are presented to increase the visitor count to the center based on the results of the report. Firstly to pressure the stores to maintain a virtual store and secondly to force them to use self-scanning where appropriate. / Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Farsta Centrum kan öka besöksfrekvensen för att undvika att kunderna istället handlar online. För att problemet ska kunna diskuteras har en fallstudie av centrumet utförts vilken består av två delar. Först har en litteraturstudie gjorts där tidigare forskningsrapporter och litteratur presenteras. Här ligger också grunden till hypotesformuleringarna. Del två är en enkätundersökning med attitydfrågor som ställts till konsumenter respektive butiksansvariga i Farsta Centrum. Konsumenterna har fått besvara frågor relaterade till bland annat handelsmönster, hur det digitala integreras i handeln eller självscanning. Frågorna är kopplade till hypoteserna och svaren har utvärderats med medelvärden. Skalan som användes var en 7-gradig Likertskala. I resultatet framgår att Farsta Centrum inte är i framkant av den digitala handeln än. Hemsidor och telefoner är inte det viktigaste för konsumenterna och därför behöver inga anpassningar utföras än. Dock framgår till exempel att köptrohet är viktigt såväl som att självscanning är attraktivt. Det finns därför två sätt för Farsta Centrum att förvalta på ett bättre sätt för att öka besöksfrekvensen till centrumet utifrån rapportens resultat. De kan sätta mer press på butikerna att också tillhandahålla en virtuell butik samt forcera butiker att använda sig av självscanning där det är möjligt och passande.