Purpose: The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to. Methodology: A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains. Theoretical perspective: This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation. Results: Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area. Conclusion: The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations. They just did not know it existed. The two contacted companies that already applied K2 had an accounting consultant who chose it. Thus, the companies did not make an active choice to apply K2.

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning. Syftet med K3 är att det ska förenkla redovisningsarbetet och på det sättet minska de administrativa kostnaderna.I slutet av år 2010 skickade BFN ut K3 på remiss till 52 instanser. Av dessa valde 28 att skicka in remissvar av olika omfattning. Vi har behandlat 13 utav dessa eftersom resterande inte varit tillräckligt innehållsrika för att bidra med relevant information till uppsatsen.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka huvudargument som de olika instanserna har yttrat i sina remissvar gällande K3-regelverket. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin har bestått av de utvalda remissvaren.Instanserna har framfört konstruktiv kritik av olika karaktär. Huvudargumenten har vi delat in i fyra olika kategorier. Dessa har varit användarvänlighet, förhållandet till svenska lagar, förhållandet till IFRS for SMEs samt förhållandet till god redovisningssed. Resultatet av studien visar att en stor majoritet anser att användarvänligheten i K3 är undermålig och att strukturen måste förbättras för att kunna tillämpas i praktiken. Flera instanser menar även att BFN i sitt arbete att utforma K3 tagit sig stora friheter att inskränka på regler som anges i ÅRL. I vissa fall har instanser yttrat att normerna i K3 strider mot regeringsformen och ifrågasatt BFNs skrivelser. Positivt ser instanserna dock på att nämnden valt att basera K3 på IFRS for SMEs men att det i flera fall sker avvikelser från det internationella regelverket vilket inte välkomnas av ett antal instanser. Vår slutsats är att K3 i dagsläget inte är tillräckligt välutvecklat för att kunna tillämpas i praktiken eftersom majoriteten av instanserna har sammantaget fler negativa än positiva synpunkter kring regelverket. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Aim: </strong>The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time.</p><p><strong>Method: </strong>We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat.</p><p><strong>Metod: </strong>I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.</p>

Aim: The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time. Method: We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result. Result &amp; Conclusions: The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications. Suggestions for future research: When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale. Contribution of the thesis: This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat. Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser. Resultat &amp; slutsats: I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar. Förslag till fortsatt forskning: När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.