<p>Grunden till denna studie tog fart genom en undersökning som gjordes av TMF, Trä och Möbelindustriförbundet, i slutet av 80-talet om anbudskalkylering hos medlemsföretagen. Samtidigt som Ask, C. och Ax, U. gjort en studie om hur kalkyleringen ser ut inom verkstadsindustrin, slutet av 90-talet, växte studiens frågeställning fram om hur kalkyleringen ser ut inom TMF idag. Med detta i bagaget återkopplade vi till den bok Jonas Gerdin skrivit om beslutsfattandeprocesser för kalkylering, från denna hämtade vi den beslutsmodell som använts i studien. Via kontakter, TMF, kontaktade vi Frendins Snickeri AB utanför Örebro och utformade sedan följande problemfrågor:</p><p>- Hur går Frendins Snickeri AB tillväga vid upprättandet av en kalkyl?</p><p>- Hur ser de kalkyler ut som Frendins Snickeri AB använder sig av idag?</p><p>Vi har kommit fram till att branschvanan och erfarenheten gör sättet vilket Joakim Frendin kalkylerar på. Vidare följer han den beslutsmodell vi använt oss av för att analysera företaget, dock genom, för honom, självklara tillvägagångssätt som återigen kopplas tillbaks till erfarenheten. Således går det inte att i praktiken se alla de olika stegen var för sig som de är beskrivna i teorin.</p><p>Vi har även tittat på vad för typ av avskrivning som Frendins Snickeri AB använder sig av och detta gav resultatet såkallad rak avskrivning. En diskussion förs kring om det kan finnas nytta med annan typ av avskrivningsmetod.</p><p>Typen av kalkyl som används vid anbudsgivning är vad vi kunnat analysera en liknelse till påläggskalkyl. Vi har ej funnit någon ren påläggskalkyl hos Frendins Snickeri AB utan vi kan konstatera att en modifierad variant av påläggskalkyl används.</p>

No description available.

Grunden till denna studie tog fart genom en undersökning som gjordes av TMF, Trä och Möbelindustriförbundet, i slutet av 80-talet om anbudskalkylering hos medlemsföretagen. Samtidigt som Ask, C. och Ax, U. gjort en studie om hur kalkyleringen ser ut inom verkstadsindustrin, slutet av 90-talet, växte studiens frågeställning fram om hur kalkyleringen ser ut inom TMF idag. Med detta i bagaget återkopplade vi till den bok Jonas Gerdin skrivit om beslutsfattandeprocesser för kalkylering, från denna hämtade vi den beslutsmodell som använts i studien. Via kontakter, TMF, kontaktade vi Frendins Snickeri AB utanför Örebro och utformade sedan följande problemfrågor: - Hur går Frendins Snickeri AB tillväga vid upprättandet av en kalkyl? - Hur ser de kalkyler ut som Frendins Snickeri AB använder sig av idag? Vi har kommit fram till att branschvanan och erfarenheten gör sättet vilket Joakim Frendin kalkylerar på. Vidare följer han den beslutsmodell vi använt oss av för att analysera företaget, dock genom, för honom, självklara tillvägagångssätt som återigen kopplas tillbaks till erfarenheten. Således går det inte att i praktiken se alla de olika stegen var för sig som de är beskrivna i teorin. Vi har även tittat på vad för typ av avskrivning som Frendins Snickeri AB använder sig av och detta gav resultatet såkallad rak avskrivning. En diskussion förs kring om det kan finnas nytta med annan typ av avskrivningsmetod. Typen av kalkyl som används vid anbudsgivning är vad vi kunnat analysera en liknelse till påläggskalkyl. Vi har ej funnit någon ren påläggskalkyl hos Frendins Snickeri AB utan vi kan konstatera att en modifierad variant av påläggskalkyl används.

No description available.

Det här examensarbetet har genomförts för Runsven och har haft som syfte att studera de effekter som kan uppstå i butik om leveransfrekvensen från lager till butik ökar. Runsven AB är tillsammans med ÖoB helägda dotterbolag till Runsvengruppen AB, där Runsven svarar för varuförsörjning och logistik medan ÖoB svarar för marknadsarbete och försäljning. I dagsläget får ÖoB-butikerna två ordinarie leveranser i veckan från Runsvens centrallager. Runsven tror att en ökad leveransfrekvens kan ge positiva effekter i form av ett minskat butikslager samtidigt som fyllnadsgraden, det vill säga andelen tillgängliga produkter i butiken, ökar. Man tror också att förändringen kan ge förbättringar för butikspersonalen. Syftet i arbetet uppfylls genom en studie av tre olika frågeställningar: Hur påverkas butikslagret? Hur påverkas orderkvantiteterna? Hur påverkas personalen? Metoden i arbetet, som har använts för att besvara frågeställningarna, har varit en konstruktion av en modell som studerar lagerstorlek och lagerföringskostnader samt tidsåtgång för arbete i samband med leveranser. Baserat på modellens resultat utfördes sedan Activity-based costing-kalkyl (ABC-kalkyl), som visar olika produkters kostnad för de aktiviteter som krävs i samband med leverans. Arbetets resultat visar att butikerna idag har för mycket produkter i lager. Modellens resultat visar att en ökad leveransfrekvens kan ge en minskning av en butiks lagerföringskostnader med mellan 21 och 49 procent, beroende på hur leveransfrekvensen ökas. Rapportens resultat visar också att en ökad leveransfrekvens skulle ge förbättringar för butikspersonalen. Slutligen visar ABC-kalkylen att den aktivitet som förbrukar flest resurser och därmed kostar mest är aktiviteten upplockning. För aktiviteten mottagning är däremot kostnaderna genomgående låga, på grund av detta har mindre fokus lagts på denna aktivitet.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Byggnadsinformationsmodellering (BIM) är det informationshanteringssystem som de flesta konsultföretag och beställare strävar att implementera. Många har redan tillämpat BIM-metodiken som en del av byggprocessen. Eftersom tekniken går framåt tvingar detta också individen att utvecklas. Svårigheter uppstår när tekniken går framåt utan att den implementeras på rätt sätt av branschen. Problem finns i överföringen av information mellan olika parter. Ett av dessa problem är vid mängdavtagningar och kalkyler. Ett företag som ligger i framkant i utvecklingen och gärna vill effektivisera processen är Sweco Architects i Uppsala. De vill med hjälp av detta examensarbete undersöka beställarens krav och önskemål gällande kalkylering och mängdavtagning. Examensarbetets syfte är att med hjälp av en intervjustudie visa vad beställaren tycker behöver förändras och förbättras inom kalkylering och mängavtagningar från projektören. Målet med arbetet blir att med hjälp av intervjustudien ta fram en metodik till projektören som följer beställarens kravställning. Metodiken riktas in mot programvaran Autodesk Revit. Slutsatsen av arbetet är att en tydligare dialog mellan beställare och projektör behövs för att kunna förbättra mängdavtagningarna, men även en bättre arbetsmetodik för litterering. För att säkerställa detta bör en branschstandard upprättas men tills dess måste kravställningen bli tydligare.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit. Majoriteten av företagen inom grafisk industri ärav liten eller medelstor storlek och dessa företag har saknat möjligheten att göra de nödvändigainvesteringarna för att uppnå högvolymproduktion. Med hård konkurrens från de större företagenhar lönsamheten sjunkit och många företag har gått under då de inte har lyckats anpassa sig till deförändrade förutsättningarna.Syftet är att redogöra för synen på för- och efterkalkylering samt lönsamhet hos personerverksamma inom den grafiska industrin. En hermeneutisk kvalitativ metod användes där en induktivansats tillämpades för att uppnå en djupare förståelse. Tre yrkesaktiva personer inom grafisk industriintervjuades där deras syn på sin egen bransch behandlades med fokus på hur lönsamhet och viktenav kalkyler har blivit påverkade av förändringen mot ett tjänstesamhälle. Det framgick att kalkyler ärav mindre vikt för de små företagen men att kännedom om de egna kostnaderna fortfarande ärkritiskt. Däremot är kalkyler både svårare att upprätta och blir mindre precisa med ett ökat inslag avtjänster och kalkylerna är slutligen underställda marknadskrav, goda kundkontakter samt godkvalitet.Den förändring mot att tryckerier även erbjuder tjänster i högre grad har inverkat positivt pålönsamheten då de ger utrymme för större marginaler då det är möjligt att peka på kompetensen somprisdrivare och inte materialkostnader. Dessutom är tjänster effektiva för att knyta närmarekundkontakter. Små och medelstora tryckerier har varit långsamma med att anamma dennaförändring mot ett tjänstesamhälle och det är viktigt för den fortsatta överlevnaden att förståvärdekedjan i ett företag. / Uppsatsnivå: C

This thesis, in the field of healthcare logistics, has been carried out at Hjärt- och Medicincentrum (HMC) at the University Hospital in Linköping during the fall and spring of 2012/2013. The thesis is done by two students at Linköping University at master’s level within the framework of Industrial Engineering and Management. As Sweden's county councils should not make a profit or loss, it is important that the councils are aware of how much care processes cost. Kardiologiska kliniken at HMC in Östergötland’s county council is one of the clinics that are profitable. One reason for this is believed to be that the care processes related to patients outside the county, are billed at a higher rate than the actual cost. The aim of this project is to create a spreadsheet template for how the total cost of care shall be calculated for cardiovascular sicknesses, and to calculate the total cost of care for three types of cardiovascular sicknesses. First a rough flow chart of the three cardiovascular sicknesses PTMV, Mitraclips and TAVI, were done in a pilot study. This was done so that the authors better would understand the sicknesses, and to create a first, rough overview of what could be included in the spreadsheet template. This, together with literature about flow charts and Activity Based Costing, decided how detailed the data collection phase would be. Through further interviews and observations a more detailed flow chart of activities could be created for each of the three sicknesses before a merged flow chart was constructed. Interviews were conducted with all categories of personnel involved, to create an accurate map as possible. By using the income statements for Seldingerenheten and Kardiologiska kliniken, and the economy cube and KPP cube of the county council, costs have been identified to either be allocated directly to the sicknesses, spreadsheet objects, or indirectly through the identified activities. The Activity Based Costing generated an expense of 110 376 SEK for PTMV, 356 669 SEK for Mitraclips and 432 159 SEK for TAVI. When comparing these costs with the previous calculated sickness type costs in the KPP cube, it showed that the developed spreadsheet template expects high with 7 000 to 13 000 SEK for the sickness types. This means less than 7% of the current cost. The estimated total cost is considered to be reliable enough to use for a rough calculation of the cost for the three types of sicknesses. Based on the Activity Based Costing a spreadsheet template was created involving how the total cost of care can be calculated. The template includes six overall steps to, in a general way, calculate the cost of care for a sickness type. The first step involves making a flow chart of the type to identify activities. The next step involves that costs must be identified in existing accounting systems, so these, in the third step, can be divided into the six cost items "Staff", "Local", "External Examinations", "Material &amp; Medicine", "Computing &amp; IT" or "Other", depending on where they best fit. In step four, the costs identified as directly linked to the sickness shall be distributed by using KPP or other bases. Then, the remaining costs will be distributed to the identified activities in step five, and in the last step, these costs of the activities will be allocate to the sickness type. The developed spreadsheet template can, according to the authors, be generalized to be useful in other areas in order to easily calculate the total cost of care for a sickness type in the Swedish health care. Its weakness, however, is how many clinics’ costs that are analysed. In this study only the costs of Kardiologiska kliniken finance system was analysed. A more accurate cost would be calculated if costs of other clinics also were examined, instead of being picked directly from the KPP cube. Despite this, the authors consider that the template is useful for a rough estimation of the total costs for different types of sicknesses.

Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE13E:3, Spring 2012 Authors: Jacob Cedergren, Adam Pettersson, Hampus Skelterwijk Supervisor: Anders Jerreling Title: The ERP-systems impact of the management control - a case study of VIDA AB Original Title: Affärssystemens påverkan på ekonomistyrningen - en fallstudie på VIDA AB Background: New technology has given businesses new opportunities to use and store information and the current information systems has changed the way of working in more or less all sectors and operations. ERP-systems have been one of the most important IT innovations in the past decade. The potential of a properly implemented ERP-system is great because it has got the ability to link the company’s different areas together. Despite its many advantages, there are several examples of cases where the acquisition and implementation has been a total failure. For this reason, the lack of knowledge and experience regarding ERP-systems and its impact on businesses management control, has been recognized. Purpose: The study aims to describe and explain how the implementations of ERP- systems have affected the management control within a company. Method: The thesis consists of a qualitative case study of VIDA AB where the empirical results have been compared with theories ragarding management control and ERP-systems. Conclusion: The authors have focused mostly on the financial terms budgeting, cost accounting, management accounting and performance measurement. Regarding the impact ERP-systems have on these methods of control within the VIDA organization, the authors have found that some of them are being affected while others do not to the same extent. Furthermore, the authors have found that the ERP-systems in general generate enormous benefits for VIDA, but if they are not provided with accurate information their significance is limited for its usage in the management control. Keywords: ERP-systems, Management Control, Budgeting, Cost Accounting, Management Accounting, Performance Management, Information Systems