I den här tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sätt att kalkyleraprojekt inom näringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för många projekt är komplexa och det är ofta som kalkylerna inte stämmer. Med den härmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osäkerhetsfaktorerna såatt man därefter ser projektet med neutrala ögon. På så sätt har beställaren möjligheter att taställning till hinder som kan äventyra hela projektet. Därefter kan man välja att gå vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osäkerheter eller avstår från att genomföra projektet.Om man går vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund. Det gör att läsaren kan tillgodogöra sig denteoretiska bakgrunden till successiv kalkylering. Därefter ger författarna några konkretaexempel som baseras på verkliga situationer. I kapitel fem har författarna intervjuat Sverigesfrämsta expert inom successiv kalkylering och även personal på Ringhals.Avslutningsvis redovisar författarna sina slutsatser och de erfarenheter som de hartillgodogjort sig genom att utföra detta examensarbete.

<p>Provningsverksamheten hos Försvarets materielverk behöver en bättre anpassad prissättning mot andra kunder än Försvarsmakten. Utgångspunkten för detta examensarbete är att undersöka möjligheterna till en mer marknadsanpassad prissättning. I examensarbetet vinklas emellertid prissättningen både ur marknads- och kostnadsfokus. Teorin och analysen leder fram till en lösning där kundvärdet blir centralt och med internkalkyleringen som ett viktigt stöd i prissättningen. I den föreslagna prismodellen ingår policy, strategi, kunder, konkurrentens och internkalkyleringen som tillsammans ska ge ett bättre underlag för prissättningen.</p>

<p>Bakgrund: Företag behöver i dagens samhälle robusta och pålitliga datasystem. För att bygga ett väl fungerande nätverk måste dessa baseras på bra operativ- systemprogramvara. Den fria programvaran, Linux, har stärkt konkurrensen på marknaden för operativsystem. Att konkurrensen hårdnat gör det intressant att undersöka ifall kostnaderna för anskaffning och användning skiljer sig åt mellan olika operativsystem.</p><p>Syfte: Syftet med detta arbete är att skapa en LCC-modell vilken skall appliceras på operativsystem i datanätverk. Vidare skall vi använda modellen till att jämföra totalkostnaden för att anskaffa och nyttja operativsystem i datanätverk under nätverkets livstid.</p><p>Genomförande: För att uppnå vårt syfte har vi genomfört personliga intervjuer med ekonomi- och dataansvariga på tio olika organisationer. Utifrån dessa intervjuer har vi tillsammans med litteraturstudier konstruerat en LCC-modell. Denna har vi sedan använt för att skapa en reviderad LCC-modell som vi ansatt för att jämföra totalkostnaden för att nyttja Linux respektive Windows NT i sitt nätverk.</p><p>Resultat: Resultatet är en LCC-modell som kan användas i en rad olika syften. Vår reviderade modell visade att ett renodlat Linuxsystem är ett billigare alternativän ett renodlat Windows NT-system. Behovet har dock visat sig vara viktigare än priset vid val av system. För att reducera kostnader är det viktigt att satsa på utbildning och kvalitet.</p>

<p>Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sänka kostnader och därmed öka konkurrenskraften på en allt mer hårdnad marknad. Synen på processtänkande och dess möjligheter har under senare årtionden ökat markant i intresse, däremot har ekonomisystemen inte förändrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förändra kalkyleringen använder många företag sig fortfarande av traditionella påläggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrängd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod är känd under namnet Relevance Lost. Enligt Burns & Vaivio (2001) har kalkyleringen flyttats från att vara en kontrollfunktion till att istället bli en supportfunktion. Traditionell kalkylering har även kompletterats med rullande prognoser, balanserade styrkort och operativa mått. Trots denna komplettering kvarstår problemet med att i ekonomiska mått kunna mäta en processförändring, som inte har någon definierad början och slut.</p><p>Syfte: Vi syftar till att beskriva om och i sådana fall hur företag inom fordonsindustrin förändrar sina kalkyler efter en övergång till Lean Production. Vidare syftar vi till att förklara och förstå om kalkyler kan spegla tillverkningsprocesser, eller vad som kan användas istället.</p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka stora svenska företag inom fordonsindustrin som tillverkar enligt Lean Production filosofin</p><p>Genomförande: Vi har studerat sju fallföretag med sammanlagt tretton intervjuer, vilket kan ses som en fallstudieliknande undersökning.</p><p>Resultat: Företag inom den svenska fordonsindustrin har inte valt att förändra sina kalkylsystem efter övergången till Lean Production. Istället har kalkylerna kompletterats med icke-ekonomiska mått, för att mäta processförbättringar.</p>

Hvordan kan en omkostningskalkulationsmodel udformes under moderne og fleksible produktionsforudsætninger, og hvordan påvirker stokastikken fra produktionen en given kalkulationsmodel, når der tages højde for samtlige indsatte ressourcer fra produktionen? Disse forhold er diskuteret med udgangspunkt i den existerende kalkulationsteori på området og i relation till to konkrete case-virksomheder. For at kunne gøre konkrete beregninger af stokastikkens virkninger, er der udformet en model baseret på et FMS-system, som har været testet via stokastisk simulering. Resultatet heraf viste, at variationer i processerne, transport og leadtid kan have relativ stor effekt på stykomkostningerne sammenliget med det deterministiske tilfælde. Med en stokastisk omkostningsmodel er der også mulighed for, at estimere effekten fra Design For Manufacturability (DFM) via standardafvigelsen. Dermed bliver det muligt att søge efter at minimere stokastikken og variationen fra produktionen. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan

Bakgrund: Företag behöver i dagens samhälle robusta och pålitliga datasystem. För att bygga ett väl fungerande nätverk måste dessa baseras på bra operativ- systemprogramvara. Den fria programvaran, Linux, har stärkt konkurrensen på marknaden för operativsystem. Att konkurrensen hårdnat gör det intressant att undersöka ifall kostnaderna för anskaffning och användning skiljer sig åt mellan olika operativsystem. Syfte: Syftet med detta arbete är att skapa en LCC-modell vilken skall appliceras på operativsystem i datanätverk. Vidare skall vi använda modellen till att jämföra totalkostnaden för att anskaffa och nyttja operativsystem i datanätverk under nätverkets livstid. Genomförande: För att uppnå vårt syfte har vi genomfört personliga intervjuer med ekonomi- och dataansvariga på tio olika organisationer. Utifrån dessa intervjuer har vi tillsammans med litteraturstudier konstruerat en LCC-modell. Denna har vi sedan använt för att skapa en reviderad LCC-modell som vi ansatt för att jämföra totalkostnaden för att nyttja Linux respektive Windows NT i sitt nätverk. Resultat: Resultatet är en LCC-modell som kan användas i en rad olika syften. Vår reviderade modell visade att ett renodlat Linuxsystem är ett billigare alternativän ett renodlat Windows NT-system. Behovet har dock visat sig vara viktigare än priset vid val av system. För att reducera kostnader är det viktigt att satsa på utbildning och kvalitet.

Provningsverksamheten hos Försvarets materielverk behöver en bättre anpassad prissättning mot andra kunder än Försvarsmakten. Utgångspunkten för detta examensarbete är att undersöka möjligheterna till en mer marknadsanpassad prissättning. I examensarbetet vinklas emellertid prissättningen både ur marknads- och kostnadsfokus. Teorin och analysen leder fram till en lösning där kundvärdet blir centralt och med internkalkyleringen som ett viktigt stöd i prissättningen. I den föreslagna prismodellen ingår policy, strategi, kunder, konkurrentens och internkalkyleringen som tillsammans ska ge ett bättre underlag för prissättningen.

Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sänka kostnader och därmed öka konkurrenskraften på en allt mer hårdnad marknad. Synen på processtänkande och dess möjligheter har under senare årtionden ökat markant i intresse, däremot har ekonomisystemen inte förändrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förändra kalkyleringen använder många företag sig fortfarande av traditionella påläggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan &amp; Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrängd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod är känd under namnet Relevance Lost. Enligt Burns &amp; Vaivio (2001) har kalkyleringen flyttats från att vara en kontrollfunktion till att istället bli en supportfunktion. Traditionell kalkylering har även kompletterats med rullande prognoser, balanserade styrkort och operativa mått. Trots denna komplettering kvarstår problemet med att i ekonomiska mått kunna mäta en processförändring, som inte har någon definierad början och slut. Syfte: Vi syftar till att beskriva om och i sådana fall hur företag inom fordonsindustrin förändrar sina kalkyler efter en övergång till Lean Production. Vidare syftar vi till att förklara och förstå om kalkyler kan spegla tillverkningsprocesser, eller vad som kan användas istället. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka stora svenska företag inom fordonsindustrin som tillverkar enligt Lean Production filosofin Genomförande: Vi har studerat sju fallföretag med sammanlagt tretton intervjuer, vilket kan ses som en fallstudieliknande undersökning. Resultat: Företag inom den svenska fordonsindustrin har inte valt att förändra sina kalkylsystem efter övergången till Lean Production. Istället har kalkylerna kompletterats med icke-ekonomiska mått, för att mäta processförbättringar.

Building Information Modelling, ByggnadsInformationsModellering på svenska eller mer känt som förkortning BIM är en arbetsmetod som kan tillämpas inom byggbranschen. Denna moderna digitala metod tar projektering till en helt ny nivå. Genom informationsutbyte av relevant information för projektet utifrån en avancerad BIM-modell kan projektet effektiviseras. För att få en korrekt BIM-modell, eller en objektsbaserad modell som det också kan kallas, är det viktigt att de olika disciplinerna samarbetar i framtagningen. En BIM-modell har enligt många studier och rapporter stora fördelar för de inblandade aktörerna; reducering av kvalitetsfels- och produktionskostnader samt samordning och kollisionskontroller för att nämna några. Men för att kunna ta del av dessa fördelar måste det vara tydligt i hur beställaren av en modell ställer sina krav. Peab Sverige AB har i dagsläget ett stort intresse inom BIM och tillämpar det till viss grad. De ser stora fördelar med metoden och håller ständigt på att förbättra arbetsprocessen. Karlstadskontoret har önskan om att kunna använda BIM-modellerna i deras kalkyleringsarbete, och sättet som många konsulter modellerar på i dag fyller inte den önskade funktionen Peab eftersträvar. Modellerna är inte produktionsanpassade. Syftet med arbetet är att underlätta samarbetet mellan entreprenören Peab och dess externa konsulter i modelleringsdelen i framtagandet av en BIM-modell, för att undvika merarbete senare i kalkyleringsskedet. Detta ska uppfyllas genom att ta fram ett underlag för hur konsulter skall modellera så att entreprenören kan använda sig av modellen fullt ut. Arbetet ligger även till grund för ett kompendium som konsulterna kan använda sig utav där objektsindelningen blir produktionsanpassad och på så sätt tillfredsställer Peabs kalkylatorer. Med hjälp av en byggd teoretisk grund, intervjuer av berörda partner och granskning av Peabs BIM program blev en objektsindelning av 2D-detaljsektioner enligt SBEF:s byggdelstabell aktuell. Tankar och åsikter hämtades från Peabs BIM-samordnare, kalkyl Peab samt tre externa konsultfirmor Tengbom, Mondo Arkitekter och Integra för att skapa ett modelleringstekniskt underlag.   Resultatet av arbetet slutade i ett kompendium där ritande konsult får en visuell hjälp om hur Peab vill ha sin BIM-modell modellerad. Detta blir en hjälp för att överbygga det glapp som råder mellan ritande instans och entreprenören. Detta kompendium blir en bilaga till den rådande BIM-manual som Peab skickar ut till samtliga deltagande aktörer i deras BIM-projekt. Mötena med konsulterna resulterade i vetskapen om att en modellering på det önskade sättet var möjligt, men att det skulle ta längre tid att uppföra en sådan modell vilket i sin tur betyder en ökad kostnad för beställaren. För att det ska bli standardiserat att göra på det här sättet innebär att Peab måste se vinning i att lägga ner mer pengar på projektörerna, något som blir svårt att motivera då det kan vara svårt att mäta de vinster en korrekt BIM-modell medför. En sådan utredning skulle väga tungt och en önskvärd effekt är en implementering av BIM i hela byggbranschen. / Building Information Modeling, or more known as BIM, is one of the most up-to-date working process within the construction industry. This advanced digital high end model brings projection to a whole new level. By the exchange of information which is stored within the model, every involved participant has easy access to relevant information needed for the project. To get an accurate BIM-model, or an object-based model which it also could be called, every participant has to strive against a common goal for a successful result. The BIM-method has, according to a lot of different studies, a very positive impact on the whole project such as being able to minimize errors as a result of miscommunication, early identification of potential clashes and detection of collisions. To receive these benefits the requirements from the requested model has to be clearly presented.  Peab Sweden AB, one of the biggest companies in the construction industry in Sweden, has a huge interest in this method and uses BIM to manage some of their projects. The office in Karlstad, Sweden, has the desire to be able to use BIM-models in their calculation work. Today’s modeling by the consultants is not filling the desired function Peab aspire because the models aren’t adapted to production. The purpose of this study is to facilitate the cooperation between the contractor Peab and its external consultants in the development of a BIM-model to avoid additional work in the calculation stage. In order to close the gap this study will create an illustration of how the consultants should model. The study will also provide the basis to create a compendium which the external consultants can use where object classification is adapted to production and will satisfy Peab’s calculators. With the help of a built theoretical foundation, interviews with relevant partners and understanding of Peab's BIM-programs, an object classification according to SBEF's building component table became the best option. Thoughts and opinions were taken from BIM-Coordinator and calculators from Peab and three external consulting firms Tengbom, Mondo Architects and Integra to understand different modeling techniques and getting knowledge of what’s possible to model by different CAD-programs. The result of the study ended up in a compendium to give the consultant a visual aid how Peab wants their models. This guideline will help close the existing gap between the drawing consultants and contractor. The compendium will be used as an attachment to Peab’s current BIM-manual which is sent out to every participant when BIM-project is appropriate. The meetings with the consultants verified that a modeling based on the compendium was possible, but it would take longer to build such a model, which also means an increased cost. In order to standardized this model-based method Peab has to see the benefits in putting down more money on project planners, which will be difficult to justify when it may be difficult to measure the profits.

Trenden går mot att västvärlden utsätts mer och mer för hård konkurrens från lågkostnadsländer inom tillverkningsindustrin. Det krävs därför att företagen arbetar med olika strategier och metoder som får dem att fortfarande vara lönsamma utan att behöva omlokalisera. I den här rapporten utreds ett exempel på hur en investering med hjälp av förbättringsarbete inom ergonomi, kvalitet, flexibilitet och lönsamhetsbedömt underlag kan hjälpa ett industriföretag att sänka sina kostnader på lång sikt och bli mer konkurrenskraftiga.