I den här studien har författarna undersökt hur byggföretaget Skanska använder Building Informationen Modelling (BIM) idag på Nya Karolinska i Solna (NKS) och dess möjligheter utöver hur det används idag. Syftet med studien var att undersöka om man med hjälp av BIM kan skapa bättre förutsättningar för arbetsberedning, visualisering och mängdning på NKS. Målet med undersökningen var att kunna ge rekommendationer till Skanska hur de med hjälp av BIM kan förbättra förutsättningarna för arbetsberedning, visualisering och mängdning för betong och markarbeten. För att uppnå målet har författarna genomfört en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserats. Författarna har efter analysen genomfört en fallstudie i form av intervjuer med ett urval av yrkesgrupper från Skanska. Intervjuerna genomfördes för att undersöka hur Skanska använder BIM idag. Fallstudien jämfördes sedan med litteraturstudien för att undersöka kopplingen mellan teori och hur det är på NKS. Studien visade på att BIM har stort potential att underlätta arbetet med arbetsberedning, visualisering och mängdning för betong och markarbeten inom produktionen på NKS. Genom att man använder sig av BIM och dess 3D-modeller för visualiseringen av projektet så skapar man bättre förståelse för projektet. Med 3D-modellen ges även möjligheten att hämta mängder direkt ur modellen med hjälp av volymen för det valda elementet. Lägger man även till 4D BIM (tidsplanering) så kan man skapa en tidseffektiv planering. Det man dock skulle behöva göra på NKS är att informera personalen om vad BIM är och fördelarna som finns med att använda sig av BIM. / In this study, the authors investigated how the building construction company Skanska uses Building Information Modelling (BIM) today at the New Karolinska in Solna (NKS) and its capability. The study was limited to work preparation, visualization and quantification of concrete and ground works in the construction site. The purpose of this study was to investigate whether or not using BIM can create better conditions for job preparation, visualization and quantification at NKS. The goal of the survey was to provide recommendations to Skanska about how using BIM can improve conditions for work preparation, visualization and quantification of concrete and ground works. To achieve this goal, the authors conducted a review and analysis of scientific articles. The authors have carried out and analyzed a case study by interviewing a sample of professions from Skanska. The interviews were conducted to examine how Skanska are using BIM today. The case study was then compared with the literature study to investigate the link between theory and how it works at NKS. The study found that BIM has great potential to favor the process of work preparation, visualization and quantification of concrete and ground works in the construction site of NKS. By the use of BIM and its 3D models for visualization will create better understanding for the project. The 3D model gives the opportunity to get material quantities directly from the model by using the volume of the selected element. 4D BIM (scheduling) gives opportunies to create a time-efficient planning. That would be needed to do at NKS is to inform the staff of what BIM is and the benefits by using BIM.

En tredjedel av allt avfall i Sverige kommer från byggsektorn, om man räknar bort gruvsektorn. Det har skett en ökning av avfallet inom byggsektorn från år 2012 till år 2014.  Enligt uppskattningar av ett branschledande åkeriföretag utgjorde gipsspillet 5 % av det totala avfallet år 2015 i Stockholm och Uppsala. Gipsspillet kan återvinnas om det är torrt och rent från spackel, tapet osv. men det krävs energi för att återvinna gipsen. Därför är det bättre ur miljösynpunkt att förebygga uppkomsten av gipsspill. Förebyggande av gipsspill kan göras redan när arkitekten ritar byggnaden men också vid många andra skeden, bland annat vid kalkylering som utförs från tidig projektering till produktionsplanering. Detta examensarbete fokuserar på gipsspill som uppkommer vid nyproduktion av bostäder då gipsspill har setts av JM som den enskilt största andelen av allt materialspill. Studien tar avstamp i resultat från tidigare examensarbeten som utförts på uppdrag av JM samt genomfört arbete i ett stort företagsinternt projekt med syfte att minimera avfallsmängderna. I det företagsinterna projektet identifierade man att en anledning till den stora mängden gipsspill var övermängdning. Syftet med examensarbetet, är att beskriva mängdningsprocessen och undersöka hur gipsspillet kan minskas vid mängdning i nyproduktion av byggnader. Målsättningen är att föreslå åtgärder för arbetssättet för mängdning av gips och arbetsprocessen mellan Kalkylavdelningen och Produktion så att gipsspillet kan minska. För att uppnå detta utfördes en fallstudie av JMs mängdningsprocess. För att kartlägga hur mängdningen sker idag genomfördes intervjuer med tolv personer som på olika sätt kan påverka mängdningen av gips: arbetsledare, kalkylatorer, platschef och arbetschef från olika arbetsplatser inom JM i Sverige. Utöver intervjuerna genomfördes en workshop med elva personer från Produktion och Kalkylavdelningen för att komma fram med konkreta förslag till förbättringar och förändringar av mängdningsprocessen. Genom fallstudien togs en modell fram som visar hur mängdningsprocessen ser ut på JM idag, den visar även glapp eller där andra aspekter spelar in på mängdningsprocessen. Det har beslutats att Kalkylavdelningens mängder skall användas och kommuniceras till alla projekt, men studien indikerar att beslutet inte har implementerats i hela organisationen. Resultatet indikerar även att kommunikationen mellan Kalkylavdelningen och Produktion är bristfällig. Utöver kommunikationen ansåg intervjupersonerna och workshopdeltagarna att ett problemområde är att det inte finns en gemensam mall som gör mängdningen enhetlig inom företaget. Ett förslag till förändring av mängdningsprocessen är att varje projekt ska ha en ansvarige kalkylatorn som följer med genom projektet inklusive produktionsfasen. Rekommendationerna är att inkludera Kalkylavdelningen i fler möten med Produktion som t.ex. uppstartsmöten och avstämningsmöten. Ett annat förslag som framkom genom workshopen och intervjuerna var att det behövs arbetas fram en gemensam mall för mängdning med hjälp av en referensgrupp bestående av personer från Produktion och Kalkylavdelningen. Ett förslag till fortsatt arbete är därför att sätta samman denna referensgrupp som ska arbeta fram och granska vad som bör finnas i den gemensamma mallen. / One third of all the waste (excluding mining waste) which is generated in Sweden comes from the building and construction and the amounts are increasing. According to an industry leading road transport company, gypsum waste accounted for 5 % of all waste collected during 2015 in Stockholm and Uppsala. Even though gypsum waste can be recycled as long as it is dry and clean of wall filler and wallpaper, it requires a big amount of energy to do it. It is therefore better for the environment to minimize gypsum waste generation through different waste prevention strategies. For example, waste prevention can be made possible by the architect when the building is designed but also at several other occasions during the construction process, such as calculation of material take off which is done from early design through production planning and management. This master thesis is focused at the gypsum waste that arise in new build construction of residential housing because gypsum waste contributes to a large share of all waste from JMs residential construction. It is based on results from earlier master thesis projects assigned by JM and a large internal development project aiming to minimize gypsum waste. In the internal development project identified exaggerated quantifying as the reason to the big amounts of gypsum waste. The purpose of the master thesis is to analyze how the amount of gypsum waste can be decreased during the quantity take-off process in new build construction of residential housing. The goal is to come up with ideas to better the exchange of information between the department of calculation and production in new build construction projects. To achieve this, a case study of JMs current quantity take-off process was performed using interviews, internal documentation and a workshop. Twelve people were interviewed: supervisors, calculators, site manager and construction manager, all from different workplaces of JM in Sweden. The workshop was held with eleven persons from the calculation and production departments where different ideas for process improvements were proposed and discussed. Through the case study a model took form to show how the quantity take-offprocess at JM looks today, the process shows were there are slacks or other aspects that can have an impact on the quantity take-offprocess. An internal company decision stated that quantity take-offs originating from the calculation department are to be used, in every project, but results from this study indicates that this decision is not implemented throughout the whole organization. The results revealed some flaws in communication between the calculation and production departments.  Apart from flaws in the communication, the workshop also showed that the participants lacked a standard template to make quantity take-off more unitary. One proposed process improvement is that every project should have a person responsible for quantity take-off at the calculation department who should follow the project through theconstruction process. A recommendation is to include the calculation department in more meetings with the production department such as startup and check-off meetings. Another proposal that came up from the workshop and the interviews was to create a template for the quantity take-off with a smaller group of persons from both the calculation and production departments.An efficient way to start off the development work could be first gather a smaller group to identify and discuss the most vital parts of the template.

Byggbranschen är den näst största branschen i Sverige och sysselsätter direkt och indirekt en halv miljon människor. Byggbranschens storlek gör den betydande för både miljön och ekonomin, detta medför att en effektiv och fungerande byggbransch gynnar hela samhället. Byggkostnaderna i Sverige har ökat avsevärt under de senaste åren. Enligt Statistiska Centralbyrån har kvadratmeterkostnaden för byggnation ökat med 130 % under perioden 1995- 2009[1]. Denna utveckling beror delvis på den ökade kostnaden för byggmaterial. Detta leder till att besparingsförsök i användning av dessa är av stor betydelse för att hämma denna utveckling.   Detta examensarbete har sin fokus på gipsspill i byggbranschen. Gipsbehovet är svårt att beräkna i förväg och felberäkningar kan orsaka stor ekonomisk och miljömässig börda för JM och andra intressenter. Detta arbete fokuserar på att mäta spillmängden och beskriver orsakerna bakom denna. Syftet med examensarbetet är att undersöka uppkomsten av gipsspill på några för JM typiska byggarbetsplatser för privatbostäder. Arbetet behandlar enbart materialkostnader, övriga kostnader såsom avfallshantering och transporter har ej analyserats. Undersökningen har som målsättning att belysa följande frågeställningar:   Vilka faktorer påverkar uppkomsten av gipsspill? Vilka förbättringsmöjligheter finns? Vilka kostnader innebär uppkomsten av gipsspill för JM?   För att belysa dessa frågeställningar har tre olika fallstudier med kvalitativa undersökningar och kvantitativa beräkningar genomförts. En minskad spillmängd från gipsskivor skulle betyda minskade kostnader för företaget och på så sätt minskad miljöbelastning. Examensarbetet grundar sig på uppgifter som tagits fram genom litteraturstudie, internetsökning, intervjuer med yrkesverksamma personer, iakttagelser, beräkningar och inventeringar på JM ABs byggarbetsplatser. I fallstudie 1 och 2 har en jämförelse av kalkyl och mängdning[2] respektive jämförelse av totala inköpet och spillmängden i varje projekt gjorts, detta har indikerat tydliga skillnader. I fallstudie 3 har en uppföljning av avslutade projekt där färdiga dörröverstycken använts bevisat att det finns goda besparingsmöjligheter. Vår studie har påvisat att främsta källor till den höga spillmängden är:   Mängdningsfel Monteringsmetod Skador   Under 2011 har gipsspillmängden i JMs bostadsproduktion uppgått till 1494 ton vilket motsvarar 3 320 000 kronor i materialkostnad. En annan aspekt i detta arbete är att undersöka om en ändring i JMs monteringsanvisning är möjlig utan att sänka kvaliteten i utfört arbete samt hur mycket JM skulle kunna spara om en eventuell ändring skulle tillämpas. Det resulterade i att användning av färdiga dörröverstycken granskades. / Construction is the second largest trademarked in Sweden that employs around half a million of Swedish inhabitants. Due to the mentioned huge trademarked construction has a significant effect on both environmental and the economy of Sweden. Hence, it should be clear that a well-organized construction trademark is going to benefit the society. During the last years the cost for building has increased considerably. According to the” Statistiska Centeralbyrån” during 1995-2009 the cost per square meter has increased with 130%. The latest is mainly due to increase of the cost of construction material; hence, by cutting down the waists in the material the mentioned increase can be held back.   This thesis has its focus on the plasterboards waists in the construction trademark. The need of plasterboards is difficult to predict and a miscalculation can easily causes both economically and environmentally costs for construction companies such JM.  The current study attempts to measure the amount of waists and describe the reasons for it; the purpose is to locate typical areas that are causing large plasterboards waist in some of JM´s construction sites. The current thesis is based only on material costs and do not treat other costs, such as transports or costs for handling the waists. This aim of this study is to enlighten the following questions: What are causing plasterboards waist? What are the improvement opportunities for JM? How large is the expenses caused by these waists? In order to be able to answer above mentioned questions three different calculations /cases with qualitative and quantitative results has been executed. A decrease in plasterboard waists would not only decrease the costs for the company but also influence the environmental positively. The current thesis is based on literature studies, online searches, interviews with professionals, observations, calculations and inventories on JM AB´s construction sites. In case 1 and 2, the theoretical calculation, the total amount of purchase and the waist in each individual project has been compared to each other; the result shows significant differences. In case 3, an already dispatched project has been followed up; in this project usage of preassembled door headpieces has been shown promising saving opportunities. Our study shows that the origin of the large waists can be due to followings: Miscalculations Assembling methods Damages During 2011 the plasterboards waists in JM’s construction sites reached 1494 tons that corresponds to 3 320 000 SEK in material costs.

Building Information Modelling, ByggnadsInformationsModellering på svenska eller mer känt som förkortning BIM är en arbetsmetod som kan tillämpas inom byggbranschen. Denna moderna digitala metod tar projektering till en helt ny nivå. Genom informationsutbyte av relevant information för projektet utifrån en avancerad BIM-modell kan projektet effektiviseras. För att få en korrekt BIM-modell, eller en objektsbaserad modell som det också kan kallas, är det viktigt att de olika disciplinerna samarbetar i framtagningen. En BIM-modell har enligt många studier och rapporter stora fördelar för de inblandade aktörerna; reducering av kvalitetsfels- och produktionskostnader samt samordning och kollisionskontroller för att nämna några. Men för att kunna ta del av dessa fördelar måste det vara tydligt i hur beställaren av en modell ställer sina krav. Peab Sverige AB har i dagsläget ett stort intresse inom BIM och tillämpar det till viss grad. De ser stora fördelar med metoden och håller ständigt på att förbättra arbetsprocessen. Karlstadskontoret har önskan om att kunna använda BIM-modellerna i deras kalkyleringsarbete, och sättet som många konsulter modellerar på i dag fyller inte den önskade funktionen Peab eftersträvar. Modellerna är inte produktionsanpassade. Syftet med arbetet är att underlätta samarbetet mellan entreprenören Peab och dess externa konsulter i modelleringsdelen i framtagandet av en BIM-modell, för att undvika merarbete senare i kalkyleringsskedet. Detta ska uppfyllas genom att ta fram ett underlag för hur konsulter skall modellera så att entreprenören kan använda sig av modellen fullt ut. Arbetet ligger även till grund för ett kompendium som konsulterna kan använda sig utav där objektsindelningen blir produktionsanpassad och på så sätt tillfredsställer Peabs kalkylatorer. Med hjälp av en byggd teoretisk grund, intervjuer av berörda partner och granskning av Peabs BIM program blev en objektsindelning av 2D-detaljsektioner enligt SBEF:s byggdelstabell aktuell. Tankar och åsikter hämtades från Peabs BIM-samordnare, kalkyl Peab samt tre externa konsultfirmor Tengbom, Mondo Arkitekter och Integra för att skapa ett modelleringstekniskt underlag.   Resultatet av arbetet slutade i ett kompendium där ritande konsult får en visuell hjälp om hur Peab vill ha sin BIM-modell modellerad. Detta blir en hjälp för att överbygga det glapp som råder mellan ritande instans och entreprenören. Detta kompendium blir en bilaga till den rådande BIM-manual som Peab skickar ut till samtliga deltagande aktörer i deras BIM-projekt. Mötena med konsulterna resulterade i vetskapen om att en modellering på det önskade sättet var möjligt, men att det skulle ta längre tid att uppföra en sådan modell vilket i sin tur betyder en ökad kostnad för beställaren. För att det ska bli standardiserat att göra på det här sättet innebär att Peab måste se vinning i att lägga ner mer pengar på projektörerna, något som blir svårt att motivera då det kan vara svårt att mäta de vinster en korrekt BIM-modell medför. En sådan utredning skulle väga tungt och en önskvärd effekt är en implementering av BIM i hela byggbranschen. / Building Information Modeling, or more known as BIM, is one of the most up-to-date working process within the construction industry. This advanced digital high end model brings projection to a whole new level. By the exchange of information which is stored within the model, every involved participant has easy access to relevant information needed for the project. To get an accurate BIM-model, or an object-based model which it also could be called, every participant has to strive against a common goal for a successful result. The BIM-method has, according to a lot of different studies, a very positive impact on the whole project such as being able to minimize errors as a result of miscommunication, early identification of potential clashes and detection of collisions. To receive these benefits the requirements from the requested model has to be clearly presented.  Peab Sweden AB, one of the biggest companies in the construction industry in Sweden, has a huge interest in this method and uses BIM to manage some of their projects. The office in Karlstad, Sweden, has the desire to be able to use BIM-models in their calculation work. Today’s modeling by the consultants is not filling the desired function Peab aspire because the models aren’t adapted to production. The purpose of this study is to facilitate the cooperation between the contractor Peab and its external consultants in the development of a BIM-model to avoid additional work in the calculation stage. In order to close the gap this study will create an illustration of how the consultants should model. The study will also provide the basis to create a compendium which the external consultants can use where object classification is adapted to production and will satisfy Peab’s calculators. With the help of a built theoretical foundation, interviews with relevant partners and understanding of Peab's BIM-programs, an object classification according to SBEF's building component table became the best option. Thoughts and opinions were taken from BIM-Coordinator and calculators from Peab and three external consulting firms Tengbom, Mondo Architects and Integra to understand different modeling techniques and getting knowledge of what’s possible to model by different CAD-programs. The result of the study ended up in a compendium to give the consultant a visual aid how Peab wants their models. This guideline will help close the existing gap between the drawing consultants and contractor. The compendium will be used as an attachment to Peab’s current BIM-manual which is sent out to every participant when BIM-project is appropriate. The meetings with the consultants verified that a modeling based on the compendium was possible, but it would take longer to build such a model, which also means an increased cost. In order to standardized this model-based method Peab has to see the benefits in putting down more money on project planners, which will be difficult to justify when it may be difficult to measure the profits.

Byggbranschen halkar efter i digitalisering om den jämförs med andra tillverkande industrier.Byggkostnaderna är höga och effektiviseringen går bakåt samtidigt som det blir mer och meratt göra. Vad går det att göra för att branschen ska följa med i den digitala utvecklingen ochvart står den idag?I skolan är arbetet i datorprogram vanligtvis det självklara valet för en mer digital arbetsprocess,men på byggföretagen ser det annorlunda ut. Alltifrån att mäta med skalstock från ritningaroch summera i Excel till att mängda från 3D-modeller.Det finns tidigare rapporter som påvisar att arbetet med BIM i företag ger positiva effekteroch att det egentligen bara är att börja arbeta med det direkt för att se resultat. Men varför börjarinte fler med BIM och vilken kvalitet håller modellerna idag? De arbeten som studerats gerresultatet av att mängdavtagning från en 3D-modell stämmer mellan metoderna traditionelloch modellbaserad mängdavtagning. I de fall där det undersökts mellan utfallen har det vanligtvisgjorts en avgränsning att bara kolla på en del av byggdelarna i en byggnad och intehela kalkylen. Ett första steg i implementeringen av BIM är enligt författaren att en mängdavtagninggår att utföra på modellen för ett projekt. Vilka mängder går det att exportera ur en3D-modell som stämmer överens med mängder från en traditionell mängdavtagning? Går detatt göra en korrekt mängdavtagning med modeller?För att detta examensarbete ska bidra med ny kunskap har steg ett varit att kartlägga hurbyggföretaget arbetar idag. Steg två har varit att utvärdera 3D-modeller från sex projekt ochjämföra med kalkylatorns kalkyl från anbuds- och projekteringsskedet. I arbetet har hela kalkylenoch 3D-modellen använts, inga komponenter eller byggdelar har avgränsats bort. Ettsista steg har varit att utifrån kravspecifikationer mot arkitekt utvärderat hur de framtagna kravenfrån SBUF projektet Detaljeringsnivå i BIM fungerar i de sex projekten som utvärderat idetta arbete. Målet är att ge en rekommendation kring kravställning för 3D-modeler och förslagpå hur företag kan bli mer digitala.Resultatet från kartläggningen över hur de arbetar med 3D-modeller för mängdavtagning idagvisar att det inte används. Det som används idag är skalstock med utskrivna ritningar, Excel,Bluebeam och kalkyleringsprogrammet Bidcon. Av de anställda i företaget är de flesta intresseradeav BIM men att ta steget till att implementera det är individuellt och det finns några individersom hade uppskattat att arbeta med det. I framtiden tror författaren att en implementeringav krav på konsulter och att modulen Bidcon BIM är en bra start på en mer digital arbetsplats.Utvärderingen av 3D-modellerna gav tre summerade resultat. Mängderna från den modellbaseradmängdavtagningen har jämförts mot kalkylatorns kalkyl. Skillnaden mellan utfallenvalde författaren till att högst få vara 10 procent för att anses vara ett godkänt resultat. Detsom låg innanför marginalen och som gick att hitta i modellen och stämde överens med kalkylatornsmängd är 47 procent. Det som inte gick att identifiera i 3D-modellen är 33 procent.Det som gick att identifiera men där skillnaden var större än 10 procent är 21 procent.När det kommer till kravställningen på konsulterna utifrån SBUF-projektet är det en bra startmen det går att göra lite mindre revideringar för att få den mer lättjobbad. Det beror på hur företagetarbetar idag. Ett exempel är att ta bort kravet gällande BSAB-koder och istället läggavikt på konsekvent namngivning av familj och typ av byggdelarna.