<p>Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning.</p> / <p>This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.</p>

Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning. / This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.

Syftet med studien är att undersöka hur TencelTM och merinoull bäst kombineras i en stickad frottéstruktur ämnad för en lager-2 produkt. Den stickade strukturen har funktionella krav gällande god fukttransport, nötningsbeständighet och antipilling. Funktionskraven kommer att prövas med standardiserade tester. Ytterligare kommer studien undersöka om hållbarheten för lager-2-tyg skulle kunna förbättras. En design research method används för att skapa tre frottéstickade trikåstrukturer, alla med olika kombinationer av lyocell och merinoull. Resultaten visade att alla strukturer hade relativt goda förmåga att transportera fukt, dock stod S-M-T ut som bäst, tätt följt av T-M. Bra nötningsbeständighet utmärktes i M-T och T-M, medan S-M-T presterade sämst. Slutligen visade ett pillingstest ett jämnt resultat mellan alla stickade strukturer, T-M fick dock ett något högre snitt än de andra två. Resultaten i relation till hållbarhet visade att ingen av de stickade strukturerna var ensamt signifikant bättre än de andra. Däremot ger studien ett förslag för framtida forskning när det gäller att samspunna garnet placeras på ena sidan, medan merinoull på den andra. / This study aims to investigate how TencelTM and merino wool are best combined in a knitted terry structure modified for layer-2. The knitted structure has functional requirements, which are in regards to good moisture transport (wicking) capacity, abrasion resistances and anti-pilling. The functional requirements will be tested and with the help of the result the study will further investigate if the sustainability of layer-2 fabric could improve. A design research method is applied to create three terry knitted fabric structures, all with different combinations of lyocell and merino wool. The three fabric structures are then assets for the functional requirements through ISO Standards and AATCC tests. The results showed that all structures had relatively good wicking properties, however S-M-T stood out as the best, closely followed by T-M. Good abrasion resistance was noticeable mostly in M-T and T-M, whereas S-M-T performed worst. Lastly, a pilling test showed an even result between all knitted structures, T-M received however a slightly higher average than the other two. The results in relation to sustainability showed that none of the knitted structures were significantly better than the others alone. However, a suggestion for future research is made in regards to the co-spun yarn being placed on one side, while merino wool on the other.