Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2004.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Zugl.: Berlin, Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2009

<p> Inledning</p><p><p>Dagens affärsvärld genomgår en stor omvandling, där fysiska produkter och resurser spelar enmindre viktig roll. Företag idag karaktäriseras istället av intellektuellt kapital och erbjuder istörre utsträckning tjänster än fysiska produkter, vilket leder till att personalen och desskompetens har blivit viktigare för företagen, särskilt i kunskapsföretag. Utifrån det här anservi att det är intressant att diskutera ämnet intellektuellt kapital.</p><p>Problemformulering</p><p>Vad innebär begreppet intellektuellt kapital?</p><p>Syfte</p><p>Vi vill i vår uppsats skapa mer förståelse kring begreppet intellektuellt kapital. Syftet är attgöra en teoretiskt orienterad uppsats där vi har ambitionen att genomföra enbegreppsutredning av intellektuellt kapital och klargöra kunskapsläget.</p><p>Metod</p><p>I vår uppsats har vi utgått från den kvalitativa undersökningsmetoden, då vi vill få en djupareförståelse kring det intellektuella kapitalet. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrån ett abduktivttillvägagångssätt då vi anser att vi på det här sättet får ut det mesta möjliga av uppsatsen.</p><p>Resultat</p><p>Utifrån vårt syfte har vi gjort en begreppsutredning kring intellektuellt kapital och visat våraintervjuer som en illustration om hur företag uppfattar intellektuellt kapital. Utifrån det härhar vi kommit fram till att de två företagen inte använder begreppet som sådant utaninnebörden uttrycks i andra termer. Det har även visat sig att intresset för att mäta, värderaoch redovisa skiljer sig åt i de olika företagen.</p></p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av hur sociala nätverk byggs och upprätthålls genom deltagande i flerspelar digitala spel över internet, så kallade online gaming. Detta har gjorts genom att studera spelare inom genren MMO. Studien har använt sig av Bourdieus kapital teori för att studera om det sker någon utväxling av socialt kapital från online till offline. Den har även sig av Consalvos begrepp gaming kapital för att studera om kunskap i spel kan övergå till ett socialt kapital. Empirin har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem informanter.Resultatet visar att socialt kapital sällan utväxlas från online till offline. Informanterna har skapat breda kontaktnät online men det är endast vid ett tillfälle i studien då det lett till ett möte offline. Resultatet visar även att gaming kapital kan övergå till socialt kapital. Då det anses som någonting önskvärt inom spelen blir det en resurs som andra spelare efterfrågar och kontakt uppsöks.Slutsatsen är att vänskap bildas genom online spel men är oftast av svagare band och saknar djupare emotionella utbyten. Uppsatsen bidrar med en ökad förståelse av skapande och upprätthållande av vänskap och gemenskap genom online spel och en ökad förståelse i bryggan mellan online och offline.

Utbildning är en viktig del i många individers liv. Valet att studera vidare på högre nivå bör vara obundet från sådant som en individ inte kan påverka. Social snedrekrytering innebär en bristande jämlikhet där individers utbildning är beroende av deras sociala ursprung. Det är väl känt att barn från högre sociala grupper fortsätter i större utsträckning till högskolestudier jämfört med barn från lägre sociala grupper. Sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och strävan att utbilda sig har varit väletablerat under lång tid och finns även idag. I den här studien avser vi att undersöka om olika faktorer i barnens uppväxt kan mediera delar av sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå. I det teoretiska ramverk som vi utgår från ingår teorier som används för att förklara hur individer socialiseras in i samhället och hur individer genom vissa sorters kapital får ett försprång till högre studier. Tidigare forskning har visat att vissa familjerelaterade faktorer i individers uppväxt kan ha en positiv inverkan på individers utbildning senare i livet. Dessa faktorer kan innefatta tid med föräldrar, utbildningsaspirationer för högskoleeller universitetsstudier och läsning. Denna studie utgår ifrån datamaterial från Levnadsnivåundersökningen med barn år 2000 som har återintervjuats år 2010. Resultaten visar, i likhet med tidigare forskning, ett positivt signifikant samband mellan föräldrars utbildningsnivå och individers val att studera på högskole- eller universitetsnivå. De visar även att sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå delvis kan hänföras till barns läsintresse på fritiden och utbildningsaspirationer för högskole- eller universitetsstudier. Däremot visar resultaten att den upplevda tiden som barnet spenderar med en eller fler föräldrar inte har någon påverkan på det studerade huvudsambandet.

Studiens syfte var att undersöka utrikesföddas upplevelser av en arbetsmarknadspolitisk insats som de medverkat i. Insatsen som undersöks är ”praktik med yrkesinriktad-SFI” i Säffle Kommun. Genom att ta del av de deltagarnas upplevelser önskade vi få en klarare bild över vilka hinder respektive möjligheter som förekommer, för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersökte även vilken roll ekonomiska, sociala och kulturella kapital har till den svenska arbetsmarknaden, samt hur det står i relation till människors kontroll över sina egna liv.   Sverige har under de senaste åren tagit emot ett stort antal utrikesfödda från utomeuropeiska länder. Denna målgrupp har en utsatt situation i det svenska samhället där vägen till en arbetsmarknad- och samhällsetablering ofta är lång. Detta har resulterat i att arbetssätten kring denna målgrupp har förändrats och insatserna har blivit allt viktigare. Vi har i denna studie valt att avgränsa och rikta in oss på den insats som man jobbar med i Säffle Kommun. Dels för att vi båda är anställda där men också för att insatsen blivit omtalad.   I sammanhang där de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tas upp talas det ofta om hur lyckad en insats varit utifrån statistik över hur många som gått vidare i någon form av arbete. Resultaten av denna studie visar på att det fanns fler perspektiv på en lyckad insats än enbart om man fått en anställning. Det visade sig att insatsen bidragit till att deltagarna upplever sig mer delaktiga och en känsla av ökad kontroll över sitt egna liv. Det var genom en kvalitativ metod som vi fått möjlighet att ta del av andra perspektiv på en lyckad insats, än bara statistik. För att vidare förstå och kunna analysera deras uttalanden användes en teoretisk referensram utifrån Bourdieus begrepp, fält, habitus och kapital. Vi har även använt empowerment-begreppet som en central del i studiens analysdel.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka småföretagens syn på huruvida externa kapitalanskaffningsmetoder kan medföra risker som påverkar företagets interna stabilitet. Teoretisk referensram: I studien presenteras och diskuteras relevanta teorier som berör småföretagens kapitalanskaffningsmetoder. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod som utgår från en ansats med inslag av både induktion och deduktion. Intervjufrågorna har formats efter en semistrukturerad karaktär där urvalet utgjordes av fyra småföretag inom Stockholmsområdet. Studiens primära data har inhämtats genom intervjuer och sekundärdata hämtats från existerande litteratur samt vetenskapliga artiklar. Resultat: Hälften av de tillfrågade företagen indikerar en misstro gentemot banken som institution. Där tre av fyra respondenter menar på att det förekommer en förhöjd uppkomst av osäkerhet vid bankfinansiering. Tre av de fyra undersökta företagen prefererar eget kapital som det mest optimala finansieringsalternativet. Möjligheten att följa denna preferensordning är dock en fråga huruvida det egna kapitalet finns tillgängligt eller inte. Samtliga respondenter håller informationsasymmetrins konsekvenser som en tänkbar osäkerhetsbarometer vilket medför att de tillfrågade företagen har en stor vaksamhet gentemot extern finansiering med hänsyn till den potentiella uppkomsten av asymmetrisk information. Slutsats: Hälften av de undersökta företagen har erfarenhet av extern finansiering. Trots detta menar samtliga respondenter att extern finansiering skapar förutsättningar för en ökning av intern osäkerhet. Den tydligaste indikatorn på detta är företagens inställning gällande aversionen mot förlust av kontroll vilken är starkast hos företag med långsiktiga företagsmål samt familjeägda företag. De tillfrågade företagen ser dock positivt på att extern finansiering möjliggör verksamheter där kapitalbehovet är större än det egna kapitalet. Ett företags finansiella sökbeteende är situationsanpassad och grundas i företagets huvudsakliga vision och målsättning. En vilja att nå en snabbt ökad tillväxt innebär ett stort kapitalbehov som måste tillfredsställas. Rädslan för informationsasymmetrins påverkan ökar småföretagens aktsamhet gentemot externa aktörer generellt. Vilket också skapar en svagare tillförlitlighet gentemot externa kreditgivare samt riskkapitalister.

I takt med att samhällsekonomin har blivit mer kunskapsbaserad har ett företags immateriella tillgångar fått en allt mer betydelsefull roll. Immateriella tillgångar medför dock flera aspekter av osäkerhet, bland annat hur äganderätten ska bestämmas, hur ett tillförlitligt värde ska beräknas samt vilka kriterier som ska gälla för att få ta upp den till redovisning. Svårigheten och komplexiteten detta innebär har gjort att företagens finansiella rapporter har i vissa avseenden tappat sin relevans, exempelvis användbarheten kopplat till externa parters beslutsfattande. Syftet med vår studie är att undersöka om det finns ett samband mellan ett företags tillgångsstruktur och den skuldränta företaget betalar till kreditgivare för sina lån, men även hur tillgångsstrukturen påverkar företagens finansieringsmöjligheter. Vetenskapliga utgångspunkter för vår studie är en ontologisk verklighetssyn, en positivistisk vetenskapssyn, en deduktiv forskningsansats samt en kvantitativ metod där hypotesprövning är i fokus. Undersökningen är uppbyggd utifrån ett företagsperspektiv då det är framförallt företag vi vänder oss till. Baserat på studiens teoretiska ramverk tog vi fram två hypoteser att undersöka under en femårsperiod. Studiens huvudhypotes syftar till att undersöka sambandet mellan immateriella tillgångar och skuldränta medan bihypotesen fokuserar på sambandet mellan immateriella tillgångar och företagens andel lån. Vi testade dessa hypoteser genom två olika undersökningar, först genom en totalundersökning då vi undersökte om existensen av upptagna immateriella tillgångar hade någon inverkan på responsvariablerna, och sedan genom en klusterundersökning då vi undersökte hur mängden immateriella tillgångar inverkar på responsvariablerna. Resultatet från studiens huvudhypotes visar att det finns ett positivt samband mellan existensen av upptagna immateriella tillgångar och skuldräntan, det innebär att om företaget har upptagna immateriella tillgångar får de betala en högre skuldränta. Detta kan bero på att immateriella tillgångar är osäkrare och därmed vill långivare ha en högre ränta som kompensation. Däremot är sambandet mellan andel upptagna immateriella tillgångar och skuldränta negativt samt har låga och varierande förklaringsgrader mellan åren. Detta kan bero på att de finansiella rapporterna har tappat i relevans och att kreditgivare lägger större vikt vid kvalitativa aspekter, vilka inte syns i balansräkning och som vår studie därmed inte fångar upp. Gällande resultaten från bihypotesen så kan vi inte uttala oss om sambandet mellan existensen av upptagna immateriella tillgångar och företagens andel lån. Däremot ser vi ett svagt och något instabilt positivt samband mellan andel upptagna immateriella tillgångar och andel lån, vilket kan bero på att företag med mycket immateriella värden har fler investeringstillfällen och därmed kräver mer extern finansiering för att kunna ta tillvara på dessa och vara konkurrenskraftiga. Studien är upprättad utifrån etiska aspekter samt har överlag en god reliabilitet och validitet. Förslag på vidare forskning är framförallt att genomföra studien genom en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för kreditgivningens kvalitativa del vilket skulle komplettera denna studie. Praktiska rekommendationer till företag är att fortsätta kämpa för sina värdefulla immateriella tillgångar för att uppnå en mer jämställd kreditgivningsprocess vilket går i linje med världens kunskapsbaserade ekonomi.