Syftet med examensarbetet är att förklara vilka faktorer som har betydelse för alumners identifiering och benägenhet att bidra med fördelar vid fortsatt relation med deras tidigare arbetsgivare, revisionsbyråerna. Studien syftar även till att kartlägga om det finns en aktiv relation mellan revisionsbyrån och deras tidigare anställda. För att uppnå syftet utvecklades en teoretisk analysmodell med stöd från tidigare teori och forskning. Den teoretiska analysmodellen tillsammans med de framtagna hypoteserna prövades genom en enkätundersökning där totalt 198 respondenter deltog. Alla respondenter har tidigare varit anställda hos en revisionsbyrå. Analysen bygger på stegvisa multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att personalpolicy och kommunikation har en positiv inverkan på alumners identifiering med den tidigare arbetsgivaren och är därmed mer benägna att bidra med fördelar. Deltagande visar sig ha en negativ påverkan på alumners identifiering. Examensarbetets resultat ger implikationer på att det finns förbättringspotential för att bygga ett starkt socialt kapital, där revisionsbyråer kan utvinna fördelar av en fortsatt relation med sina alumner.

Relationen mellan kapitalstruktur och lönsamhet har undersökts många gånger och diverse teorier har utvecklats för att förklara skuldsättningsgradens effekter. Trots detta har ingen enighet nåtts i ämnet och det finns argument som talar för ett positivt samband, likväl som för ett negativt samband. Lönsamheten framhålls ofta som högsta prioritet för bolag, då det är vad som producerar värde i förhållande till investerat kapital för aktieägare. Med det i beaktning tar studien ett aktuellt problem med bostadsbrist i Västerbotten och kopplar det till fastighetsbolagens vilja att uppnå maximalt värde och hur kapitalstrukturens effekter påverkar ledningens investeringsbeslut.Med avstamp från Miller och Modiglianis teori om kapitalstruktur, trade off-teorin, agentteorin och pecking order-teorin undersöker studien förhållandet mellan lönsamhet och kapitalstruktur för 78 stycken fastighetsbolag i Västerbotten med en omsättning på över 10 miljoner SEK, under perioden 2012–2016. Frågeställningen som ämnas besvaras är följande: Hur påverkas lönsamheten hos fastighetsbolag verksamma i Västerbotten av dess skuldsättningsgrad?Lönsamhet testas mot enbart skuldsättningsgrad, men modellen utökas också att inkludera nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader för att bättre förklara lönsamheten. Studien är kvantitativ och utförd med sekundärdata från databasen Retriever Business. De statistiska modellerna som används för att besvara hypoteserna är både en enkel linjär regression och även en multipel linjär regression. Bägge är baserade på Random Effects-modellen och utförda med robusta klusterjusterade standardfel, för att justera för problem med heteroskedasticitet och seriell korrelation i datamaterialet. Lönsamhet är den beroende variabeln medan skuldsättningsgrad, nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader använts som förklarande variabler.Resultaten tyder på att ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet existerar för studiens undersökta bolag, dock är det bara en av de två testade hypoteserna som visar ett signifikant resultat. En ökad skuldsättningsgrad förknippas alltså med en lägre lönsamhet. Då tidigare forskning är splittrad i hur sambandet faktiskt ser ut, är detta resultat i linje med en del studier och emot andra. Trots det, bidrar ändå resultatet till att konsensus i frågan till slut ska kunna nås.

Denna studie studerar tjejers deltagande inom ravekulturen, syfte att försöka förstå vilken betydelse kulturen har för deras identitetsskapande. Datamaterialet har samlats in genom 7 semistrukturerade intervjuer med tjejer som alla är mellan 20-30 år, boende i Stockholm och har gått återkommande på rave. Det teoretiska ramverket innefattar begrepp som kulturellt och subkulturellt kapital från både Pierre Bourdieu och Sarah Thornton. Vi har även kompletterat med begrepp från Goffmans dramaturgiska teori. Den tidigare forskningen ger en grundlig överblick kring hur definitionen och forskningen har framställts genom åren, internationellt och nationellt.   Resultatet visar på tre primära teman som gick att koda fram från datamaterialet. Dessa tre är, Roll och identitet inom ravekulturen - vem går på rave?, Subkulturellt kapital och habitus - hur går en på rave? och Idealen för rave - Varför går en på rave? De tre tematiska resultaten visar att rave är en plats där tjejer kan få uttrycka sig, känna frihet och skapa en del av sin identitet. Slutligen kommer vi att föra en diskussion kring hur rave jämfört med vanliga klubbar handlar om fokusskifte mot musik, dans och en individuell upplevelse i grupp och hur detta påverkar deltagarnas identitetsprocess.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur nyexaminerade lärare har valt att bli lärare. Forskningsfrågorna som besvaras i denna studie är: vilka faktorer påverkar yrkesval i allmänhet, och i synnerhet läraryrket? och hur resonerar nyexaminerade lärare kring sina val av yrke och de specifika ämnena de undervisar i? Teorierna om de kultursociologiska kapitalen och habitus av Pierre Bourdieu och Albert Banduras teori om self-efficacy utgör grunden till undersökningen. Denna baseras på intervjuer av fem nyexaminerade lärare. Resultaten visar att de huvudsakliga faktorerna som påverkar valet att bli lärare i denna studie är en önskan att hjälpa människor, att få arbeta med unga människor, och att få trygga anställningsvillkor. Föräldrarna hade till en viss del påverkat dem. Samtliga lärarna hade minst en lärare som de kommer ihåg inspirerade dem i skolan. Dessa resultat överensstämmer med den tidigare litteraturen. Deltagarna i studien har dessutom generellt lätt för att lära sig och har en positiv bild av sin skolgång. De ämnen de valde att undervisa i visade sig vara deras starka ämnen under deras skolgång. Dessa resultat återfinns inte i litteraturgenomgången. Status på läraryrket och lönen är ingenting som har påverkat deltagarna i denna studie. Bourdieu och Banduras teorier kan relateras till en stor del av det som berättades av deltagarna.

I denna uppsats undersöker jag om en kortare barnhemsvistelse på omkring ett år kan påverka livet för två barn. Uppsatsen utgår från Leksands barnhem som var i bruk mellan 1886 och 1947, den fokuserar till största del på Leksands kommun från 1800-talets andra hälft till 1900-talets första hälft. Undersökningen görs genom att jämföra barnen med deras syskon och föräldrar samt sätta dom i en social, historisk och geografisk kontext. Detta har inneburit att jag även undersökt situationen för barn födda utanför äktenskapet och deras mammor. Även situationen för pigor och drängar har undersökts till viss del. Slutsatserna handlar till största del om vikten av ett socialt skyddsnät. De personer som levde längst var de som hade många människor omkring sig. Men att det ibland även är andra saker som sjukdomar och liknande som avgör hur länge en person lever.

Studentradiokulturen har funnits i Sverige i trettio år, och har vuxit mer och mer de senaste åren. Trots detta så är kulturen oerhört outforskad. Denna undersökning syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur denna kultur ser ut idag samt ta reda på hur ett studentradioengagemang kan leda till en ökad chans att göra karriär inom radiobranschen. Genom halvstrukturerade djupintervjuer som metod intervjuas fyra respondenter som har gått från att vara studentradioaktiva till att vara yrkesverksamma inom radiobranschen. Med hjälp av begrepp ur Bourdieus nätverksteori samt kunskapsformsbegrepp visar resultatet att ett studentradioengagemang ligger till god grund för en karriär inom radiomediet.

Integration är ett ämne som diskuteras i samhället både bland politiker och befolkningen. Idrotten kommer ofta upp som ett hjälpmedel för integrationen, men vad som menas med integration kan vara svårt att veta. Integration kan därför bli svårt att undersöka. Socialt kapital kan användas som ett begrepp för att undersöka integrationen. Socialt kapital består av tre teman som är nätverk, förtroende och normer. Dessa tre teman gör att integrationen blir begriplig att undersöka. Ledare är en viktig del i integrationsarbetet för de kan påverka och utveckla nyanlända samt aktiva inom idrotten. Syftet med studien var att undersöka hur ledare anser att ett socialt kapital kan skapas för nyanlända personer i ett fotbollslag. Detta gjordes genom att fyra ledare från två olika föreningar intervjuades. Lagen var ungdomslag som bestod av nyanlända och svenska barn som deltagare. Utgångspunkten för genomförandet av studien var teorin om socialt kapital. Resultatet visar på svar i varje tema i socialt kapital. Nätverk skapades i laget mellan olika etniciteter och inom liknande etniciteter. Vänner var ett nätverk som kunde skapas genom olika aktivitet som deltagarna gjorde med varandra. Det var viktigt att tid spenderades med varandra. Förtroende skapades genom att en person visade sig vara pålitlig och att man kunde lita på den personen. Förtroendet som fanns i lagen var olika om det gällde personen som fotbollsspelare eller personen som medmänniska. Förtroendet upplevdes olika från person till person. Normer utvecklades i form av allmänt beteende mot andra och ett personligt beteende. Normerna var viktiga för att de gäller alla deltagare och inte bara inom idrotten. Alla dessa teman är en del av det sociala kapitalet. Socialt kapital är viktigt för att kunna fungera i samhället. Idrotten verkar vara en arena som kan skapa socialt kapital för deltagarna i laget.

Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka huruvida skillnader i utbildningsnivå kan förklaras utifrån etnicitet, kulturellt kapital och klass. Med utgångspunkt i litteraturen finns det förklaringar som menar att kulturellt kapital är en begränsad resurs i samhället och alla har inte de kulturella förutsättningar som gör det “enklare” för människor att satsa på utbildning för sig själva och sina framtida barn. Det förekommer även förklaringar som menar att beroende på föräldrarnas etniska och socioekonomiska ursprung uppstår det olikheter utbildningsprocessen som påverkar både livschanser och beteenden som i sin tur kan leda till att individer inte kan leva upp till sin fulla potential.I studien har kvantitativ metod använts och mätningar har gjorts med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Uppsatsen utgår från två hypoteser och analyserar stödet för följande hypoteser: (1) Det finns skillnader i utbildning mellan personer födda i Sverige jämfört med personer som inte är det, (2) Dessa skillnader kan förklaras med socioekonomiska resurser och kulturellt kapital. I resultatet kan man se att den första hypotesen inte visar ett inget signifikant samband mellan skillnader etnicitet (individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar) och utbildning. Resultatet visar vidare att hypotesen 2 delvis stämmer. Socioekonomiska resurser och kulturellt kapital påverkar till en viss del skillnader som uppstår i utbildning, men enbart socioekonomiska resurser och kulturellt kapital kan inte förklara skillnader i utbildningsval mellan individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar.

By using Bourdieu's theory on capitals, the essay examines whether, and if so, in what ways, upward class mobility can affect one’s lifestyle. To examine this, I work with qualitative semi-structured interviews. Five upwardly mobile men and women were interviewed about their experience of being upwardly mobile. The interviews covered themes such as being born into a working-class family and being upwardly mobile, the perception of the middle class and the working class, and how they live today in the new class belonging. Previous researches used are three dissertation studies by the sociologists Mats Trondman, Lena Sohl and Ulla-Britt Wennerström. My result shows that life in a small extent has been affected by the class mobility and that the upwardly class mobile often became limit to be who they are.

The purpose of this essay is to provide a deeper view of young Swedish travellers’ reasoning about how their behaviours vary between holiday stay and their behaviour in home-environment based on cultural and economic capital. One of those theories is taken from Bourdieu. Cultural capital (Education) is one of four forms of capital that Bourdieu has developed in order to determine an individual's social position in the social order. Furthermore, Bourdieu suggests that there is a strong connection between cultural capital and economic capital (e.g. economic assets and working positions). In the thesis, theories, empirics and analysis are divided into three themes, which refer to, economic and cultural capital, which in itself is categorized into high and low, time movement and planned behaviour. To answer the essay's questions and purpose, a study has been conducted based on a qualitative approach. Twelve semi-structured interviews with Swedes aged 18–30 were conducted. The empirical material is coded and summarized based on our purpose and issues. The results shed light on how cultural and economic capital affect differences in behaviour abroad compared to the behaviour in home environment. Thus, the results confirm the theoretical starting points of the study. The respondents assess that cultural and economic capital have a certain significance in certain situations depending on the destination.