Uppsatsens syfte är att utöka kunskapen om ljudproducenter för ljudpostproduktionstillvägagångssätt vid etablering och fortsatt medverkan i branschen. Studien består avsex kvalitativa intervjuer med olika individer inom samma arbetsfält. Resultatetanalyseras med hjälp av Pierre Bourdieus fält, habitus- och kapitalbegreppsapparater.Det övergripande resultatet tyder på att etablering kan ske genom utbildning för attsedan få arbete på en praktikplats. Att dessa individer från studien lyckats etablera sigendast på grund utav deras utbildning är dock inte troligt. Flera av respondenternamenar att deras eget driv och passion för yrket varit till stor fördel. En genomgåendeslutsats av flera respondenter är att den sociala förmågan är viktig för både att blitilldelad arbetstillfällen och för att kunna utföra ett bra arbete. Det finns flerakopplingar i svaren till studiens valda teori. Exempelvis är ett starkt socialt kapitalviktigt men också andra sorters av symboliska kapital som varit till respondenternasfördel. Rätt sorts habitus är viktigt för att få möjligheten att vara en del av fältet. Flerarespondenter har etablerat sig genom att tillhandahålla de förkunskaper och det habitussom krävs för att få in en fot i branschen. De har sedan byggt upp bra rykte ocherfarenhet genom praktikplats eller assistentroller. Hårt arbete och en attraktivpersonlighet är genomgående teman i de svar som kommit fram. Vissa har i början avderas karriärer inte fått tillräckligt med stöd i arbetsprocesser och kundkontakt vilketleder till missnöjda kunder. Respondenterna konstaterar att bra kundkontakt i form avkommunikation och en bra slutprodukt är viktigt och kan leda till långa kundrelationervilket kommer generera återkommande arbete.

Under vår utbildning har vi sett att begreppet ”en förskola för alla” inte korrelerar med en uteförskola med de krav som de ställer på barnens utrustning. Syftet med denna uppsats är att se denna problematik ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på klass. För att förstärka vårt fokus på klass har vi använt Bourdieus teorier om det symboliska kapitalet, men intersektionalitet kommer att genomsyra hela arbetet. Vi ville även undersöka den friskluftsdiskurs som råder i det svenska samhället och var den har sitt ursprung. Detta ledde oss till Alva Myrdal och hennes inflytande över det svenska hälsoidealet.Vårt material består av intervjuer samt textanalys av utrustningslistor och presentationstexter. Detta för att få ett så brett perspektiv som möjligt.
Resultatet vi har sett är att en uteförskola, trots deras goda intentioner, inte korrelerar med begreppet ”en förskola för alla”. Enligt vårt resultat har endast de familjer som har en högre social status möjlighet att ha sina barn placerade på denna typ av förskolor. Familjer i ekonomisk utsatthet har inte de medel som behövs för att placera sina barn på en uteförskola.

No description available.

Tidigare forskning och teorier om klass gör gällande att klassmobilitet är en förhållandevis trögrörlig process, där uppväxtklassen fortsatt har en prägel på såväl klassidentiteten som de kapitaltillgångar individen kan förvärva och reproducera till nästkommande generation. Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det finns gemensamma mönster gällande reflektioner och förhållningssätt kring klassidentitet och klassarv hos mödrar som genomgått en klassresa. Studien har utgått från tidigare forskning inom området, samt Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att analysera mödrarnas förhållningssätt och reflektioner kring den egna klassen och klassarvet till barnen. Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning och teorier. Merparten av mödrarna identifierar sig med medelklassen och ingen av mödrarna identifierar sig längre som arbetarklass. Däremot visar resultatet att samtliga mödrar fortsatt präglas eller känner en förankring till arbetarklassbakgrunden. Vidare visar resultatet att kvinnorna reproducerar såväl ett arbetarklassarv som ett medelklassarv till sina barn. Genom klassresan har de främst förvärvat ett kulturellt kapital som de kunnat reproducera vidare till nästa generation. Studien kan bidra med ett nyanserat komplement kring hur arbetarklassbakgrunden fortsatt har en inverkan på klassresenärers liv, trots social mobilitet.

Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft med en utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram är det högskoleförberedande program som lockar flest sökande. Extra populärt är högskoleförberedande program i kommuner där en större andel av den vuxna befolkningen har eftergymnasial utbildning. Den grundläggande högskolebehörigheten beskrivs som en bidragande faktor till att högskoleförberedande programs popularitet. För att förhindra matchningsproblem har en ny gymnasiereform införts. Från och med hösten 2023 kommer alla gymnasieprogram att erbjuda grundläggande högskolebehörighet. Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse möjligheten att uppnå högskolebehörighet har vid valet av ett högskoleförberedande gymnasieprogram för ett antal niondeklassare i en kommun med stor andel eftergymnasialt utbildade. En intervjustudie med sex stycken niondeklassare som sökt till högskoleförberedande program kommer genomföras för attbesvaras följande fråga: Vilken betydelse anser niondeklassare i en kommun med en stor andel högutbildade att den grundläggande högskolebehörigheten har för deras val av gymnasieprogram?Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram bestående av Bourdieus begrepp kulturellt kapital och habitus, samt Hodkinson och Sparks handlingshorisonter. Studiens huvudsakliga slutsats är att intervjupersonerna betraktade högskolebehörighet som en betydande faktor i sitt val av programtyp, men inte nödvändigtvis för valet av specifikt program. Framtiden, status och tillhörighets- samt identifikationsaspekter visade sig även vara av betydelse för flertalet intervjupersoner.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan redovisning av intellektuellt kapital och hållbarhetsredovisning. Den här studien använder sig av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Sekundärdata har inhämtats i form av hållbarhetsrapporter och har sedan kodats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studien bidrar med förståelse för sambandet mellan intellektuellt kapital och hållbarhetsredovisning. Samband mellan signaler för samtliga kategorier av intellektuellt kapital och hållbarhet har hittats. Studien visar på att företag skickar ut signaler om att deras intellektuella kapital fungerar som en tillgång som förbättrar företagets hållbarhetsarbete.

Uppsatsens författare undersökte hur värderingsförmedlingen framställdes i läroplanen Gy 11s avsnitt för värdegrunden och huruvida dessa framställningar riskerar att producera konformitet hos eleverna, vilket också var uppsatsens syfte. De dokument som analyserades var främst Gy 11s värdegrundstext, men också Lpf 94s för jämförelser. Uppsatsens författare använde sig av kritiskt diskursanalys som metod, och Pierre Bourdieus reproduktionsteori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar två framträdande diskurser: en gällande värdeförmedlingen där eleverna framställdes som passiva objekt att förmedla värden till, en om förmågor av självständigt ställningstagande där eleverna ses som aktiva och individuella. Den första diskursen anknyts till Bourdieus teoretiska begrepp om en dominerande "doxa", den andra främst till begreppet "kulturellt kapital". Implikationen av uppsatsen är att framträdande diskurser pekar mot en konformitet som skall utvecklas hos eleverna. / <p>Godkännande datum: 2022-06-02</p>

Syftet med denna undersökning är att synliggöra några av de tillvägagångssätt sompedagoger inom fritidshemsverksamheten använder för att bemöta och inkludera elever som lever i ekonomisk utsatthet. Vi undersöker även hur barnfattigdom kan ta sig uttryck inom fritidshemsverksamheten. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av den teoretiska utgångspunkten social konstruktivism, vi har i delar även använt begreppet kapital för att analysera empirin. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med pedagoger från olika skolor i Malmö. Undersökningen visar att flera pedagoger ställer sig kritiska till läroplanens syftesbeskrivning samt att omsorg, meningsfullhet och social utveckling är centralt i fritidshemmet syfte. Vi visar även att pedagoger lyfter kläder och prylar som indikationer på elevernas ekonomiska förhållanden, att pedagoger tillhandahåller råd till föräldrar och extra kläder till barn som saknar detta, samt att olika kapital påverkar varandra. Till sist synliggör vi att alla elever inte har tillträde till fritidshemsverksamheten och att möjligheten att få dispens för fritidshemsplats kan skilja sig mellan olika skolor. Vi visar även att det finns en risk att pedagoger inte sätter sig in i elevers situationer då det finns risk att behöva ta emot fler elever än vad verksamheten är anpassad för.

SammanfattningVårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen. Respondenterna som har deltagit i vår undersökning är fyra personer med akademisk bakgrund och i åldrarna från 30 års ålder och äldre. De teorier som har använts och haft en stor betydelse under studiens gång är om Careership- teorin. I Careership- teorin läggs det stor vikt på att individens erfarenheter påverkar deras karriärbeslut. De andra teorier som har kommit till användning är inom det sociologiska perspektivet där vi har utgått från Pierre Bourdieus syn på habitus och kultur. Teorierna har varit hjälpmedel för att förstå hur det kommer sig att individen väljer sina karriärval som den gör och hur begreppet handlingshorisont förklaras i careership- teorin. Resultaten visar att respondenterna som har deltagit i vår kvalitativa undersökning har haft olika karriärbanor till deras nuvarande situation. .Alla har det gemensamt att de flyttat, frivilligt eller av tvång. En del informanter har haft en planerad karriärval medan andra har påverkats eller styrts av brytpunkter i deras karriärbana. De har alla en akademisk bakgrund som har flyttat med en frivillig eller påtvingad brytpunkt till ett nytt land. Informanterna har flyttat pga. olika skäl som att komplettera sina tidigare studier, påbörja nya studier eller till exempel kärleken. Med olika anledningar till deras flytt från deras tidigare hemland har alla respondenter ett mål som de strävar efter och det är att uppnå en slutförd akademisk utbildning i det nya landet.

Föreningar har länge varit i centrum för den svenska integrationspolitiken då de anses stärkadet sociala kapitalet och utgöra en arena för integrerande möten. Denna studie fokuserar påhur nyanlända svenskar själva upplever det svenska föreningslivet och dess koppling tillintegrationen. En grupp som sällan tillfrågas om deras egna åsikter i frågan. I studien har niopersoner medverkat i kvalitativa intervjuer vilka samtliga har varit i kontakt med projektetIntegration i Förening, ett projekt som syftar till att få nyanlända att gå med i föreningslivet. Istudien undersöks hur dessa personer har upplevt mötet och informationen om föreningslivetsom de fått genom Integration i Förening samt hur deras förståelse av vad en förening ser ut.Vidare undersöks hur personerna har upplevt det egna föreningsengagemanget, vilka effekterde erfarit att det haft och hur de ser på föreningar som en möjlig väg till integration. Några avslutsatserna från studien är att intervjupersonerna starkt betonar föreningslivets effekter avsocial integration och social gemenskap och att intervjupersonerna också upplevt attföreningslivet haft integrerande effekter, att föreningsdeltagandet för flera avintervjupersonerna utgör ett steg i en större strategi för etablering och slutligen att denyanlända svenskarna på olika sätt visar en medvetenhet kring vad som kan snabba på derasegen integrationsprocess och inte / Associations has for a long time been in the centre of Swedish integration politics becausethey are considered to strengthen the social capital and constitute an arena for integratingmeetings. This study is focused on how immigrants themselves experience the Swedishassociations and their connection to integration. A group that seldom is asked to tell theiropinion. Nine persons has participated in this study through qualitative interviews, of whichall has been in contact with the project Integration i Förening (meaning: Integration throughAssociation), a project that aim to get immigrants involved in associations. In the studyresearch was done on how these persons has experienced the meeting and information aboutthe associations through the project Integration i Förening and their understanding of what aSwedish association is. Further on the study has examined how the interviewed persons hasexperienced their own involvement in an association, what effects they’ve experienced that itshad and if they see associations as a possible way to integration. Some of the study’sconclusions is that the interview persons strongly emphasize the effects that associations haveon social integration and social community and that they also experienced that theassociations has had integrating effects. For some of the interview persons the involvement inassociations has been one step in a bigger strategy to establish in Sweden and finally theimmigrants has also shown awareness around what could strengthen their own process ofintegration and not.Keywords: Integration, immigrants, associations, social capital