Uppsatsens syfte har varit att studera hur lärarna på en skola upplever att ett iscensatt kollegialtlärande påverkat det professionella kapitalet. Inspirationen till modellen för det iscensattakollegiala lärandet kom från erfarenheter gjorda vid en studie på en finländsk skola. De finländskaerfarenheterna översattes och modifierades sedan via translationsteorin för att passa den lokalakontexten. Vid anpassningen till den lokala kontexten påverkade projektstyrningsmodelleneffectuation utformningen av arbetssättet. Datamaterialet insamlades främst via semistruktureradeintervjuer som sedan analyserades utifrån en deduktiv ansats med stöd av teorin omdet professionella kapitalet. I resultatet framkom att de intervjuade lärarna upplevt att detprofessionella kapitalet höjts som en följd av det iscensatta kollegiala lärandet. De faktorer somverkat förstärkande på det professionella kapitalet var kopplade till den autonomi som denanvända modellen gav lärarna när det gäller att omsätta sina gemensamma intentioner ochutvecklingsplaner till konkret handling vid regelbundna återkommande träffar. De faktorer somverkat begränsade hörde till upplevda brister i de organisatoriska förutsättningarna förlärarsamarbetet. I uppsatsen benämns kollegialt lärande som exempel på en flytande signifikant.Det betyder att det är ett begrepp som saknar gemensam betydelse som därmed kan tolkas ochförstås på olika sätt. Kollegialt lärande har av olika aktörer uppfattats som antingen en uppsättningevidensbaserade metoder, en professionskultur eller ett verktyg för skolutveckling. Den initialaavsikten med det kollegiala lärandet i studien var modifiera den redan existerande skolkulturenoch på sikt etablera en professionell samarbetskultur bland lärarna. Under arbetets gång visadedet sig att detta inte gick att uppnå utan att också upprätta stödjande organisatoriskaförutsättningar samt en metod som kunde ge vägledande principer för hur lärarna gemensamtskulle arbeta med sina utvecklingsprojekt.

Syftet med studien är att undersöka skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan olika grupper i samhället, det vill säga personer som har växt upp i Sverige, i ett annat nordiskt land, i ett annat land i Europa och i ett annat land utanför Europa. Vidare är syftet att utforska följande faktorer: Härkomst eller var man växte upp, socioekonomisk status och medborgarnas politiska deltagande och aktiviteter i föreningar. Hur kan dessa faktorer förklara skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan inrikes och utrikes uppväxta i Sverige? Studien har gjorts med multipel regressionsanalys med material som hämtades från SOM-undersökning kumulativ dataset, 1986-2020. Studien ställer även upp fyra hypoteser som är till för hypotesprövning. Resultaten visar att de som är utrikes uppväxta har högre förtroende för samhällsinstitutioner än de som är uppväxta i Sverige. Ytterligare resultat visar att socioekonomiskt, politiskt deltagande och frivilliga aktiviteter i föreningar inte kan förklara skillnaderna i förtroende för samhällsinstitutioner mellan de som är inrikes uppväxta och de som är utrikes uppväxta. Samtliga hypoteser är motbevisade.

En stor andel av förskolans personal saknar en formell pedagogiskt utbildning. Eftersom deras handlingar och interaktion med barnen är utifrån deras pedagogiska kapital, skulle detta kunnaanvändas som en kompensation i förskolans praktik?Studien avsåg undersöka interaktionen mellan personalgruppen utan en formell pedagogiskt utbildning och barnen. Utifrån teorin om pedagogisk kapital av Henningsson – Yousif och Viggosson (2008) söktes svar på frågeställningarna.- Vilka egenskaper eller förmågor framträder hos förskolepersonalens avseende pedagogiskt kapital? - Vilka livserfarenheter visar sig ha påverkat förskolepersonalens pedagogiska kapital? - På vilket sätt anknyter förskolepersonalens pedagogiska kapital till någon form av pedagogisk kunskap?Empirin består av tre intervjuer och en skriftlig reflektion från fyra pedagoger. Resultatet visar på att livserfarenheterna från barndom, kulturmöten och föräldraskap har bidragit till att forma deraspedagogiska kapital som också omfattar olika egenskaper. Livserfarenheterna har därtill tillfört en pedagogiska kunskap som kan definieras vara erfarenhetsbaserad och pendlar mellan techne och fronesis.

Bakgrund: Folkhälsan på landsbygden är sämre än i städer. Bristen på forskning om folkhälsa kopplat till ideellt engagemang på landsbygden är stor och eftersom över hälften av alla svenskar engagerar sig ideellt skulle det kunna vara en outnyttjad resurs för det folkhälsofrämjande arbetet. Syfte: Studien undersökte ideellt engagerades upplevelser av att främja hälsa på landsbygden. Frågeställningarna har belyst ideellt engagerades upplevelser avmöjligheter och hinder för att nyttja ideellt engagemang för att främja hälsa. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju deltagare som varit ideellt engagerade i minst fem år. Innehållsanalys har använts som analysmetod och ansatsen var induktiv för att få ökad kunskap inom området. Resultat: Ideellt engagemang kunde kopplas ihop med både demokrati, socialt kapital, empowerment och KASAM. Möjligheterna som respondenterna upplevde var bland annat sociala fördelar, inflytande och påverkan i dels den engagerades liv, dels att lösa utmaningar i lokalsamhället, samarbete med kommunen samt ökad kunskap. Hinder som upplevdes var den urbana normen, bristen av stöd från kommunen samt hur engagemanget organiseras. Slutsats: Det ideella engagemanget har en viktig roll i det folkhälsofrämjande arbetet för att öka folkhälsa, demokrati, jämlikhet och på så vis bidra till ett hållbart samhälle. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv är det både intressant och relevant att studera hur förpackningsdesign kan användas för att upprätthålla normer och strukturer i samhället (Stanfill, 2014). Syftet med denna studie är att undersöka människors inställning till, och uppfattningar om förpackningsdesign för lågprisvaror. Därtill hur de skulle kunna designas annorlunda för att utmana de rådande normerna för lågprisdesign och uppfattas mer lockande. Forskningen utgår från ett receptionsperspektiv för att få en fördjupad förståelse för studiens utvalda målgrupps uppfattningar om ämnet. Målgruppen består av personer som konsumerar lågprisprodukter, då de antas ha en begränsad ekonomi. Dessutom utgår studien från personer intresserade för god smak. Detta genom kvalitativa fokusgruppssintervjuer i samband med Luptons (2011) designprocess och arbetsprocessen Human-centered design (IDEO, 2015). Genom en analys av informanternas resonemang och uppfattningar har en förpackning för ett lågpris-te inom dagligvaruhandeln tagits fram. Studien är grundad i relevant teori och tidigare forskning som innefattar bland annat Bourdieus kapitalteori (1989), Bergströms designlära (2019), och Goffmans teori om självframställning (2020/1959). Undersökningens empiriska data visar att normerna för lågprisdesign uppfattas otilltalande, stigmatiserande och är möjliga att utmana. Dock krävs ett genomtänkt designarbete då förpackningen fortfarande ska ingå i lågprissegmentet. Projektet resulterar i att skapa en förpackning som bryter rådande normer för lågprisdesign och strävar efter att vara estetiskt tilltalande för studiens målgrupp.

I denna uppsats undersöker vi gymnasieelevers attityder till samhällskunskapsämnet och dess delområden, med fokus på hur variablerna gymnasieprogram, skolors antagningspoäng och kulturellt kapital samvarierar med elevers attityder. Syftet är att identifiera skillnader i attityder till samhällskunskapsämnet och dess delområden utifrån dessa variabler. I studien används en mixad metod, bestående av en kvantitativ enkät och kvalitativ analys. Genom enkäten samlade vi in data från elever på olika gymnasieskolor, som varierar i antagningspoäng, för att mäta deras attityder till samhällskunskapsämnet och dess delområden. Resultaten visar att elever på naturvetenskapsprogrammet generellt sett är mer intresserade av samhällskunskap och motiverade att prestera för att nå höga betyg jämfört med elever från andra program. Vidare framkommer att elever vid skolor med höga antagningspoäng har en mer positiv inställning till ämnet och är mer motiverade att nå höga betyg. De tenderar även att se ämnet som viktigt, relevant och i sin helhet, medan elever på skolor med lägre antagningspoäng oftare ser ämnet som ointressant och fokuserar på delområden istället för helheten. Elever med högt kulturellt kapital har mer positiv känslomässig inställning till ämnet och är också mer motiverade att nå höga betyg. Studien konkluderar att gymnasieelevers attityder gentemot samhällskunskapsämnet och dess olika delområden skiljer sig åt mellan variablerna gymnasieprogram, skolors antagningspoäng och kulturellt kapital. Som samhällskunskapslärare bör man ha detta i åtanke inför och under sin samhällskunskapsundervisning.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters föreställningar om arbetsmarknaden samspelar med tid och rum, samt hur de uppfattar möjligheter och begränsningar med att bo och arbeta i olika områden. Detta åskådliggörs genom semistrukturerade intervjuer med sju lärarstudenter med olika erfarenheter av att växa upp i landsbygd och mindre städer i olika delar av Sverige. Studenternas resonemang i intervjuerna om vart de vill bo och deras framtida arbetsplats synliggör platsers olika dragningskraft. Analysen har genomförts med teoretiska utgångspunkter från Hägerstrands tidsgeografi samt Bourdieus kapital och habitus för att förstå lärarstudenternas prioriteringar och resonemang utifrån tidsliga, rumsliga och individuella preferenser. Resultatet visar för det första betydelsen av temporalitet som framkommer när lärarstudenterna talar om hur de ser framtida arbetsplatser både utifrån livsfaser och dagliga intervaller kopplat till pendling. För det andra förhåller de sig till plats utifrån sociala relationer då deras vänner har en stark dragkraft under deras unga år medan familj har en större dragkraft senare. Om lärarstudenten har en partner blir även partnerns preferenser till plats aktuella i individens resonemang. För det tredje har ekonomiska incitament och yrkets förutsättningar betydelse eftersom skillnader i lön, huvudman och skolans socioekonomiska förutsättningar uppkommer i studenternas tankar.

This study is about how information about generative AI can affect studentsdifferently. The aim for the study is to find out if an academic background canaffect the way students assimilate the information and how it affects their use ofthe generative AI tools. The study is focused on students at Linnaeus University.In order to accomplish this, I have used both secondary survey data andconducted my own interviews. To explore the significance and impact ofacademic background, Pierre Bourdieu's capital theory and aspects of Rett M.Rogers ideal types have been employed. According to the survey and interviews,students are positively influenced by information about generative AI.Additionally, students with high academic capital feel more confident inimplementing generative AI in their academic work. This aspect can argue forchange in how information about generative AI is distributed to reach a moreequal environment for all students.

<p>Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital.</p> / <p>High achieving girls at upper secondary school are given positions that give them a high feminized cultural capital, however, their high achievement does not translate into a position free from gender habitus. I followed thirteen girls at upper secondary school with language as major in their lifeworld in the classroom. I have also been listening to their own stories about their achievements. I have especially put notice into how the feminine capital is reproduced thru gender habitus, symbolic violence and the androcentric heteronomy. Furthermore, I have used the ethnographic method in order to study their everyday life in school and I present my data as a narrative story. My result shows that high achieving girls are highly competent and successful in the discourse of the school, however, the expectations of the school and the androcentric heteronomy offer them certain subject positions which make their high achievements a feminized capital.</p>

Sammanfattning   Titel:                            Externt kapital i samband med investeringar                             - En studie om framgångsrika företag i Gästrikland   Nivå:                     C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare:            Madelene Bergström                             Mikael Pettersson   Handledare:           Per-Arne Wikström   Datum:                       2012 – 06   Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning framgångsrika företag har till olika externa kapitalkällor vid en investering samt hur dessa företag har finansierat tidigare investeringar.   Metod: Datainsamling har skett dels via en egen webbenkät till 229 stycken framgångsrika företag i Gästrikland samt genom en sammanställning av redan insamlat material från åren 2005 – 2011. Materialet har sammanställts och redovisas i diagramform. Analysen har sedan gjorts genom att jämföra empiri och teori vilket sedan är utgångspunkt för diskussion.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att företagen prioriterar internt kapital framför externt kapital samt att deras inställning till externt kapital varierar med marknadens konjunktursvängningar. Det finns även en skillnad mellan företagens inställning till olika kapitalkällor och de kapitalkällor de faktiskt använt när de har genomfört investeringar.   Förslag till fortsatt forskning: En studie som på ett djupare plan belyser bakomliggande orsaker till skillnaderna i inställning till olika kapitalkällor och vilka källor som faktiskt har använts vid en investering.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur företag finansierar investeringar.   Nyckelord: Pecking order, finansiering, kapitalkällor, externt kapital, internt kapital / Abstract   Title:                               External capital for investments                                       - A study of successful firms in Gästrikland   Level:                             Bachelor-essay in business science   Author:                          Madelene Bergström                                      Mikael Pettersson   Supervisor:                     Per-Arne Wikström   Date:                             2012 - 06   Objective: The aim is to examine successful companies and their attitude towards different sources of external capital in an investment situation, we also exam how these companies have funded previous investments.   Method: Data collection has been made in two steps, we have conducted a web survey to 229 successful companies in Gästrikland and we have used already existing data from the years 2005 - 2011. This data is then compiled and presented in graphical format. The analysis has been done by comparing the empirical evidence and theory which then forms the basis for discussion.   Results &amp; conclusion: This study shows that the companies prioritize internal capital rather than external and that their attitude towards external capital varies with market fluctuations. There is also a difference between the companies attitude to different sources of capital and the capital sources they actually have used for investments.   Suggestions for future research: A study on a deeper level that highlights the underlying causes of differences in attitudes towards different sources of capital and which sources who actually been used for an investment.   Essay contributions: The study contributes to a better understanding of how companies finance investments.   Keywords: pecking order, funding, capital sources, external capital, internal capital