AB Sandvik Coromant är en världsledande tillverkare av skär och verktyg för skärande bearbetning. Gimoverken är Sandvik Coromants största skärtillverkande enhet. GHMP är en avdelning som förser skärtillverkningen på Gimoverken, och även andra produktionsenheter runt om i världen, med pressverktyg.Under en tid har man på GHMP haft ett bristande fokus på lagerstyrning. Detta har lett till att produktionslagret på GHMP i praktiken endast har haft som uppgift att garantera tillgänglighet av artiklar som är nödvändiga för att produktionen ska kunna operera oavbrutet. Bristen på aktivt arbete med lagerhållning och inköpsmönster har med tiden lett till en misstanke om att lagernivåerna är onödigt höga samt att inköpsmönstren inte speglar förbrukningen.För att minska lagernivåerna på GHMP har man initierat detta projekt med målet att halvera det bundna kapitalet i produktionslagret samt att förbättra avdelningens lagerstyrning.För att lyckas med uppgiften har en programvara med en inbyggd optimerande modell skapats. Programvarans uppgift är att ta fram rekommenderade inköpsmönster för att minimera kostnader för inköp och lagerhållning. Programmet simulerar inköp och lagerhållning för olika inköpsmönster över historiska förbrukningsdata. Den ekonomiska prestationen för olika inköpsmönster jämförs och den bästa varianten väljs ut som förslag för avdelningen. Programmet används på de artiklar som har haft en förbrukning det senaste året.För artiklar som inte har haft någon förbrukning det senaste året tas inte något förslag på inköpsmönster fram. För dessa artiklar presenteras istället en rekommenderad lagernivå. Den rekommenderade lagernivån är tänkt som en buffert om en artikel på nytt tas i bruk. Bufferten är avsedd att täcka eventuell förbrukning tills dess att man hinner beställa hem artikeln på nytt.Som en del av projektet undersöks även möjligheter till att standardisera artikelkategorier med många varianter. Resultatet visar att en standardisering av plungämnen under föregående år hade lett till att 11 stycken färre order behövt läggas och att 40 stycken färre varianter behövt lagerhållas. Något som skulle lett till en reduktion av lagervärdet med 13 %. Standardiseringen skulle dock ha lett till 55 stycken omslipningar av plungämnen under det senaste året. Omslipningarna skulle ha kostat cirka ... kr.Resultatet för artiklar som har haft en förbrukning det senaste året visar att det bundna kapitalet i produktionslagret kan minskas med 37 %. För de artiklar som inte har förbrukats under det senaste året kan det bundna kapitalet i produktionslagret minskas med 85 %. Totalt sett innebär detta en reduktion med 57 %. / AB Sandvik Coromant is a world leading manufacturer of inserts and tools designed for industrial metal cutting. The insert plant in Gimo is Sandvik Coromants largest manufacturing unit of inserts. GHMP is a department that supplies the insert plant in Gimo, and other manufacturing units around the world, with press tools.In recent years GHMP have had a lack of focus regarding inventory control. In practice this has led to a situation where the sole purpose of the production inventory is to guarantee stock availability. The lack of active work with stock keeping and inventory control has led GHMP to suspect that inventory levels are unnecessarily high and that purchasing patterns do not reflect the actual usage of articles.In order to reduce the inventory at GHMP this project has been initialized. The goal of the project is to reduce capital tied up in production stock by 50 % and to improve the inventory control.In order to succeed with the project, a software with a built in optimization model, have been developed. The software is designed to present recommended order points and order quantities in order to reduce costs of purchasing and stock keeping. The software simulates purchasing and stock keeping over historical data of usage for articles. The financial performance of different purchasing patterns is compared and the best alternative is selected to be recommended for the department. The optimization model includes articles that have been used during the last year.For articles that have not been used during the last year a different approach is taken. For these articles no patterns for purchasing is suggested. Instead a recommended stock level is presented. The recommended stock level is to be seen as a safety stock in case an article is brought back to production. This safety stock is supposed to cover usage until new deliveries of the article arrives.In line with the mission of reducing inventory the possibilities for standardization of articles with many similar variants have been analyzed. The analysis reveals that a standardization of core pin blanks during the last year would have led to 11 less orders and 40 less variants in stock. This would have led to a decrease in average stock value 13 %. The standardization would on the other hand have led to 55 operations of regrinding during the last year. The costs for the regrinding would have been ... SEK.For articles that have been used during the last year the capital tied up in production stock can be reduced by 37 %. For articles that have not been used during the last year the capital tied up in production stock can be reduced by 85 %. In total this represents a reduction in average stock value by 57 %.

I och med att immateriella tillgångar inte redovisas i balansräkning och värdet av dessa tillgångar är svåra att mäta, anses värderingen av immateriella tillgångar vara ett svårt uppdrag att genomföra. Dessutom baseras kreditbedömningen på en uppfattning om framtiden vilket kan innebära att ett och samma tjänsteföretag får olika värde från olika kreditgivare. Därför blir det problematiskt att bedöma dessa tillgångar, som inte finns redovisade i balansräkningen, vid en kreditgivning. Vi kan se att värderingsprocessen går till på ungefär samma sätt i alla de fem bankerna inför en kreditgivning. Det är främst faktorer som kassaflödet, återbetalningsförmågan och eventuella risker som tas hänsyn till vid en kreditbedömning. Det är inte heller någon direkt skillnad mellan värderingsprocessen i tjänsteföretag mot hur det går till i tillverkande företag.

No description available.

Uppsatsen är en etnografisk studie om den dolda läroplanen vid två lågstadieskolor i Mellansverige. Datainsamling har skett i två steg, genom deltagande observationer för att beskriva vad det är som händer i klassrummet och genom intervjuer med lärarna där de beskriver sin upplevelse av klassrumssituationen. Den teoretiska referensramen bygger på Donald Broadys dolda läroplan samt läroplan (2011) fastställd av regeringen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur den dolda läroplanen yttrar sig i klassrummet och i lärarens arbete och följade frågeställningar lyder, vad är det för informella krav som ställs på eleven i klassrummet och på vilket sätt gynnar den dolda läroplanen vissa elever och missgynnar andra? För att stärka misstanken om att den dolda läroplanen praktiseras i skolan idag, har internationella vetenskapliga artiklar, nationella artiklar samt originallitteratur där den dolda läroplanen beskrivs använts. I resultatet presenteras åtta stycken teman utifrån gjorda observationer som sedan knyts ihop med den dolda läroplanen i analysen, dessa teman är, klassrummets interiör, att duka bordet eller inte, elever som inte följer den dolda läroplanens uppsatta krav, samspel lärare och elev, elevers olikheter och förutsättningar, beröm, bannor och utvärderingar samt om olikheter i lärarkåren.

Frågeställning:   - Vad består intellektuellt kapital av? - Vilka problem och möjligheter finns med extern rapportering av intellektuellt kapital enligt finansanalytiker, revisorer och banker? - Vilken uppfattning har finansanalytiker, revisorer och banker om intellektuellt kapital angående extern rapportering av intellektuellt kapital? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intellektuellt kapital består av och dess nytta i extern rapportering ur tre olika intressentgruppers perspektiv. Därmed bidra till större förståelse om nyttan av extern rapportering av intellektuellt kapital samt vilka som kan använda sig av denna information. Metod: Uppsatsen förhålls mot en abduktiv metodansats och bygger på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer kodades tillsammans med referensramen för att underlätta analyseringen och besvara frågeställningarna samt uppnå syftet med studien. Slutsats: Studien visar på att intellektuellt kapital behöver en tydligare definition för att det ska bli allmänt användbart. Svårigheten att hitta en gemensam definition för intellektuellt kapital kan bero på att intellektuellt kapital ses som ett dynamiskt kapital. Intellektuellt kapital kan dock redan idag bidra till att ge en mer rättvisande bild av företag vilket kan underlätta finansanalytikers och andra informationsanvändares bedömning av företag. Studien visar vikten av personalen där värdet ligger i kompetens- och kunskapsutvecklingen. Detta kan ses som en beståndsdel av intellektuellt kapital och bör redovisas i den finansiella rapporteringen. Utöver detta kan rätt hantering av intellektuellt kapital ge konkurrensfördelar, bättre styrning och framtida tillväxt. Den stora problematiken ligger i att värderingen av intellektuellt kapital är väldigt svår vilket kan skapa en osäkerhet för investerare utan ett nytt ramverk.

Kvinnors företag ses som en resurs i regioners och länders utveckling. Tidigare forsk­­­ning har dock visat att kvinnors företag inte växer i lika stor utsträckning som mäns företag. Frågan är då vilka problem och hinder som företagande kvinnor stöter på och som påverkar att deras företag inte utvecklas, samt hur stödjande insatser på bästa sätt kan utformas? Tidigare studier har visat att bristande tillgång till finansiellt kapital varit ett betydande hinder för utveckling av kvinnors företag liksom att företagandet varit manligt kodat, med mannen som företagare som norm i samhället. Dessutom har tidigare studier visat att före­tagande kvinnor har begränsade nätverksrelationer och inte använder dem så effek­tivt samt att de saknar förebilder. Med ett utvecklat socialt kapital ges möjlighet att få tillgång till resurser som kan utveckla kvinnors företag. Tidigare studier om socialt kapital, som ett bidrag till företagsutveckling, fokuserar ofta antin­gen på relationer eller på tillit och det efterfrågas ytterligare studier om processer­ där socialt kapital utveck­las. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur utveckling av socialt kapital kan förstås genom att belysa och analysera vad som utmärker rela­tioner och tillit samt att ge exempel på hur detta kan stimu­leras i utveck­lings­program för företa­gande kvinnor. Avhandlingen utgår ifrån tre genomförda studier. En fallstudie genomfördes under två års tid i ett utvecklingsprogram med företagande kvinnor från Norge och Sverige. En enkät­studie riktades till företagande kvinnor i Norge och Sverige och en annan till pro­jekt­ledare av utvecklingsprojekt för att stimulera kvinnors företagande i Sverige. Avhandlingens resultatet, som presenteras i fyra artiklar, visar att personliga nät­verk, familj och släktingar samt vänner uppfattas som stödjande relationer för företagande kvinnor. De som har ett heterogent nätverk uppvisar en större villig­het att ingå i nya relationer jäm­fört med dem som inte har det och graden av tillit påverkar villigheten att utveckla relationer i utvecklingsprogram. Homogenitet i del­tagargruppen visar sig vara viktigt inledningsvis, medan heterogenitet blir bety­delsefullare efter en tid. När företagaridentiteten utvecklas uppvisas en ökad pro­fessionalisering av företa­gar­ens nätverk. Social aktivitet, med nedlagd tid och enga­gemang i utvecklings­program, bidrar till utveck­lin­g av både relationer och tillit, och tidsaspekten är viktig när det gäller tillit till pro­gram­organisatörer. Utifrån avhandlingens resultat synliggörs flera aspekter av relationer och tillit som kan sti­mu­le­ras i utvecklingsprogram. Uppvisad villighet hos kvinnorna för att utveckla sina företag kan avspegla hur moti­verade och intresserade de är för att medverka i utvecklings­pro­gram. Vid sammansättning av deltagargrupper, i ut­veck­lingsprogram, bör homogenitet och heterogenitet beaktas. Social akti­vitet, genom nedlagd tid och visat engage­mang, är något som stärker utvecklings­pro­cessen av relationer och tillit. Ett sym­bo­liskt dokument, sekre­tess­avtalet, bidrar till ökad tillit. Programorganisa­törer­nas sociala meriter, kom­petens och organisations­tillhörighet är sådant som kan upp­märk­sammas för institutionell tillit liksom även deras sociala aktivitet i pro­grammet. För att stimu­lera utveckling av både relatio­ner och tillit finns det anled­ning att se över pro­grammets upplägg och innehåll. Slutsatserna från avhandlingen visar att företagande kvinnor med ett hete­ro­­gent nät­verk är villiga att ingå i nya relationer, att både relations­byggande och tillitsprocesser har betydelse för utvecklingen av socialt kapital samt att kon­texten behöver beaktas vid utformandet av utvecklingsprogram. / Women’s enterprises are seen as a resource in the development of both regions and countries. Despite this, however, research has shown that women’s businesses do not grow at the same extent as men's businesses. It is therefore of interest to identify the problems and obstacles women entrepreneurs face that negatively affect their companies’ growth, and how supportive efforts should best be structured. Studies have shown that a lack of access to financial capital has been a major obstacle in the development of women's businesses and also that entre­preneurship has been dominantly male-coded, where men as entrepreneurs are seen as the norm in society. In addition, studies have shown that women business owners have limited networks and do not use network contacts as efficiently as men, plus that they lack role models. Developing social capital, leading to in­creased opportunities to gain access to resources, can lead to development in women's businesses. Previous studies on social capital as a contribution to enter­prise development often focus either on relationships or trust and further studies on the development processes from which social capital evolves are therefore nee­ded. The aim of this thesis is to increase the knowledge of how the development of social capital can be understood by illustrating and analyzing the characteristics of relationships and trust, and to give examples of how this can be stimulated in deve­lopment programs for women entrepreneurs. This thesis consists of three studies – a case study was conducted over two years in a development program with women entrepreneurs from Norway and Sweden, a survey was conducted of women business owners in Norway and Sweden, and another survey was conducted of project managers of development projects aimed to stimulate women's entrepreneurship in Sweden. The results from the four papers of this thesis show that personal networks, family, relatives and friends are perceived as supportive relationships for women entrepreneurs. Those who have a heterogeneous network exhibit a greater willing­ness to enter into new relationships than those who do not, and trust affects willing­ness to develop relationships in development programs. Homogeneity of the group of participating women in programs proves to be important initially, while heterogeneity becomes more important over time. When business identity develops, an increased professionalization of the women´s network is shown. Social activity with time spent and engagement in a development program contri­bute to the development of both relationships and trust, and the time aspect is important when it comes to trust in the program's organizers. Based on these results, several aspects of relationships and trust that can be sti­mu­lated in development programs have been identified. A demonstrated willing­ness to evolve can reflect how motivated and interested participants are in partici­pa­ting in a development program. When working with the composition of the group of participants, homogeneity and heterogeneity should be taken into account. Social activity by time spent and commitment shown, is something that strengthens the development of relationships and trust. A confidentiality agree­ment, which was an important symbolic document, contributes to increased trust between all involved in the program. Program organizers´ social credentials, skills and organizational affiliation are aspects that can be recognized for institutional trust as well as their social activity in the program. Stimulating the development of both relationships and trust is an important reason for revising a program´s structure and content. The conclusions from this thesis are that women entrepreneurs with a heterogeneous network demonstrate willingness to enter into new relationships, that both relational and trust-building processes are important for the develop­ment of social capital, and that context needs to be taken into account when designing development programs.

No description available.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var: - Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning? - Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning? - Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter? Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore: 1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes? 2. What do the clothes symbolize for these girls? We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others. / Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför: 1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder? 2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer? För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.

Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades. Det visar sig dock att förmågan att lokalisera informationskällor inte nödvändigtvis innebär att respondenten har tillgång till informationen. Relationen mellan informationssökare och informant är central vid informationssökning i sociala nätverk. I uppsatsen kunde respondenternas nätverksresurser ses som socialt kapital i den utsträckning respondenterna kunde lokalisera relevanta informationskällor och där relationen mellan respondent och informant tillät ett informationsutbyte.