Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan.  Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används. Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg.

Abstrakt Syftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få. Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning . Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier. Jag har styrt deras läsning genom en uppsättning frågor som utarbetats enligt en metod som syftar till att medvetandegöra betraktaren vid tillägnande av bilder och texter. Den metod jag använder är en mixad metod vilket innebär att den bygger på en rad olika bildanalytiska metoder och postmoderna teorier. I den process läsarna gick igenom då de tolkade bilderna fick de att reflektera kring en rad olika begrepp som är centrala i den feministiska poststrukturalismen och som alla är kopplade till makt och den ständigt skiftande maktposition som vi individer rör oss i varje dag. Mer specifikt behandlades frågor som gäller normer och sociala konventioner som, mer eller mindre medvetet, styr vår tolkningsbana då vi tillägnar oss olika former av symboliskt material. När det gäller just vardagsfotografi blir tolkningen ofta av en mer direkt karaktär, då vi i större utsträckning känner igen oss i den sortens av bilder. På ett indirekt sätt berör arbetet således skapandet av vår egen självbild, vårt identitetsskapande. De pedagogiska ramverktyg jag i detta arbete utvecklar, ger elever möjlighet att dokumentera och reflektera, inte bara över sin tillägnelse av bilder och annat symboliskt material, utan också över skolarbetet som process. I gestaltningen blir detta extra tydligt då eleven ges möjligheten att vara aktivt delaktig igenom hela den kreativa processen vid varje uppgift. I det interaktiva verktyg som min gestaltning utgör läggs det därför stor fokus på funktionalitet. Gestaltningen är som pedagogiskt ramverktyg tänkt att på ett transparent sätt styra eleven att medvetet reflektera och dokumentera sin lärandeprocess.

Intellektuellt kapital anses av många vara en av de största drivande faktorerna till företags framgång och i litteraturen värderas den ofta som skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och dess bokförda värde. Market-to-book ratio är det relativa måttet som beskriver denna skillnad och gör det möjligt att jämföra detta värde med andra företag. Målet med denna uppsats är att undersöka hur företag redogör för sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i företags market-to-book ratio. Frågeställningarna som besvaras är huruvida det finns något samband mellan ett företags market-to-book ratio och dess redogörelser för intellektuellt kapital i dess årsredovisningar och om det finns något samband mellan dessa redogörelser och förändringar i market-to-book ratio. För att mäta redogörelser för intellektuellt kapital gjordes innehållsanalyser. Totalt undersöktes 60 företags årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large- och Mid Cap. Resultatet tyder på att samband mellan företags market-to-book ratio och dess redogörelser för intellektuellt kapital saknas, undersökningen fann inte heller något samband mellan redogörelser för intellektuellt kapital och förändringar i market-to-book ratio.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan. Metoden är kvalitativ och datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som arbetar frivilligt inom internationella, politiskt och religiöst obundna organisationer. En innehållsanalys har använts för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visar på att de unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete är att det bidrar till en social delaktighet och en personlig utveckling. Slutsatsen är att det frivilliga arbetet bidrar till en stödjande miljö då det skapar en känsla av delaktighet och främjar personlig utveckling hos unga vuxna vilket leder till empowerment. Framtida folkhälsoarbete uppmanas till att använda frivilligt arbete som en strategi för att integrera unga vuxna i samhället som annars upplever sig stå utanför.

Via kulturskribenters sätt att hänvisa till andra kulturella fenomen kan allt från kultursyn till läsartilltal utläsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten är att undersöka varför kulturskribenterna använder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur läsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriären mellan hög- och populärkultur används. Detta kommer att granskas utifrån ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras på frågeställningarna är Pierre Bourdieus teorier om habitus, fältet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite läsaren och den implicite författaren. Materialel består av dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets kultursidor under en nyhetsvecka. Undersökingen har både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Resultaten visar att kulturreferenser i de flesta fallen är en rent estetisk utsmyckning av en text, alternativt används för att sätta in ett ämne i en viss historisk kontext. Detta kan vara ett sätt för skribenten att stärka sin trovärdighet. Vanligtvis refereras det till företeelser som är inom samma kulturella sfär som det som avhandlas, därefter är referenser till företeelser som förknippas med ett högre kapital vanligast. Att referera till kulturyttringar med ett lägre kulturellt kapital är ytterst ovanligt. Det som förknippas med ett högt kulturellt kapital betraktas oftast som bra kultur och när populärkulturella ämnen pryds med sådana referenser är det ett sätt att stärka det populärkulturella ämnets värde.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp. Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden. Alla aktörer är yrkesverksamma och/eller bor i Järvaområdet samt är engagerade ideellt. Studien visar att oroligheterna i Järvaområdet startade för cirka 5 år sedan när utflyttningen av samhällsinstitutioner från Järvaområdet startade vilket förstärkte exkluderingen från det omgivande samhället. Respondenterna menar att ett ”vi och  dom” perspektiv växt fram i Järvaområdet. Utvecklingen går mot ökad isolering där det övriga samhället står utan insyn, kriminella krafter styr och hotbilden mot polisen förstärks. Studien visar att demokratin är eftersatt i dessa områden och att det finns en diskriminering mot de boende, både i den samhälleliga normen och i det politiska styret.  Det finns en rastlöshet och frustration bakom de destruktiva handlingarna som grundar sig i att ungdomarna inte har någonstans att vara eller ta vägen.

Sammanfattning Studier visar att det i många fall råder bristande kännedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna från organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgång och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansåg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. Således är det av intresse att studera hur representanter från HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen använder i arbetet med detta synliggörande. För att förstå HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer används teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen främjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme. Vidare noteras att när HR- arbetet är integrerat med andra funktioner i organisationen kan humanperspektivets nyttogenererande egenskaper för verksamheten synliggöras mer effektivt. Forskning visar också att HR- yrket som profession har utvecklats till att även omfatta strategiska frågor i större omfattning. Detta skiljer sig från den mer traditionella synen på HR- avdelningen som en administrativ funktion. Detta kan ge upphov till en viss förvirring kring HR- avdelningens ansvarsområde inom organisationen. För att belysa detta område har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med erfarna HR- chefer utförts. Resultatet visar på att goda relationer upplevs öka intervjupersonernas handlingsmöjligheter då dessa anses underlätta synliggörandet av humanperspektivet. Vidare betonades vikten av att HR- avdelningen är synlig i hela organisationen och interagerar med personer från samtliga skikt i företaget. Ytterligare strategier som redogjordes för under intervjuerna för synliggörandet av nyttan med ett humanperspektiv var användandet av personalekonomiska termer vilka upplevdes vara värdefulla och ibland även nödvändiga för det handlingsutrymme och förtroende som HR- avdelningen gavs. Sammanfattningsvis kan sägas att studies resultat tyder på att HR- avdelningar med goda relationer till andra aktörer tenderar att ha goda möjligheter att synliggöra ett humanperspektiv. Därtill kan även noteras att organisationer som uppmärksammar humanperspektivet som värdeskapande expertis tenderar till att ha väl integrerade HR- avdelningar med stora handlingsutrymmen.

Dagens ungdomar befinner sig i större utsträckning i frånvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utpräglat mediesamhälle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer än om känsla och medmänsklighet. Syftet är att undersöka hur sex unga män i åldrarna 16-17 år upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser på manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vänner/fritid – där sistnämnda även inkluderar nätverksamhet som Facebook. Empiri har samlats in med hjälp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgångspunkten är Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgångar. Ett tydligt och framträdande resultat har visat sig, nämligen att identitetsskapandet påverkas och är beroende av ett flertal faktorer. Den sociala bakgrunden, val av gymnasieprogram, sociala och kollektiva relationer samt vikten av en riktig vän är samtliga grundläggande faktorer i identitetsskapandet. Studien visar även att om man vill vara en del av någonting så erfordras en föränderlig identitet, förmågan att kunna gå in och ut ur olika grupper och samtidigt inneha en styrka att kunna stå för den man vill vara.

No description available.

No description available.