Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka om forskningen som påvisar detta samband även stöds gällande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Stämmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) påvisar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta är den grundläggande problemställningen i uppsatsen. Metod: För att svara på syftet använder vi oss av bolagens årsredovisningar där vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen väljer och volatilitet i total Eget kapital mellan åren 2006-2011. Dessa värden sammanställs i Excel och testas i statistikprogrammet SPSS. Resultat och Slutsatser: Hypotesprövningen visar att det inte föreligger samband mellan volatilitet i Eget kapital utifrån de olika pensionsredovisningsmetoderna. Vår slutsats är att bolag inom Nasdaq OMX Nordic Stockholm som redovisar aktuariella vinster och förluster i Eget kapital (totalresultat) inte visar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder. / Purpose:  According to research done in pension accounting, there is a connection between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Amir claims that full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet creates volatility in shareholders equity. The aim of the paper is to examine whether this connection between pension accounting and volatility can be confirmed among companies in Nasdaq OMX Nordic, Stockholm.  Method: The volatility in Shareholders Equity is examined by researching the annual reports of the companies. Throughout the study, the statistics program SPSS is used.  Analysis: Companies that use full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet are compared to firms that use other pension accounting methods. The level of volatility in shareholders equity among firms that use full recognition of actuarial gains and losses are compared to firms that use other pension accounting methods. The aim is to examine whether companies that use full recognition of actuarial gains and losses show more volatility in share holders equity. Conclusion: According to our study, there is no relationship between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Companies in Nasdaq OMX Nordic Stockholm that recognize actuarial gains and losses directly to the comprehensive income in shareholders equity and debts does not show more volatility in shareholders equity than firms that use other pension accounting methods.

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval. Metod: Denna studie bygger på den kvalitativa forskningsmetoden där halvstrukturerade intervjuer använts som metod. 11 barn i förskoleklass har medverkat i intervjuerna. Resultat: Denna studie visar att de privata leksakerna och kunnandet om dem har betydelse för den maktkamp och positionering som finns mellan barnen, framför allt bland pojkarna. Det finns en mediepåverkan i val av lekar och leksaker, men även kamraternas påverkan är stor. Den visar också att värdet av att ha vänner är stort, ibland större än vikten av privata leksaker. Tydligt blir också att det finns skillnader mellan könen då flickorna i större utsträckning anpassar sig till gällande förväntningar än vad pojkarna gör.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktäriseras av kunskapsintensiva företag som är beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nå framgång. De flesta aspekter i ett företag kan härmas av konkurrenter, men det är humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs är så viktig får den inte något större utrymme i företags redovisning, då dagens redovisning fortfarande baseras på principer från 1400-talet och främst fokuserar på materiella tillgångar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod på 1960-talet och har sedan dess kommit och gått; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har ännu inte lett till någon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgångar. Syfte: Huvudsyftet med studien är att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begränsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom ämnet idag. Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med området, granskat årsredovisningar från de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur. Slutsats: Resultatet av denna studie är konstaterandet att humankapital är en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen. Det har skett en utveckling på området, kanske inte lika mycket i Sverige som i andra länder, men det finns fortfarande ingen konsensus om exakt vad som bör redovisas eller hur det ska göras. Vi tror att det krävs en internationell harmonisering och gemensamma riktlinjer för att uppnå bästa resultat gällande redovisning av humankapital. / Background and problem description: Today’s market is characterized by knowledge-intensive companies that are dependent on their employees and their competence to reach success. Most aspects of companies can be copied by competitors, but it is the human capital that makes them unique and competitive. Despite the fact that these resources are so important, they do not get enough attention in companies’ accounting, this is due to the fact that today’s accounting still is based on principles from the 15th century and mainly focus on material assets. The interest for human capital accounting was first raised in the 1960s and have since then come and gone; initiatives have been taken and theories have been formed, but the development still has not lead to a uniform method for displaying intangible assets. Purpose: The purpose of this study is to describe the development of human capital accounting, which will lead to a discussion about what can be expected about the development in the future. To do this we will first identify the driving forces behind the development, analyse the possibilities and limitations concerning human capital accounting, as well as examining the extension of the subject today. Method: In this qualitative study, we have carried out interviews with five key persons who all have worked with the subject, examined annual reviews from the five largest accounting firms in Sweden, and studied relevant literature. Conclusions: The result of this study is that human capital is an important resource that should be paid attention to in firms’ accounting. However, it should not be included in the traditional, financial reports. There has been a development in human capital accounting, maybe not as extensive in Sweden as in other countries, but there is still no consensus concerning exactly what should be reported on and how to report it. We believe that there is a need for harmonization and corporate guidelines to achieve the best results concerning human capital accounting.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och yrke. Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund. Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin. Resultat från vår studie visar på att socialt kapital är avgörande för våra informanter vid etablering på arbetsmarknaden. De två grupper som vi studerat har genom kontakter och praktikplatser kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Dock finner vi skillnader vad gäller valet av utbildning mellan dessa grupper. Barn till infödda tycks vara mer medvetna vad gäller deras utbildningsval, i jämförelse med personer med invandrarbakgrund. Det råder även skillnader i gruppernas socioekonomiska bakgrund: Två av våra informanter (barn till infödda) har föräldrar med universitetsutbildning samt har väl positionerade yrken jämfört med den senare gruppen.

Detta är en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte är att få förståelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjälp av PISA undersökt huruvida föräldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur påverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhälle ser familjer ut på flera olika sätt och strukturerna varierar beroende på det socioekonomiska kapital föräldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan också se olika ut beroende på vilken välfärdsstat man bor i, anledningen till detta är att en god välfärd ökar möjligheten att klara sig som ensamstående förälder, vilket i sin tur leder till ett ökat välmående. För att visa på stora skillnader valde vi att jämföra USA och Sverige där skillnaderna i välfärd är markanta. Resultaten i vår studie visade att ett land med ett samhällspolitiskt system som värnar om att ha en god välfärd, minskar den negativa effekten i studieresultat för barn ur en familj med ett lågt socioekonomiskt kapital. Vår studie visar på ett något annorlunda resultat än tidigare forskning, vilken har visat på ett samband mellan utbildningsnivå och föräldraskap; kvinnor som är lågutbildade tenderar i större omfattning att vara ensamstående föräldrar. Detta samband som tidigare forskning visat, går i vår studie endast att applicera på kvinnor i USA. Analysen har utgått från en deduktiv ansats och genom att använda ett redan färdigt datamaterial som vi modellerat om för att passa vår studie, har vi lyckats få en djupare förståelse. En förståelse i hur socioekonomiskt kapital påverkar familjestruktur och hur dessa två påverkar barns studieresultat.

No description available.

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag. Då vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver. De generaliseringar som gjorts i referensramen av betydande faktorer vid kreditbedömningar hos bank bör tas med en nypa salt och även riskkapitalister är mer tillmötesgående än vad som visas utifrån referensramen. Skillnader mellan bankers och riskkapitalbolags tillvägagångssätt vid finansiering är främst att banker kräver säkerheter och sätter återbetalningsförmåga i fokus, vilket inte är relevant vid finansiering via riskkapitalbolag. En annan skillnad är att riskkapitalister förutom kapital även bidrar med kompetens, vilket inte banker gör i samma utsträckning. Riskkapitalister kan även hjälpa till att finna ytterligare externa finansieringskällor. Ibland krävs dock även att kreditbedömare i bank är kunnig inom branschen för att ett nystartat företag skall beviljas lån. Ytterligare en skillnad mellan banklån och riskkapital är att ett banklån sänker soliditeten och ökar skuldsättingen samt kostnaderna, medan riskkapital stärker den egna kassan och soliditeten. Det finns även likheter mellan finansieringsformerna, de lägger båda stor vikt på affärsidé och entreprenören bakom företaget. Dock kan vi säga att banklån ej är möjligt i företag som är i ett så tidigt stadium att det ej går att säga hur intäkter skall genereras. Finanskrisen, som tog sin start år 2008, har redan visat på effekter då det gäller anskaffning av kapital. Bland annat påstår bankrespondenterna att de blivit försiktigare i sin utlåning. Även företagen som lånar kapital har blivit försiktigare i sina låneansökningar. Respondenterna från riskkapitalbolagen menar dock att de inte påverkats i sina bedömningar i och med krisen, vilket vi anser är av intresse för vidare studier. Slutligen bör nämnas att extern finansiering verkar mer komplicerat än vad det egentligen är, så länge en kompetent person har en bra affärsidé finns, vad vi kommit fram till, inga egentliga svårigheter att erhålla kapital.

Inledning Dagens affärsvärld genomgår en stor omvandling, där fysiska produkter och resurser spelar enmindre viktig roll. Företag idag karaktäriseras istället av intellektuellt kapital och erbjuder istörre utsträckning tjänster än fysiska produkter, vilket leder till att personalen och desskompetens har blivit viktigare för företagen, särskilt i kunskapsföretag. Utifrån det här anservi att det är intressant att diskutera ämnet intellektuellt kapital. Problemformulering Vad innebär begreppet intellektuellt kapital? Syfte Vi vill i vår uppsats skapa mer förståelse kring begreppet intellektuellt kapital. Syftet är attgöra en teoretiskt orienterad uppsats där vi har ambitionen att genomföra enbegreppsutredning av intellektuellt kapital och klargöra kunskapsläget. Metod I vår uppsats har vi utgått från den kvalitativa undersökningsmetoden, då vi vill få en djupareförståelse kring det intellektuella kapitalet. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrån ett abduktivttillvägagångssätt då vi anser att vi på det här sättet får ut det mesta möjliga av uppsatsen. Resultat Utifrån vårt syfte har vi gjort en begreppsutredning kring intellektuellt kapital och visat våraintervjuer som en illustration om hur företag uppfattar intellektuellt kapital. Utifrån det härhar vi kommit fram till att de två företagen inte använder begreppet som sådant utaninnebörden uttrycks i andra termer. Det har även visat sig att intresset för att mäta, värderaoch redovisa skiljer sig åt i de olika företagen.

The aim of this Master’s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent. Pierre Bourdieu’s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent. The important role teachers have according to children’s bringing up, also a theory by Bourdieu, are together with school law, curriculum and syllabus the framework regarding merit. The results of the study agreed with Bourdieu’s thoughts of reading habits as a heritage of the cultural capital of the parents. Reading habits are on the other hand not a special relation with descent, i.e. the social background of the parents. Good merits from school could however possibly affect bad reading habits from the childhood, if you see the connection with good reading habits and good studying capacity.

Bakgrund: Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher. Vi ämnar komma fram till om det finns ett mönster inom branscherna, skillnader mellan branscherna och om redovisningen följer ett mönster som kan förklaras av branschernas olikheter. Metod: En innehållsanalys av 12 företags frivilliga redovisning har genomförts. Vi har utformat en kategoriseringsmall efter genomgång av teori på området. Den består av tre huvudkategorier; externkapital, internkapital och humankapital, samt den fristående kategorin; forskning & utveckling. Dessa kategorier representeras av olika element, som varit utgångspunkt vid sökningen i PDF-filerna av årsredovisningarna. Resultat, slutsatser: IC-informationen är till stor del av allmän karaktär, men företagen visar även exempel på vad de gör för att tillgodose intressenternas behov. Det finns ett företag som sticker ut med en IC-redovisning som är detaljerad och den visar bland annat vilket värde som de anställda bidrar med. Syftet med redovisningen tycks för alla vara att få acceptans och gillande för sina ageranden, och inte nödvändigtvis att lyfta fram det dolda värdet. Vi har kommit fram till att redovisningen av det interna strukturkapitalet utgör en liten del av den totala intellektuella kapitalredovisningen. Det som läkemedelsföretagen och tjänsteföretagen betonar är externkapitalet, medan byggföretagen betonar humankapitalet mest. Förslag till fortsatt forskning: En annan intressant studie, som skulle kunna göras, är att undersöka om företag verkligen härmar varandra. För att uppnå detta behövs enligt oss en longitudinell undersökning.