<p>De senaste åren har karikatyrer vid två tillfällen väckt kraftiga reaktioner i Sverige. Denna undersökning syftar till att undersöka om och hur debatter kring karikatyrer fungerar epideiktiskt och bidrar till formandet av en världsbild. I detta syfte har vi tittat närmare på argumentationen och det underliggande dramat i fyra tidningsartiklar från debatterna kring Lars Hillersbergs karikatyrer som betonade vad som ansågs vara typiska judiska karaktärsdrag och Jyllands-Postens publicering av karikatyrer av den muslimske profeten Muhammed. Resultaten visar att debatterna har epideiktiska funktioner genom att de bidrar till processen av en gemensam definition av de uppkomna situationerna och därmed ökar sammanhållningen i gruppen. Dess medlemmar förnyar sin självbild och sin syn på vad som är gott.</p>

De senaste åren har karikatyrer vid två tillfällen väckt kraftiga reaktioner i Sverige. Denna undersökning syftar till att undersöka om och hur debatter kring karikatyrer fungerar epideiktiskt och bidrar till formandet av en världsbild. I detta syfte har vi tittat närmare på argumentationen och det underliggande dramat i fyra tidningsartiklar från debatterna kring Lars Hillersbergs karikatyrer som betonade vad som ansågs vara typiska judiska karaktärsdrag och Jyllands-Postens publicering av karikatyrer av den muslimske profeten Muhammed. Resultaten visar att debatterna har epideiktiska funktioner genom att de bidrar till processen av en gemensam definition av de uppkomna situationerna och därmed ökar sammanhållningen i gruppen. Dess medlemmar förnyar sin självbild och sin syn på vad som är gott.

The social democratic party was the dominating political force in Sweden for almost half a century. This fact forced other political forces to define themselves in opposition to the party. By describing the social democrats, their policies and the society they had constructed, these parties at the same time described themselves, their policies and the society that they strived for. The right as well as the left used stories in their political communication where they themselves were the heroes and the social democrats the villain. I study these stories as they are portrayed in political caricatures to examine the opponents image of the social democrats to see what it can tell us about how the left and the right regarded themselves. / Socialdemokraterna var under nästan ett sekel den dominerande politiska kraften i Sverige. Detta tvingade andra politiska krafter att definiera sig i motsättning till partiet. Genom att beskriva Socialdemokraterna, deras politik och det samhälle de byggt upp gav dessa andra partier samtidigt en bild av sig själva, sin politik och det samhälle de ville se. I sin politiska kommunikation använde såväl högern som vänstern berättelser där det egna partiet eller den egna rörelsen spelade rollen som hjälte, medan socialdemokratin tilldelades rollen som skurk. Genom att studera dessa berättelser som de kommer till uttryck i karikatyrer undersöker jag motståndarnas bild av Socialdemokraterna för att se vad den kan säga om vänsterns och högerns självbild.

<p>Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam. Tidningens ståndpunkt ligger vid ett försvar av yttrandefriheten, och islam förklaras genom denna dikotomisering till stor del vara ”Vår” motpol. Bilden av en ”kamp” mellan Öst/islam/muslimer och Väst/kristna förekommer och dessa indelningar framställs till viss del som homogena, även om några texter nyanserar grupptillskrivningen. Uppmärksamheten kring dessa protester skulle kunna leda till ökad kunskap om islam och en debatt om muslimers livsvillkor, samtidigt skulle de till viss del förenklade bilder som framträder i Dagens Nyheter av muslimer som kollektiv kunna bidra till reproduktion av en orientalistisk tankestruktur.</p>

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam. Tidningens ståndpunkt ligger vid ett försvar av yttrandefriheten, och islam förklaras genom denna dikotomisering till stor del vara ”Vår” motpol. Bilden av en ”kamp” mellan Öst/islam/muslimer och Väst/kristna förekommer och dessa indelningar framställs till viss del som homogena, även om några texter nyanserar grupptillskrivningen. Uppmärksamheten kring dessa protester skulle kunna leda till ökad kunskap om islam och en debatt om muslimers livsvillkor, samtidigt skulle de till viss del förenklade bilder som framträder i Dagens Nyheter av muslimer som kollektiv kunna bidra till reproduktion av en orientalistisk tankestruktur.

When is it acceptable to make fun of religion, and when does it become disrespectful? On January 7, 2015, the headquarters of the French satirical news paper Charlie Hebdo was subjected to a terrorist attack that claimed the lives of 12 staff members, due to the publishing of caricatures picturing the prophet Muhammed. The reactions that followed the attack circled around two perspectives; the importance of freedom of expression and the obligation to show respect for certain institutions and traditions in society. How come the caricatures can elicit such completely different reactions? This is the question that this thesis uses as a starting point for the examination of the subject caricatures and satire. The thesis examines caricatures and satire from a rhetorical perspective. It distinguishes four rhetorical aspects of caricature, and discusses if these rhetorical aspects can be what makes the difference regarding how provocative a drawing is considered. The thesis then uses the four rhetorical aspects found, to analyze two caricatures from the French satiric magazine Charlie Hebdo.

Denna uppsats undersöker Ferdinand Tollins kritik mot Karl XIV Johan mellan 1840-1844. Samhällskritikern Tollin publicerade karikatyrer och artiklar som kritiserade den svenska kungamakten. Uppsatsen fokuserar därmed på Tollins kritik utifrån en analys av tre karikatyrer föreställande Karl XIV Johan, vilka kompletteras med läsning av de liberala tidningarna Nyaste Freja och Den konstitutionelle, där Tollin var verksam skribent. Uppsatsen lyfter också samband mellan karikatyrens framväxt och den framväxande liberalismen i Sverige.