Avhandling--Uppsala, 1997. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 290-309. Index.

Rapporten går igenom steg för steg processen att ta fram datormodellen Diasock. Idag så finns det många människor som lider av diabetes och många utav dessa personer drabbas även av fotproblem. Fotkomplikationer är svåra att behandla och patienter kommer ofta in för sent med sina sår som i värsta fall kan leda till amputation. I samarbete med forskarna på Linköpings universitetssjukhus gavs uppdraget att ta fram en strumpa med insydda sensorer. Strumpan kommer underlätta för diabetiker då de själva kan ha en överblick på sina egna värden och på så sätt söka vård i tid om de behövs. Gruppen har blivit inspirerad av Fredy Olssons metod princip och primärkonstruktion(1995) som använts i tidigare kurser. Det gjordes även ett studiebesök på sjukhuset för att få mer insikt i alla problem som kan uppstå och för att få nya perspektiv från andra yrkesroller. Gruppen lade ner mycket tid på att anpassa strumpan efter en diabetikers fot, då de har speciella krav och inte kan använda vanliga strumpor. Mycket fokus hamnade även på placering av sensorerna. Det gjordes många skisser och efterhand valdes det att utgå ifrån funktionsstrumpan med sensorer på/vid tryckpunkterna. Strumpan är ritad i CATIA V5 där det valdes att arbeta i arbetsbänken Imagine & Shape. För att bättre visualisera datormodellen användes programvaran Keyshot där materialen blir mer realistiska. Projektet resulterade i en datormodell av en strumpa, speciellt utformad för att motverka uppkomsten av diabetessår. Strumpan blev anpassad för att passa en diabetiker.

This essay investigates how silence is used as a way to speak about, and give presence to what cannot be named; the female homosexuality and the lesbian. The analysis consists of three texts that are reoccurring in Swedish literature research about Karin Boye, Swedish modernist, her person and writings. By using close reading as a method, I investigate how the three texts corresponds with words connected to female homosexuality, focusing on lesbianism. By placing the lesbian as the first, and not the Other, I investigate how lesbianism is present in the three texts, and how they read and use silence as a frame for talking about what cannot be named. I use queer theory as a springboard for claiming this lesbian presence. My aim with this essay is to show how lesbianism can be read even without the explicit use of certain words, and by doing so, showing how it is not just a well of loneliness.

No description available.

No description available.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna. Uppsatsen undersöker också konsekvenserna av moderniteten bortom stadens rum. Här visar analysen att Boye strategiskt väljer att skildra utsattheten hos det kvinnliga könet framför det manliga. Detta för att påvisa vilket kön det är som styr den kapitalistiska marknaden, men också för att skildra de grupper som blir allra mest utsatta i modernitetens spår, nämligen de äldre kvinnorna på landsbygden och de fattiga kvinnor och flickor som tillverkar de kläder som massproduceras till de nya städerna.

I den här uppstatsen undersöker jag temat manipulation. Jag tittar på vad det har för inverkan på berättelsers utformning samt om det finns andra teman som ofta kombineras med manipulationstemat. Min utgångspunkt är Karin Boyes Kallocain och därifrån kommer jag dra paralleller till William Shakespeares Othello och Aldous Huxleys Brave New World. Genom att vända mig till just de här två berättelserna får jag en inblick i såväl genretillhörighet som temats utveckling över tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är C.G. Jungs teori om det kollektiva omedvetna med mänskliga grundläggande urbilder som återkommer i arketyper. Resultatet är ett grundläggande händelseförlopp och en insikt om den djupare mänskliga samhörighet som berättelsernas hjältar först inte vågar tro existerar.

Thesis (doctoral)--Umeå universitet. / Extra t.p. with thesis statement inserted. Summary in English. Includes index. Bibliography of works by and about Karin Boye: p. 312-317.

The aim of this essay is to explore what understandings of love are expressed in Karin Boye’s 1934 novel Crisis and how these understandings relate to the protagonist’s reevaluation of her world and life views. The essay makes use of a method of close-reading and interpretation of the novel through four analysis questions related to the essay’s aim. By focusing on three Greek definitions of love (eros, agape and philia) and the concept ‘livsåskådning’, which explains the functional aspects of world and life views, the study analyses how godly and personal love influences the protagonist’s religious beliefs. At first, the protagonist’s main goal is to submit to the Christian God and consequently she understands love as complying to the Bible’s commandments. When experiencing the personal love for a fellow female student she finds herself no longer willing to suppress her own self and her own will. Thus, the society’s Christian morals are challenged by a modern, individual-focused perspective. This leads to a personal crisis in which the protagonist’s life and world views are re-evaluated.    By desiring the fellow student, the personal eros urges the protagonist to discover the world and life through her own experience rather than trusting the flawed written word. God and his promised impartial love, agape, are discovered as exclusively focused on obedience and punishment, which leads the protagonist to declaring God’s fall. However, the analysis of the novel shows that a union of eros and a true impartial agape is possible as eros shows the way of loving the world and its creations. This result demonstrates that the novel’s understanding of love differs from most known Christians theologians, who either describe eros as formed through or as incompatible with agape. Therefore, the essay contributes with a different perspective on how godly and personal love can affect life and world views.

Northern Sweden, or Norrland, is depicted as a periphery in many areas in Swedish society and the peripheralization is produced and reproduced in media, culture, and news as well as political rhetoric. Karin Smirnoff´s novel Jag for ner till bror is set in a small town in Northern Sweden, making it a relevant object of study for how peripheral representations are reproduced or criticized in literature, which is the aim of this essay. By using established theories concerning centre and periphery, which has been adapted for use in literary analysis by focusing on external as well as internal characterizations, in combination with a method of thematic analysis this essay hopes to answer the questions: What representations of centre and periphery can be found in the text? How does the text represent the Northern small town? And how does the text represent the “närande och tärande”, an established dichotomy in centre and periphery rhetoric? The results of this study show that the novel process these representations in a nuanced way, and critically reproduces them. The main protagonist's struggle with trauma shows an internal periphery and illustrates the depth and nuance of these concepts.