Syftet med studien är att visa hur kritik mot det kapitalistiska systemet kommer till uttryck i Karin Boyes Astarte i tematik och motiv. Parallellt med nyutgåvan, Lindelöws Bokförlag 2013, har originaltexten i e-format från Litteraturbanken använts. Valda teoretiker bidrar till att synliggöra Boyes kapitalismkritik: Max Horkheimer och Theodor W. Adorno, Slavoj Žižek samt Mark Fisher. Metoden är att identifiera tematik och återkommande motiv. Modeindustrin tjänar som synekdoke för kapitalismen i stort. I en jämförelse med förkapitalismen belyser Boye följderna av kapitalismen, främst ur ett socialt perspektiv. Från det större samhälleliga perspektivet ned på individnivå med tematik och motiv såsom: fattiga länders exploatering, dåliga arbetsvillkor, uniformt varuutbud, styrning av befolkningens begär och behov, varufiering av behoven, en konstruerad förvrängd verklighetsuppfattning och ett liv i alienering och själslig tomhet. Boye visar även hur kapitalismen absorberar kulturer, hur kvinnorna förlorat sitt livsrum och barnen förlorat sin naturliga plats i hemmet.

Anna-Karin Palms debutroman Faunen (1991) innebar ett omedelbart genombrott. Romanen är skriven på ett fascinerande och egenartat sätt, med en blandning av olika genrer, berättarteknik och tidsplan. Berättelsen består av tre separata delar, som till en början tycks vara självständiga från varandra men emellertid visar sig vara sammanlänkade via ett flertal beröringspunkter. Jag har funnit romanen allt mer intressant och spännande desto mer jag har fördjupat mig i den. Efterhand som jag har studerat innehållet i de tre delarnas världar har jag upptäckt flera intressanta och fascinerande faktorer som bidragit till att utgöra en fängslande och egenartad historia. Romanen Faunen är en engagerande berättelse som är humoristiskt och lekfullt skriven med ett flertal spännande hänsyftningar till såväl litteratur, psykologi och mytologi, den innehåller exempelvis flera anknytningar till Virginia Woolfs liv och verk. Palm verkar på olika sätt vara tydligt inspirerad av just Woolf och hennes författarskap, men hon har till synes även tagit intryck av psykologen Carl Gustav Jung och speciellt av dennes teorier om det omedvetna. Jag avser att studera roman Faunen med utgångspunkt från Carl Gustav Jungs psykoanalytiska modell samt Virginia Woolfs feministiska synsätt, då jag anser att Palm fått inspiration från dessa båda personer och därmed låtit deras synsätt till stor del utgöra komponenter i romanen. Jag avser även att påvisa hur Faunen förhåller sig till och är påverkad av den rådande svenska samtidslitteraturen som var aktuell då romanen skrevs.

The following study delves into the portrayal of existential challenges and coping strategies in the fictional narrative of Karin Boye's novel Crisis, in response to existential themes being brought to light in the new Swedish curriculum set to be implemented in 2025. The primary aim was to achieve a deeper understanding of how existential challenges are depicted in literature, focusing on the main character Malin Forst, her existential challenges and her coping strategies. Two key research questions were addressed: “What existential challenges does the main character Malin Forst encounter?”, and “How does Malin cope with her existential challenges?”. Employing a hermeneutic approach, the novel was interpreted and analyzed through the lens of Irvin Yalom's categories for existential challenges and Kenneth I Pargament's religious coping theory. The findings reveal that Malin struggles with challenges related to freedom, existential loneliness, and meaninglessness. Furthermore, the results show that her coping strategies evolve from the coping style deferring, to collaborative and lastly self-directing – as well as from the method preservation, to reconstruction, followed by re-evaluation and finally re-creation.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige. Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol’s principer som dominerar i företagsledningen. Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism. Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher. Svaret på denna fråga går ej att generalisera i stort baserat på denna studie, då det är väldigt beroende på chefsnivå, storlek på företag och bransch. Oberoende av företagets storlek dominerar Taylors principer på lägre chefspositioner medan Fayols principer dominerar på högre nivåer. Övergången varierar även mellan Taylor och Fayol beroende på företagets storlek, där övergången sker på högre nivå i små företag och på lägre nivå i stora företag. / Background: Karin Holmblad Brunsson, a scientist at Uppsala University, has through her research investigated differences between Frederick Winslow Taylor and Henri Fayols research regarding management. Her conclusion is that there is a gap between theory and practice in their views of management. With basis in this research we want to investigate this gap by looking into which competence that is asked for when headhunting managers. Purpose: Our purpose with this study is with help by interviewing headhunters to investigate whether there is the theories of Taylor or Fayol that dominates the management team. Methodology: Interviews with headhunters have been done to collect data with a deductive approach and structured surveys. This data is the foundation of our analysis whose purpose is to answer our question. Theory: Competence, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism. Conclusion: The primary goal with this study is to investigate whether management is applicable in a general manner in every organization or if management requires special and for the organization specific knowledge. There is a quite complex answer to this question when it is depending on which type of organization, organization size, line of business and level of management. Taylors principles of scientific management is dominating the managerial work in lower levels of the hierarchy while Fayols general principles of management is dominating in higher levels of management. The changeover between Taylor and Fayol varies depending on the company size where the transition occurs in an earlier stage in big organizations while this happens later in smaller organizations.

Este estudo aborda aspectos do campo da pintura, analisados através dos diferenciados procedimentos realizados por Karin Lambrecht nos trabalhos da série Registros de sangue. / This study approaches the field of painting, as analyzed through the different procedures performed by Karin Lambrecht in the Registros de sangue (Records of blood) series.

Este estudo aborda aspectos do campo da pintura, analisados através dos diferenciados procedimentos realizados por Karin Lambrecht nos trabalhos da série Registros de sangue. / This study approaches the field of painting, as analyzed through the different procedures performed by Karin Lambrecht in the Registros de sangue (Records of blood) series.

Den här uppsatsen analyserar och jämför skildringar av konsumtion i Karin Boyes Astarte (1931) och Denise Rudbergs storlek 37 (2002). Detta görs utifrån teoretiska utgångspunkter i Zygmunt Baumans tankar om konsumtionssamhället, samt texter av Max Weber, Walter Benjamin och Giorgio Agamben som diskuterar kapitalismens förhållande till religionen. I Astarte är religionen framträdande som tematik och metaforik i relation till konsumtionen, och det som skildras är ofta hur konsumtionen ersätter religionen, men också hur dessa liknar varandra. I storlek 37 är konsumtionen starkt kopplad till identiteten, och fungerar både som en trygghet och ett måste. Skillnaderna i romanernas skildringar återspeglar konsumtionens roller under två olika tidsperioder: i Astarte är konsumtionen ett relativt nytt fenomen i sin moderna bemärkelse, och i storlek 37 är den i högre grad central för tillvaron, och som sådan mer oreflekterad och självklar. I Astarte finns en tydlig kritik mot konsumtionen, som förs fram genom skildringar av den som ett ändlöst begär eller en illusion. I storlek 37 kan konsumtionen stundtals problematiseras, men framstår som oundviklig. / This essay analyzes and compares depictions of consumption in Karin Boye’s Astarte (1931) and Denise Rudberg’s storlek 37 (2002). The theoretical framework consists primarily of Zygmunt Bauman’s thoughts on the consumer society, as well as texts by Max Weber, Walter Benjamin and Giorgio Agamben discussing capitalism’s relationship to religion. In Astarte, religion is a prominent theme, and often used metaphorically in relation to consumption. Consumption is often depicted as replacing religion, in a way that emphasizes a resemblance between them. In storlek 37, consumption is strongly connected to identity, and functions both as a certainty and a must. The differences between the depictions in the two novels reflect the roles of consumption in two different eras: in Astarte, it is a relatively new phenomenon in its modern sense, and in storlek 37 it has become more central to human life, often occuring without reflection and perceived as a matter of course. Astarte sets out a visible critique of consumption, depicting it as an endless desire or an illusion. In storlek 37, consumption is sometimes questioned, but portrayed nevertheless as inevitable.

Este estudo aborda aspectos do campo da pintura, analisados através dos diferenciados procedimentos realizados por Karin Lambrecht nos trabalhos da série Registros de sangue. / This study approaches the field of painting, as analyzed through the different procedures performed by Karin Lambrecht in the Registros de sangue (Records of blood) series.

Under de senaste decennierna har en antigenusrörelse etablerats på allvar i Europa. En rörelse som motarbetar genusvetenskap och jämställdhetsarbete. I Sverige har vi hittills sett relativt lite av denna rörelse. Nu formulerar sig kritiken mot genusvetenskapen även i Sverige. Ordet genusdoktrin fogas till det engelska genderism och tyska Genderismus som beteckning på en konspiration mot samhället och dess institutioner. I denna uppsats har jag genomfört en diskursanalys av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamns bok Genusdoktrinen (2020) och Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Med hjälp av diskursteori enligt Laclau och Mouffe analyserar jag vilken syn på genusvetenskap, kön och jämställdhet som artikuleras i de två böckerna. En grundläggande fråga är om det handlar om en gemensam diskurs eller om artikulationerna skiljer sig åt på väsentliga punkter. De tecken som artikuleras i texterna analyserades med avseende på den vikt de har för diskursen och relationerna till varandra. I min analys framträder en gemensam grund i de två artikulationerna. Båda artikulerar en positivistisk vetenskapssyn. De menar att genusvetenskapen ifrågasätter den biologiska grunden för kön med hjälp av social-konstruktivism. De menar vidare att det är politiska beslut som lett till genusvetenskapens etablering och att ett binärt hierarkiskt kön är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. De två artikulationerna skiljer sig åt på ett par punkter. Ekman menar i motsats till Arpi och Wyndhamn att jämställdhetsarbetet måste fortsätta. Där Arpi och Wyndhamn nöjer sig med att hävda ett binärt biologiskt kön som vetenskaplig slutpunkt menar Ekman att diskussionen fortgår och att alla feminister inte står bakom genus-vetenskapen. / There is a growing anti gender movement in Europe that fights gender science and gender equality. It has not been that prominent in Sweden. Recently a new word genusdoktrin has been added to the English genderism and German genderismus as a label for a conspiracy against society and its institutions. In this thesis I have carried out a discourse analysis of the two books Genusdoktrinen (2020) by Ivar Arpi and Anna-Karin Wyndhamns and Om könets existens (2021) by Kajsa Ekis Ekman. Using theory of discourse by Laclau and Mouffe I analyze what view of gender studies that is articulated in the two books. An important question is whether they differ or not. The articulated signs were analyzed with regard to the weight carried they in the discourse. The two books articulate a positivist science view and claim that gender science is unscientific. They argue that gender science question the biology of sex from a social constructivist point of view. Moreover, they claim that political decisions made the establishment of gender science possible in Sweden and that a binary hierarchic sex is a prerequisite for a continued gender equality work. The articulations differ in a couple points. Ekman argues contrary to Arpi and Wyndhamn that we have not yet reached gender equality and that the work must continue. Arpi and Wyndhamn says that a binary biological sex is an unquestionable scientific fact. For Ekman, the political discussion continues, and she argues that not all feminists support gender science. / <p>2022-06-02</p>

This paper aims to explore how religious and spiritual experiences are conveyed in Karin Boye's novel Kris (English translation: Crisis). I study these experiences in the novel by using the French philosopher and mystic Simone Weil's theories of affliction and decreation. The study seeks answers to the following questions: which experiences in the novel are presented as Malin's spiritual experiences? How does Boye portray these spiritual experiences? What can we learn about Malin's spiritual experiences through Weil's theories of affliction and decreation? Affliction is a word that Weil uses to describe a specific suffering. Decreation is a term connected to Weil's idea that the only freedom humans are allowed is to give their consent to God, and give up their created self to become an uncreated self. The result of my analysis is not that Weil's concepts fit perfectly with what happens to Malin in the novel. But her philosophy proves to be useful when it comes to analyzing how Malin must suffer to learn how to uncreate herself, to be able to grow and develop a new self. This happens when she starts questioning the hierarchies that exist in her own family, within the education system, how and what the church teaches and preaches. In the middle of this crisis, she realizes that she is in love with Siv, a woman who she studies with. This love comes with more suffering, but also with a new spirituality that is created through love and light. In her new spirituality she can see things more clearly and it contains more love and light, compared to her earlier spirituality. This love and light are also connected to Weil's ideas in my paper.