The aim of the thesis is to observe how causal explanations are expressed in different textbooks written for various curriculums for upper secondary school, and to determine whether the causal explanations in the narrative has been made clearer depending on if the textbook was written for Lpf 94 or GY11. The focus of this analysis is the historical thinking’s aspect Cause and Consequence. The applied method is a qualitative analysis of the both curriculums and two textbooks. The theoretical concepts that have been used are the Anglo-Saxon’s historical thinking and causal explanations. The qualitative analysis has been applied to the chapter Antiquity and the subchapters about the French revolution and Napoleon’s glory days and the First World War from both textbooks. From the curriculums the analysis is based on the course History A from Lpf 94’s add on SKOLFS 2000:60 and the course History 1b from GY11. The result showed a difference in how the causal explanations were expressed in the different textbooks. This result also applied on the two curriculums. Keywords: Causal explanations, textbooks, historical thinking. / Syftet med det här examensarbetet är att se hur kausaliteten beskrivs i två olika läromedel skrivna för olika läroplaner i gymnasieskolan. Samt om de kausala sambanden i den narrativa texten har blivit tydligare beroende på om läromedlet skrevs för Lpf 94 eller GY11. Det är tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens ur den anglosaxiska historiedidaktiken som undersökningen har fokuserat på. Metoden som har använts är en kvalitativ analys av både läroplanerna och två läromedel. Teorin är den anglosaxiska historiedidaktikens historiskt tänkande samt teoretiska begreppet kausalitet. Den kvalitativa analysen appliceras på kapitlet Antiken och delkapitlen om den franska revolutionen och Napoleons storhetstid samt första världskriget i båda läromedlen. I läroplanerna så är det kurserna Historia A ifrån Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 samt Historia 1b ur GY11. Resultatet visade att det är en skillnad i hur kausala samband uttrycks i de olika läromedlen. Detta resultat stämmer även överens med skillnaden mellan de båda läroplanerna. Nyckelord: Kausala samband, kausalitet, läromedel, historiskt tänkande.

<p>Utgångspunkten för rapporten är två snarlika teorier om hur begrepp är strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna säger att en egenskap som är definierande (eller åtminstone väldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, är perceptuellt identifierbar i en mindre grad, än en egenskap som endast är karakäristiskt för begreppet. En allmänt vedertagen uppfattning är att det är lättare att lära sig kunskaper och färdigheter som stämmer överens med de tidigare erfarenheter man har, än sånt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stämmer så bör det vara lättare att lära sig skilja positiva instanser från negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp när begreppets struktur är förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jämfört med när begreppets struktur är oförenligt (inkongruent) med teorierna. Två experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel. Det andra experimentet, som tog hänsyn till den störande variabeln, gav signifikanta resultat. Detta tolkades som att teorierna kunde ges empiriskt stöd.</p>

Utgångspunkten för rapporten är två snarlika teorier om hur begrepp är strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna säger att en egenskap som är definierande (eller åtminstone väldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, är perceptuellt identifierbar i en mindre grad, än en egenskap som endast är karakäristiskt för begreppet. En allmänt vedertagen uppfattning är att det är lättare att lära sig kunskaper och färdigheter som stämmer överens med de tidigare erfarenheter man har, än sånt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stämmer så bör det vara lättare att lära sig skilja positiva instanser från negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp när begreppets struktur är förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jämfört med när begreppets struktur är oförenligt (inkongruent) med teorierna. Två experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel. Det andra experimentet, som tog hänsyn till den störande variabeln, gav signifikanta resultat. Detta tolkades som att teorierna kunde ges empiriskt stöd.

The purpose of this study has been to investigate how the activity with causal linking words may contribute to developing pupils' oral reasoning skills in small groups. The empirical data has been collected through two qualitative research methods: open but passive observations and group interviews. The result has been analysed based on the presented theories and previous research. To investigate this purpose, two questions were formulated:  How can working with causal terms in combination with small group discussions help to develop pupils' oral reasoning skill? What is the significance of the interaction between the pupils for the way they work?  The activity used in the intervention, where the pupils had to put sentences together by placing concept cards and arrows, takes off in relevant previous research and the concept of collaborative support.  The result of the study indicates that the pupils feel that their causal reasoning is positively affected, by using linking words to develop their reasoning in small groups. However, there is still a need for pupils to learn about the meaning of linking words, and how to use them in the correct context.

Warranty is a contract between a seller and a buyer. A warranty is also a signal for quality that can be utilized both by the seller and the customer. Even though the warranty is mainly something that is positive, a warranty also incurs risk to the warranty provider. The warranty cost can range from 2 - 15% of the net sales of a product which means that the warranty cost could potentially affect the company a lot. In order to handle such a risk, forecasting is a necessary tool. Forecasting is no exact science, and it’s impossible to forecast the exact future value due to uncertainty. Factors such as the quality of the product affect the cost of the claims, but unpredictable factors such as fraud, human factors and sales delay must also be considered. Forecasting error affects the warranty provider because the forecast sets the warranty reserve, which should cover the costs of the warranty claims. Overestimations and underestimations of the reserve have negative consequences for the company. The purpose of this study is to forecast a warranty reserve using a quantitative approach, in order to gain insight in to which model that could be best suited for complex products. The models that have been tested originate from causal and time-series methods, where the models tested consider different aspects of the data. The primary data used comes from archive data and to determine the forecast error, error measurements have been utilized. The time series method exponential smoothing Holt’s- Winter’s method was the one that performed best considering the error measurements. From the models tested, it has been shown that a more complex model does not necessarily mean a more accurate result. To be able to decrease the forecasting errors, a model considering unpredictable factors such as fraud could be the answer which makes it interesting to investigate. / Garanti är ett kontrakt mellan en säljare och en köpare. En garanti används ocks. för att signalera kvalitet vilket kan vara användbart för både säljaren och kunden. Även då garanti främst är något positivt innebär garanti ockå. en risk för den som erbjuder garantier då kostanden att erbjuda garanti kan sträcka sig mellan 2–15% av nettoresultatet av försäljningen va en produkt vilket betyder att garanti kan påverka företaget mycket. Man anv.nder sig av prognostiseringar för att kunna hantera den risken garantin bär med sig. Prognostisering är svårt och det är omöjligt att prognostisera det exakta framtida värdet på grund utav osäkerhet. Faktorer så som kvaliteten av produkten påverkar antalet och kostnaderna på garantianspr.ken men oförutsägbara faktorer så som bedrägeri, mänskliga beteenden och fördröjning av försäljning av produkter måste också tas i akt. Prognostiseringsfel på verkar den part som erbjuder garantin då prognosen används för att lägga undan monetära medel till garantireserven för att täcka garantianspråk. Underestimat och överestimat har negativa konsekvenser för företaget. Ändamålet med denna studie är att prognostisera garantireserven med hjälp av kvantitativa metoder för att få en inblick i vilka modeller som fungerar bra för en komplex produkt. Modeller som har testat kommer fr.n tidsserie metoder och kausala metoder, då de olika metoderna tar hänsyn till olika aspekter i data. Primärdata som används kommer från arkivdata och för att kunna bestämma felen på de prognoser som gjorts används fel mått. Tidsserie metoden exponential smoothing Holt’s-Winter’s var den som gav bäst resultat på fel måtten. Resultatet av modellerna som testats visar på att en mer komplex modell inte behöver vara den som ger bäst resultat. För att kunna minska på prognostiseringsfelen kan en modell som tar hänsyn till oförutsägbara faktorer så som bedrägeri vara lösningen vilket är en intressant sak att undersöka.

Resning utgör en ytterlighet i vårt rättssystem som bara är menat att bli aktuellt i ett fåtal extrema situationer där en dom i efterhand framstår som materiellt oriktigt. En beviljad resningsansökan upphäver en tidigare doms rättskraft, ett förhållande som normalt är otänkbart inom processrätten. Precis som i en ordinarie brottmålsprocess så ska den nya bevisning som förts fram till grund för resningsansökan bevisvärderas. I ett resningsärende tar dock inte bevisvärderingen sikte på att avgöra ansvarsfrågan i den nu angripna brottmålsdomen, utan att bedöma sannolikheten för att utgången i den tidigare brottmålsrättegången blivit en annan om det nya materialet hade förelegat redan då. Syftet i detta arbete är att undersöka hur de processuella ramarna i resningsärenden påverkar hur utsagor bevisvärderas när resning sökts till nackdel för tilltalad på resningsgrunden ny omständighet eller bevis enligt 58 kap. 3 § st. 1 p. 2 RB. Uppsatsen består i grunden av tre olika ämnesområden: resning, bevisrätt och utsagevärdering. I detta arbete sammanför jag dessa genom att ställa upp beviskedjemodeller. Till grund för beviskedjemodellerna studerar jag resningsförfarandets handläggningsregler och de möjliga presentationsformer, typfall, bevisen kan förekomma i ett resningsärenden. Med hjälp de processrättsliga begreppen processuellt rättsfaktum och materiellt rättsfaktum kommer jag fram till att det vid bevisvärderingen i resningsärenden förekommer dubbla rättsfaktum och dubbla slutliga bevisteman. Man kan då se att de nya materialet i resningsärendet är menat att styrka det slutliga processuella bevistemat, men att denna prövning inte är oberoende av materiella rättsfakta i det ursprungliga brottmålet. I detta arbete har jag visat att det går och hur man kan ställa upp bevisvärderingen av utsagor i resningsärenden till nackdel för tilltalad som beviskedjemodeller. Därutöver har jag bevisteoretiskt rett ut hur begreppen rättsfaktum, bevisfaktum och slutliga bevisteman kan tillämpas vid bevisvärderingen i resningsärenden. Till sist har jag även använt de beviskedjemodeller jag ställt upp på ett verkligt resningsfall där utsagebevisning var av avgörande betydelse för att resning till nackdel för tilltalad beviljades. Det visar att beviskedjemodellerna har en verklighetsförankring och praktiskt värde. / A re-trial constitutes an extreme situation in our legal system that is only meant to be used in rare cases where a judgment appears – in retrospect – to be materially incorrect. A granted application for a new trail cancels the legal force of the previous judgment, a situation that is normally unthinkable in procedural law. Just as in an ordinary criminal trial, the new evidence that has been brought forward as the basis for the re-trial application must be evaluated as evidence. In a petition for a re-trial, however, the evaluation of the evidence does not aim to decide the question of responsibility in the now challenged criminal judgment, but to assess the probability that the outcome of the previous criminal trial would have been different if the new material had already been available then. The purpose of this work is to examine how the procedural frameworks in re-trials affect how statements are evaluated as evidence when a rescission of a court case is sought to the detriment of the defendant on the grounds new circumstance or evidence according to 58 ch. 3 § par. 1 p. 2 RB. The essay is structured in three different subject areas: re-trials, law of evidence and statement evaluation. In this work, I bring these together by setting up evidence chain models. As a basis for the evidence chain models, I study the handling rules of the application procedure and the possible forms the evidence can be presented to the court in these cases. Using the concepts of procedural dispositive fact and material dispositive fact, I conclude that there are both double dispositive facts and final themes of proof in the evaluation of evidence in retrial cases. It can then be seen that the new material in the new trial case is meant to support the final procedural theme of proof, but that this examination is not independent of the material dispositive facts in the original criminal case. In this study, I have shown that it is possible to set up evaluation of statements and evidence in criminal cases to the detriment of the defendant as evidence chain models. In addition, I have clarified the theory of evidence of how the concepts of dispositive facts, evidentiary facts and final themes of proof can be applied in the evaluation of evidence in criminal cases. Finally, I have also used the chain of evidence models in a real prosecution case where a testimony was of decisive importance for the prosecution – to the defendant's detriment – to be granted. It shows that the chain of evidence models has a practical purpose.

Automatic Root Cause Analysis (RCA) systems aim to streamline the process of identifying the underlying cause of software failures in complex cloud-native environments. These systems employ graph-like structures to represent causal relationships between different components of a software application. These relationships are typically learned through performance and resource utilization metrics of the microservices in the system. To accomplish this objective, numerous RCA systems utilize statistical algorithms, specifically those falling under the category of causal discovery. These algorithms have demonstrated their utility not only in RCA systems but also in a wide range of other domains and applications. Nonetheless, there exists a research gap in the exploration of the feasibility and efficacy of multivariate time series causal discovery algorithms for deriving causal graphs within a microservice framework. By harnessing metric time series data from Prometheus and applying these algorithms, we aim to shed light on their performance in a cloudnative environment. Furthermore, we have introduced an adaptation in the form of an ensemble causal discovery algorithm. Our experimentation with this ensemble approach, conducted on datasets with known causal relationships, unequivocally demonstrates its potential in enhancing the precision of detected causal connections. Notably, our ultimate objective was to ascertain reliable causal relationships within Ericsson’s cloud-native system ’X,’ where the ground truth is unavailable. The ensemble causal discovery approach triumphs over the limitations of employing individual causal discovery algorithms, significantly augmenting confidence in the unveiled causal relationships. As a practical illustration of the utility of the ensemble causal discovery techniques, we have delved into the domain of anomaly detection. By leveraging causal graphs within our study, we have successfully applied this technique to anomaly detection within the Ericsson system. / System för automatisk rotorsaksanalys (RCA) syftar till att effektivisera process för att identifiera den underliggande orsaken till programvarufel i komplexa molnbaserade miljöer. Dessa system använder grafliknande strukturer att representera orsakssamband mellan olika komponenter i en mjukvaruapplikation. Dessa relationer lär man sig vanligtvis genom prestanda och resursutnyttjande mätvärden för mikrotjänsterna i systemet. För att uppnå detta mål använder många RCAsystem statistiska algoritmer, särskilt de som faller under kategorin orsaksupptäckt. Dessa algoritmer har visat att de inte är användbara endast i RCA-system men även inom en lång rad andra domäner och applikationer. Icke desto mindre finns det en forskningslucka i utforskningen av genomförbarhet och effektivitet av orsaksupptäckt av multivariat tidsserie algoritmer för att härleda kausala grafer inom ett mikrotjänstramverk. Genom att utnyttja metriska tidsseriedata från Prometheus och tillämpa Dessa algoritmer strävar vi efter att belysa deras prestanda i ett moln- inhemsk miljö. Dessutom har vi infört en anpassning i formen av en ensemble kausal upptäcktsalgoritm. Vårt experiment med denna ensemblemetod, utförd på datauppsättningar med kända orsakssamband relationer, visar otvetydigt sin potential för att förbättra precisionen hos upptäckta orsakssamband. Särskilt vår ultimata Målet var att fastställa tillförlitliga orsakssamband inom Ericssons molnbaserade systemet ’X’, där grundsanningen inte är tillgänglig. De ensemble kausal discovery approach segrar över begränsningarna av att använda individuella kausala upptäcktsalgoritmer, avsevärt öka förtroendet för de avslöjade orsakssambanden. Som en praktisk illustration av nyttan av ensemblens kausal upptäcktstekniker har vi fördjupat oss i anomalidomänen upptäckt. Genom att utnyttja kausala grafer inom vår studie har vi framgångsrikt tillämpat denna teknik för att detektera anomali inom Ericsson system