Syftet med detta examensarbete är att jämföra fyra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i fysik och kemi samt deras elever förhållningssätt till dessa ämnen, i förhållande till de valda teorierna och målen i läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) och kursplan i fysik och kemi för högstadiet. Detta för att hitta faktorer som gynnar lärandet av nya begrepp i fysik och kemi. Jag har använt mig av observationer, kvalitativa lärarintervjuer och en enkätundersökning med elever. Resultaten jag kunde se var att eleverna var nöjda med sin undervisning i fysik och kemi fast de önskar sig fler laborationer i båda ämnena. Eleverna gillar kemin bättre. Lärarnas arbetssätt var ganska lika i både fysik och kemi i form av genomgångar, individuellt arbete för det mesta och ibland diskussionen och laborationer men betydligt fler laborationer i kemin än fysiken. Alla fyra lärarna tog reda på elevernas begrepps förförståelse för att kunna konkretisera begreppen för eleverna. Eleverna definierade begreppen atom och jon på ett vetenskapligt sätt men glömde bort den vetenskapliga definitionen av begreppet spänning och talade om var det uppstår istället.

Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs. I studien redovisas resultet av textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk – men även skillnader i hur atomens byggnad framställs. Endast en av läroböckerna kopplar tydligt samman begreppet modell med dess beskrivning av hur elektronerna förhåller sig till atomkärnan. Likaså framkommer i studien i vilken utsträckning de olika läroboksförfattarna använder sig av språkliga strategier för att öka läsarvänligheten hos texterna.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan där bananflugan används som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever på olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende på i vilken utsträckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmålen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stärka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna är väl förberedda för högskolestudier. För att ta reda på detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhållit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmål som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra väl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stäcker sig över både kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier.

<p>Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) occurs in many products, for example cosmetics, medicines and industrial water systems. In this thesis Bronopol was investigated to see if it is an environmental problem in Sweden.</p><p>As a starting point two existing analysis methods was used to combine to one. The first one was suited for phenol analysis and the other one for Bronopol analysis. The combined method was optimized as far as possible, although this wasn’t achieved as hoped. The cause of this was due to errors beyond our explanation. Because of this problem the yield couldn’t be determined.</p><p>The water samples were taken from Tekniska Verken in Linköping, Sweden. It was two samples, one incoming and one outgoing sample from the waste water treatment plant. The samples were filtered and then they were passed through SPE columns. The samples were evaporated to dryness with N2. After this the samples were derivatizised with TMS and the following step was GC analysis with EC – detector.</p><p>Bronopol was detected in the incoming water sample.</p> / <p>Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) förekommer i dagens läge i en mängd olika produk-ter, allt från kosmetika till läkemedel samt inom industrier. I denna studie utreddes det om Bronopol i dagens läge är ett miljöproblem.</p><p>Som utgångspunkt i studien användes två olika metoder, den ena analysmetoden var anpassad för fenoler och den andra var anpassad för Bronopolanalys. Dessa två analysmetoder kombi-nerades till en metod för att analysera Bronopol. Därefter optimerades den på bästa möjliga sätt. Dock gick inte optimeringen så bra. På grund av fel som inte kunde förklaras kunde inget utbyte bestämmas i samband med analys av vattenproverna.</p><p>Vattenproverna togs från Tekniska Verken i Linköping och det var ett ingående samt ett utgå-ende vattenprov från avloppsreningsverket. Proverna filtrerades med Büchnertratt och Munk-tellfilter. Därefter fick proverna gå igenom SPE – kolonnen och sedan indunstades proverna till torrhet med N2. Innan proverna applicerades på SPE – kolonnerna konditionerades de med etylacetat, metanol samt surgjort vatten. Efter det analyserades proverna med gaskromatografi med en EC – detektor.</p><p>Bronopol detekterades i det ingående vattenprovet men inte i det utgående.</p>

Sammanfattning: Detta examensarbete har gått ut på att ta fram ett arbetsmaterial inom det naturvetenskapliga området med inriktning fysik och kemi, anpassat för förskolebarn. Arbetsmaterialet har bestått av handledningar till olika experiment och lådor med tillhörande hjälpmedel. Det framtagna arbetsmaterialet bör ses som ett komplement i förskolans arbete inom det naturvetenskapliga området och ska kunna bidra till att förskolans strävansmål inom naturvetenskap uppnås. För att kunna utforma materialet studerades Läroplanen för förskolan, Lpfö98 samt naturvetenskaplig litteratur. Materialet testades av pedagoger på sju avdelningar och efter varje tillfälle fick de svara på en enkät om hur de upplevde att arbeta med materialet. Dessutom utfördes uppföljningssamtal med några pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna ansåg att materialet var användbart i verksamheten och att de på ett enkelt sätt kunde arbeta med fysik och kemi tillsammans med barnen. Förskolebarnen var engagerade och fascinerade över dessa experimenttillfällen.

Syftet med detta examensarbete har varit att framställa ett material bestående av handledningar för att arbeta med de naturvetenskapliga ämnena kemi och fysik i förskolan. Denna handledning har skapats gemensamt med min studiekamrat och har utgångspunkt i de 7 sinnena. Handledningen, som vi valt att kalla Upptäck kemi och fysik genom de 7 sinnena – en handledning för förskolan, består av enkla övningar och experiment och är tänkt att fungera som ett komplement till det naturvetenskapliga arbetet i förskolan. Materialet har delats ut till två förskolor där pedagogerna fått studera handledningen för att sedan genom intervjuer besvara frågor kring dess användningsområde. Undersökningen visade att pedagogerna såg positivt på handledningen samt att den upplevdes som inbjudande och lättöverskådlig. Genom att introducera ämnena kemi och fysik i förskolan på ett lustfyllt sätt ges barnen möjlighet att få en positiv bild av dessa ämnen redan då de är små.

No description available.

Samhället har genomgått en förändring från analoga system till digitala.Läromedel som används i skolan behöver följa med i utvecklingen. Syftet meddenna studie är att undersöka hur digitala läromedel i kemi ser ut. Det är även avintresse att ta reda på hur de digitala läromedlen gör för att skapa en bild avämnet kemi som är intresseväckande och intressant samt om dessa digitalaläromedel är utformade för att tillgodose det syfte som presenteras i kursplanenför kemi i grundskolan. Tre olika läromedel, Kemi Direkt från Sanomautbildning, PLUS Kemi från Natur &amp; Kultur och Spektrum Kemi från Liber AB,undersöks med hänsyn till flera olika punkter och aspekter. Undersökningenomfattar hur dessa digitala läromedel presenteras för läsaren, vad det finns förolika möjligheter att ta del av materialet, vilka anpassningar läromedlettillhandahåller för såväl svaga som starka elever, vad det finns för material föratt underlätta planering, laborationer och bedömning. Vidare vad det finns föruppgifter och hur dessa uppgifter rättas eller bedöms, om de olika syftenauppfylls samt hur intressant och förstående är den information som presenterasom växthuseffekten och den förhöjda växthuseffekten. Alla tre läromedel finnssom fysiska böcker som sedan har digitaliserats och på olika sätt anpassats föratt finnas tillgängliga digitalt. Det medför att de inte upplevs som innovativa ochintressanta digitala läromedel även om det såklart inte heller finns stora fel ochbrister. Det framkommer att Spektrum Kemi är det läromedel som uppvisar denstörsta responsen på de undersökta parametrarna. Önskvärt skulle vara ett nyttläromedel som inte är en digitalisering av en tidigare förlaga utan som är skapadför att vara digital och använder tekniken och den digitala världens alla finesseroch möjligheter.

No description available.

<p>QC 20121207</p>