Today, despite monumental walls and solid construction, the deserted graveyard in Kinne-Kleva seems to fade away as an old Christian memory. However, if you just stop for a moment and take a closer look, rethink, and challenge your thought. You might realize that the place may have served another function than Christianity. by studying 99 burial sites in Västergötland, 9 categories such as wall constructions and cult has been revealed. With an analysis, refining categories through new research and adding them toghether, the monumental construction suddenly seems to might have had another function in the Iron Age.

For Sweden to achieve the environmental goal of a nontoxic environment, knowledge is required about harmful elements’ movement and mobility in nature. One of those elements is arsenic that for a long time has been known to cause health ailments. The most common and dangerous path into the human body is through drinking water. It is therefore of great importance to study sources that can impact and contribute to elevated concentrations of arsenic in the groundwater. One such path is the anthropogenic soil called rödfyr, which is what is left after the burning of black shale. This activity was common in areas rich in limestone, which after being heated can be used as cement in concrete. Heaps of rödfyr of varying sizes have been found at a number of localities in the area around Kinnekulle in Västergötland. Earlier studies of leach water indicate arsenic content high enough to be considered hazardous to health. At Kinne-Kleva south of Kinnekulle there is an unusually large heap of rödfyr, situated around land used for agricultural purposes as well as some houses. To have a good understanding about how rödfyr impacts the environment is key to predict and negate negative environmental consequences. The aim of this independent project is with fieldwork and leach tests study in which concentrations arsenic can be found in rödfyr at the Kinne-Kleva heap. Results show that high concentrations of arsenic exists, up to 137 mg/kg rödfyr. They also indicate that arsenic leakage occurs to a large extent, both in high and low pH environment. The amount of arsenic is however expected to be drastically reduced due to dilution, which increases with distance. Exposure is therefore confined to the close vicinity of the pile. / För att Sveriges miljömål om en giftfri miljö ska kunna uppnås krävs kunskap om skadliga ämnens rörelse och transport i naturen. Ett av de ämnena är arsenik, som sedan länge förknippats med nedsatt hälsa. Den vanligaste och farligaste vägen in i människokroppen är genom dricksvattnet. Därför är det av stor vikt att undersöka källor som kan påverka och tänkas bidra med förhöjda halter arsenik i grundvattnet..En sådan källa är den antropogena jordarten rödfyr, vilken är en restprodukt vid förbränningen av alunskiffer. Denna aktivitet var vanligt i områden rik på kalksten, som efter upphettning sedan kan nyttjas som cement i murbruk.I området kring Kinnekulle i Västergötland har rödfyr hittats på flera platser i varierande mängd. Tidigare undersökningar av lakvatten pekar på att halterna arsenik är så höga att långsiktigt intag kan anses hälsovådligt. I Kinne-Kleva söder om Kinnekulle finns en ovanligt stor rödfyrshög, belägen i ett område med åkermark och även några bostadshus. Att ha en god uppfattning om hur rödfyr påverkar sin omgivningen är av ytterst vikt för att förutsäga och hindra negativ miljöpåverkan.Syftet med detta kandidatarbete är att med platsbesök och laktester undersöka i vilka halter arsenik kan förekomma i lakvattnet vid rödfyrslokalen i Kinne-Kleva.Resultatet visar att rödfyren innehåller höga halter arsenik, uppemot 137 mg/kg. De visar också att läckage av arsenik förekommer i stor utsträckning, både under höga och låga pH. Halterna arsenik som lakas ut väntas dock minska kraftigt med avståndet från högen till följd av utspädning. Den främsta exponering föreligger således i högens närområde.

Problemformulering och syfte: Den 17-åriga flickan Lisa Holms försvinnande den 7 juni 2015 var ett fall som gavs enorm publicitet i svensk media och denna nyhetshändelse engagerade hela Sverige. Den stora uppmärksamhet som dramatiska händelser väcker i svensk media kan förklaras av att en händelses sensationella karaktär har inverkan på nyhetsvärdet. Konkurrensen mellan medier och jakten efter att fånga publikens uppmärksamhet gör att de använder sig av olika journalistiska grepp och berättartekniker när de rapporterar om stora dramatiska händelser. Syftet med den här studien har varit att, utifrån fallet Lisa Holm, se hur tre svenska tidningar använder sig av medielogik, samt hur de gestaltar och berättar narrativt om en dramatisk händelse i nyhetsrapporteringen. Metod och material: Med narrativ innehållsanalys och teorierna medielogik, gestaltning och framing narrative och våra frågeställningar har vi undersökt nyhetsrapporteringen om fallet Lisa Holm i tidningarna Nya Lidköpings-tidningen, Aftonbladet och Dagens Nyheter från 9 juni till 15 juni 2015. Till hjälp i arbetet att analysera artiklarna från respektive tidning har vi använt oss av en frågemall från Anna Johanssons bok Narrativ teori och metod – med livsberättelsen i fokus. Huvudresultat: Medielogikens journalistiska grepp är mest framträdande i Aftonbladet. Alla tre tidningarna har dock ett stort fokus på personliga berättelser. Det finns skillnader i hur Aftonbladet, NLT och DN väljer att gestalta fallet, men berättelsens poäng blir densamma för alla tre tidningar. Narrativt berättande och dramaturgi ser vi exempel på genom hur de tre tidningarna presenterar berättelsens händelseförlopp och uppbyggnad.

Sammanfattning Uppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedläggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra världskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt långtidsföretag". Företaget hade en livslängd på 25 år, från 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ändamål vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, Närke, för att sedan sälja detta till marinen. SSAB var alltid helt ägt av staten och var beroende av stora mängder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten. Trots detta gav företaget aldrig ekonomisk avkastning och hade också svårt att nå upp till den förväntade produktionsmängden. Uppsatsen syfte är att försöka ge förståelse för varför ett företag av SSABs karaktär drevs vidare under så lång tid trots de stora kostnaderna för staten. Från uppstarten 1941 fram till beslutet om nedläggning 1961 ändrades argumentation kring fortsatta satsningar på SSAB. Från början var försörjningen av marinens grundläggande behov av drivmedel och smörjolja behov det viktigaste. Detta vidgades till att efter några år se SSABs då mer diversifierade produktion som nödvändig för beredskapen på fler varuområden. Mot slutet anfördes att den inhemsk oljeproduktion skulle kunna minska importbehovet och därmed bättra på handelsbalansen. I slutsatsen för uppsatsen argumenteras för att investeringar för SSABs utbyggnad och fortlevnad i första hand motiverades med att säkra beredskapen för drivmedel, men att investeringarna villkorades av att det fanns potential för framtida avkastning. Genom att använda forskning kring modernitetsmyten och myten om neutralitet kommer uppsatsen dra slutsatsen att den svenska neutralitetspolitiken och tron på den tekniska utvecklingen, samt att de investerade intressena var faktorer som var viktiga i SSABs fortlevnad.