This thesis is performed on master level and covers an assignment given by the Value Added Services(VAS) department at SSAB (Oxelösund, Sweden). The thesis has been carried out by Mattias Hägglundduring the fall of 2014 atMälardalen University. The transportation industry has over time developed to be more efficient and environmentally aware. Looking at the truck industry shows that the development is strong and constant, new solutions and improvements is being introduced every year. One result of this is reduced fuel consumption and/or increased loading capacity. In the mining industry for example, can a few hundred kilos extra payload make a big different at the end of the day. This constant development seen in many fields is something that SSAB wants to take part in. By using product diversification canthe VAS department reach new customers and secure sales of SSAB steel. Subframes, being a natural step from tipper bodies, are worth to consider as a possible project start-up. Combined with SSABs current tipper body program could a new subframe make its way to the market. This project have adapted a new product development process in order to come up with a subframe design not yet physically tested, but theoretically superior to conventional subframes. Each development phase of this process is explained and executed in the report, giving the reader a detailed step-by-step overview. The projects result builds on the knowledge attained from the course of the project and simulation results. With the use of a CAD-program and by applying FEM, have a number of concepts been analysed with regards to their strength and rigidity. The simulation results have made it possible to design a final solution where a number of demands and desired properties have been fulfilled. The result from this thesis work have reduced the weight by 7%, increased rigidity about 20% and substantially improved the strength in comparison to a typical subframe. This shows that there are possibilities to improve on the current subframe design, and that there is cause for SSAB to make further research and development in the subject of tipper body subframes.

SSAB har som mål till år 2026 att producera fossilfritt stål och vara helt fossilfria vid år 2030. Ett led i att lyckas med detta är att generera egen förnybar elektricitet. I detta arbete utreds på uppdrag av SSAB potentialen för att generera förnybar energi i form av solel på deras industriområde i Borlänge. Denna studie ger även förslag på vilken solcellsteknik som kan utnyttjas, samt hur effekten från solcellsanläggningarna påverkar SSAB:s två största transformatorer. Baslasten för dessa transformatorer kan till stor del uppnås av solcellsanläggningarna mellan april – augusti. De avgränsningar som gjorts syftar till att utreda potentialen av de största ytorna på mark och byggnader inom SSAB:s industriområde. Simuleringar har genomförts med programvaran PVsyst för ett flertal solcellsanläggningar. Arbetet lyfter aspekter om hur solcellsanläggningar fungerar, planeras och påverkas av exempelvis solinstrålning, väder och orientering. Resultatet visar att på de ytor som valdes ut kan en maximal effekt på 28 MWp installeras. Övervägande del av den totala effekten kan installeras på de tillgängliga markytorna, vilket motsvarar ca 70 % av den simulerade installationen. Då de tillgängliga ytorna är riktade åt olika håll kommer de olika föreslagna installationerna att ha sin maximala uteffekt vid olika tillfällen, varför den maximala uteffekten från samtliga anläggningar aldrig överskrider 22 MW. Den totala mängd el som kan genereras från samtliga installationer är 23,7 GWh / år. Denna energimängd motsvarar ca 6 % av SSAB i Borlänges totala elanvändning. Med monokristallina solceller uppgår en kostnad för alla installationerna om 164 miljoner kronor ± 20 %. / SSAB's goal by year 2026 is to produce fossil-free steel and be completely fossil-free by 2030. One step to succeed in this is to generate their own renewable energy. In this work, the authors investigated the potential for generating renewable energy in the form of solar electricity at SSAB’s industrial area in Borlänge. This study also provides suggestions on which solar cell technology can be utilized, as well as how the power from the photovoltaic plants affects SSAB's two largest transformers. The base load of these transformers can mostly be achieved by the photovoltaic plants between April – August. The boundaries made aim to investigate the potential of the largest areas in the form of land and on buildings of the industrial area. Simulations have been carried out with the software PVsyst for several photovoltaic systems. This work highlights aspects of how photovoltaic systems work, how they are planned and affected by, for example, solar radiation, weather and orientation. The simulated photovoltaic systems have different conditions based on the different aspects, where each one has their pros and cons. The result shows that on the surfaces that were selected, a maximum power of 28 MWp can be installed. Most of the total power can be installed on the available land surfaces, which corresponds to about 70 % of the simulated installation. As the available areas are directed in different directions, the proposed installations will have their maximum output at different times, so the maximum output from all plants never exceeds 22 MW. The total amount of electricity that can be generated from all installations is 23.7 GWh / year. This amount of energy corresponds to about 6% of SSAB in Borlänge's total electricity use. With monocrystalline solar cells, a cost for all installations amounts to SEK 164 million ± 20%.

The steel company SSAB in Borlänge will, in the near future, replace its protective relays in one of their substations due to the condition and age of the relays. In connection with the change, SSAB intended to switch the current communication protocol IEC 60870-5-103 (IEC 103) to IEC 61850. They were thus interested in knowing what differences there were between these protocols and what were the technical and economical pros and cons for the change. To answer SSAB's questions, this bachelor thesis project was initiated with the aim of a feasibility study regarding the relays change and the protocol switching. To this purpose, the relevant parts of the substation and its functions were first examined to have an overall picture and the understanding of how they worked and interacted. After that, the communication protocols IEC 103 and IEC 61850 were investigated separately and comparatively. After a few weeks a visit was paid to SSAB to visually see what was to be done and to obtain a better understanding. During the visit, the substation that would receive new protection relays were shown and how their parts in the system were connected and interacted. Besides, other electrical devices were also shown, for example, large step-down transformers and a capacitor bank. After this, further study of the protocols, the relays as well as the associated parts were conducted and the information collected. Finally, the collected information was analysed, compared and documented in this thesis to generate a result and a comparison. From this feasibility study, it is clear that the new protocol had many advantages technically and some economically, which in particular include: 1) communication where IEC 103 uses master/slave at speeds up to 10 Mbit/s and IEC 61850 uses client/server and peer to peer at speeds between 100 Mbit/s to 1 Gbit/s; 2) connection where IEC 103 was point to point and with IEC 61850 it will be connected in ring formation for better redundancy; 3) interoperability where IEC 103 was limited by vendor specific codes, whereas IEC 61850 enabled interoperability through a common language and file format called SCL.

The industrial sector accounts for a large share of greenhouse gas emissions. To reduce its negative impact on the environment is crucial in the quest for a sustainable future. In discussions of the industrial sector's impact on the environment guidelines have been highlighted as a tool to assist the industries in their efforts to change the relationship between the consumption of energy and production. This by improving energy efficiency and a shift to the best available technology. During the past 30 years the steel industry has reduced its energy consumption per ton of steel produced by 50 percent. However, due to this dramatic improvement in energy efficiency, it is estimated there is now only room for a marginal further improvement on the basis of existing technology. More innovative solutions are therefore required to further improve energy efficiency and achieve a more sustainable use of resources. In a description of the program Efficiency of Energy Use in Industry – Research and Development undertaken by the Swedish Energy Agency the interaction between industry and society is accentuated as an important factor in energy efficiency efforts. Today, there are already several examples of where the industry and the community work together to achieve a better utilization of resources. The steel industry SSAB EMEA has a manufacturing plant in Borlänge, Sweden, where they have been recycling waste heat from the industrial processes for a long period of time. In 1991 SSAB initiated collaboration with the local energy company regarding recovery of waste heat within the industrial enterprise. Since then, SSAB has contributed to the heating of the residences that are connected to the local district heating network. The present study aims to examine the values that the utilization of waste heat add to the industrial company and the community, and to explore how the use of industrial waste heat can be developed ahead. The examination consists of a case study and is mainly based on qualitative interviews with people from SSAB, the local energy company Borlänge Energi, Borlänge Municipality and the Swedish Energy Agency. Some quantitative data, such as measurements of heat deliveries, have also been used for the analysis. In addition a literature review with a focus on district heating in Sweden, industrial waste heat and instruments in energy and climate policy has been conducted. Through varied system levels the waste heat collaboration in Borlänge has been analyzed from a business, social and sustainable perspective. The result of the case study proves that the waste heat collaboration has added value in all perspectives. Business values that have been identified are reduced purchases of oil, compensation for delivered waste heat, exchange from vapour to in-house district heating within the steel factory site, reduced emissions of carbon dioxide, media attention and an improved brand and that the waste heat collaboration possibly made SSAB a more desirable employer. The use of industrial waste heat for district heating in Borlänge has also generated a range of social benefits, which consist of low operating costs for heat, low price of district heating, good energy mix and better air quality and less acidity. From a sustainability perspective, the waste heat utilization resulted in reduced emissions of carbon dioxide and other air pollutants and has been contributive to a sustainable use of raw materials and energy resources. The results also demonstrate that there are both opportunities and threats to a continued use of industrial waste heat. The opportunities identified are regional district heating networks, which can improve the conditions for effective use of waste heat, district cooling, which may increase the need for waste heat in the summer and in-house electricity production, which can accommodate some of the steel company's electricity need. A few threats to a continued use of waste heat have also been identified, which the first consists of co-generation and waste incineration, which can adversely affect energy companies incentives to enter into and renew agreements on waste heat deliveries since the companies do not want to be afflicted with reduced revenues from sales of electricity and electricity certificates or from the reception of waste. Furthermore has changes in energy policy been identified as a threat since for example a new tax on waste heat could worsen the conditions for both continuing and new waste heat collaborations. / Industrisektorn står för en stor andel av växthusgasutsläppen. Att minska dess negativa inverkan på klimatet är således grundläggande i strävan efter ett hållbart samhälle. I diskussioner kring industrisektorns påverkan på miljön har riktlinjer lyfts fram som ett instrument för att bistå industrin i arbetet med att förändra förhållandet mellan konsumtion av energi och produktion. Detta genom en förbättring av energieffektiviteten och en förskjutning till bästa möjliga teknik. Under de senaste 30 åren har stålindustrin reducerat sin energikonsumtion per ton producerat stål med 50 procent. Det sägs dock att dessa dramatiska framsteg i energieffektivitet har lett till att det nu endast finns rum för en marginell fortsatt förbättring förutsatt befintlig teknik. Om så är fallet måste våra vyer vidgas för att vi ska kunna hitta lösningar som innebär större effektivitetsvinster och ett bättre nyttjande av resurser. I en beskrivning av programmet Effektivisering av industrins energianvändning – forskning och utveckling som drivs av Energimyndigheten betonas samspelet mellan industri och samhälle som en viktig faktor i energieffektiviseringsarbetet. Idag finns det redan flera exempel på där industrin och samhället samarbetar för att uppnå ett bättre nyttjande av resurser. I Borlänge har stålföretaget SSAB EMEA en produktionsanläggning där de sedan länge återvinner restenergier från verksamhetens processer. År 1991 ingick SSAB avtal med det lokala energibolaget avseende tillvaratagande av restvärme vid industriföretaget. Sedan dess har SSAB bidragit till uppvärmningen av de bostäder som är anslutna till ortens fjärrvärmenät. Föreliggande studie har som syfte att undersöka vilka värden som tillvaratagandet av restvärmen tillför industriföretaget och samhället, samt ta reda på hur användandet av industriell restvärme kan komma att utvecklas framåt. Undersökningen består av en fallstudie och bygger i huvudsak på kvalitativa intervjuer med personer från SSAB, det lokala energibolaget Borlänge Energi, Borlänge kommun och Energimyndigheten men också på kvantitativ data, såsom mätningar av värmeleveranser. Sedan har även en litteraturstudie genomförts med fokus på fjärrvärme i Sverige, industriell restvärme och styrmedel i energi- och klimatpolitiken. Genom varierade systemnivåer har restvärmesamarbetet i Borlänge analyserats ur företagsekonomiskt, samhällsekonomiskt och hållbart perspektiv. Resultatet av fallstudien visar att restvärmesamarbetet tillfört värden inom samtliga perspektiv. De företagsekonomiska vinster som har identifierats är minskade inköp av olja, ersättning för levererad restvärme, byte från ånga till intern fjärrvärme inom stålföretagets verksområde, minskade utsläpp av koldioxid, medial uppmärksamhet och stärkt varumärke och att restvärmesamarbetet eventuellt gjort SSAB till en mer attraktiv arbetsgivare. Användandet av industriell restvärme som fjärrvärme i Borlänges lokala fjärrvärmenät har även genererat en rad samhällsekonomiska vinster, vilka utgörs av låg driftskostnad för värmeproduktion, lågt pris på fjärrvärme, bra miljömix samt bättre luftkvalitet och mindre försurning. Ur ett hållbarhetsperspektiv har restvärmenyttjandet resulterat i minskade utsläpp av koldioxid och andra luftföroreningar och varit bidragande till ett hållbart nyttjande av råvaror och energiresurser. Resultatet visar också att det finns både möjligheter och hot för ett fortsatt användande av industriell restvärme. De möjligheter som identifierats är regionala fjärrvärmenät, som genom omfattande värmeunderlag kan förbättra förutsättningarna för effektiv användning av restvärmen, fjärrkyla, som kan öka behovet av restvärmen under sommarhalvåret och egen elproduktion, som kan tillgodose en del av industriföretagets elbehov. Sedan har även hot för ett fortsatt användande av restvärme identifierats, vilken den första utgörs av kraftvärme och avfallsförbränning, som kan inverka negativt på energibolags incitament till att ingå och förnya avtal om restvärmeleveranser då bolagen inte vill riskera att drabbas av minskade intäkter från försäljning av el och elcertifikat eller från mottagande av avfall. Även förändringar i energipolitiken har identifierats som ett hot då exempelvis en ny beskattning på restvärme kan försämra förutsättningarna för både fortsatta och nya restvärmesamarbeten.

Organisationer som tillämpar Lean Production kan använda sig av kraftfulla metoder för att effektivisera sitt produktflöde och minska slöseri genom att kartlägga var den svagaste länken är i produktionen. SSAB Oxelösund AB ska implementera ett uppdrag, PV3000, som baseras på ett Lean-orienterat tankesätt med målet att minska både lagernivåerna och genomloppstiderna i valsverket. I valsverket anses valsningsprocessen vara en trång sektor som sätter höga krav på att ämneskap-systemet innan ska kunna leverera rätt mängd i rätt tid. Syftet med studien är att effektivisera flödet i ämneskap-systemet med hjälp av simulering genom att undersöka var flaskhals(ar) uppstår, samt att ta fram olika åtgärder som kan vidtas för att både kunna möta efterfrågan från ämnesugnarna och för att minska slöseri i ämneskap-systemet. Med målet att skapa en modell som simulerar verkligheten så nära som möjligt, följdes en simuleringsmetodik beståendes av nio steg med allt från planering och modellering till experimentering och implementering. Vid insamlingen av relevanta data användes både historiska data erhållet från SSAB:s databaser och manuellt insamlade data. De manuellt insamlade data erhölls i vissa fall genom fältstudier där författarna tog tid på processerna vid ämneskap-systemet och i andra fall genom uppskattningar. Samtliga data approximerades sedan med hjälp av matematiska sannolikhetsfunktioner och modellerades in i simuleringsmodellen. Efter en simulering av nuläget visar resultatet på att ämneskap 1 kapar rätt mängd i rätt tid. Ämneskap 2 klarar däremot inte av ämnesugnarnas efterfrågan och har samtidigt en hög andel aktiv tid. Även ämnessågarna har en hög andel aktiv tid och klarar inte av att kapa i rätt takt. Simuleringsmodellen användes sedan för att utföra olika experiment baserat på olika åtgärder, som exempelvis att investera i en ny såg, en ny rullbana eller en ny gaskap, men även att förändra arbetssättet i ämneskap-systemet. Åtgärderna sammanställdes i 18 olika scenarion uppdelat i två experiment vars resultat presenteras i form av genomloppstider, takter och tillståndsfördelningar. Resultaten visar att två scenarion tillfredsställer ämnesugnarnas efterfrågan och överstiger inte det uppsatta målet för lagernivåerna. Resultatet och analysen tyder på att ämneskap 2 är den primära och att ämnessågarna är den sekundära flaskhalsen för ämneskap-systemet. Vidare för att kunna nå ämnesugnarnas efterfrågan och minska slöseri i ämneskap-systemet behövs dels ett förändrat arbetssätt i ämneskap-systemet och dels antingen en ny såg och reducerade kapningstider eller en investering av en ny ämneskap 1. Slutligen, innan eventuella implementeringar i verkligheten, rekommenderas ytterligare arbete kring de slutsatser som erhölls genom att utföra analyser om hur studiens begränsningar kunde ha påverkat resultaten.

Sverige strävar efter ett mer hållbart samhälle och har som mål att nå netto nollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Företag som agerar i Sverige måste därmed göra stora omställningar för att målet ska kunna nås. I detta arbete har möjligheten att ersätta SSAB Borlänges fossila bränslebehov i varmvalsningsprocessen med gas från termisk förgasning undersökts. Genom litteraturstudier, behovsanalys, beräkningar och modellering i Excel har fyra fallstudier med olika förgasningskoncept utvärderats. En stor utmaning har varit att finna lösningar för hantering av de stora värmelasterna i varmvalsningsugnarna. I fallstudierna har olika strategier tillämpats för att hantera dessa; gasmotorer, balansering med gasklocka eller uppgradering till SNG som lagras i kryogena behållare. Ett fall med inköp av biobränslebaserad flytande naturgas (bio-SNG) från externa producenter har också utvärderats. Den tekniska genomförbarheten samt den ekonomiska insatsen och vinningen har utvärderats för att hitta det bästa alternativet. Fallet med gasklockan (Fall 1b) visade på bäst ekonomisk prestanda med en internränta på 1,6%, en återbetalningstid på 21 år och tillverkningskostnad på 518 kr/MWh. Detta är sämre än nuvarande lösning som kostar 470 kr/MWh. De känsligaste faktorerna för kostnaden är biomassans och fossila bränslets priser. Även investeringskostnaden har stor inverkan. En stor fördel med nya lösningen är minskningen av SSAB:s användning av fossila bränslen med cirka 850 GWh som ersätts av förnybar gas. / Sweden strives for a more and more sustainable society and aims to reach the net zero emissions of greenhouse gases to the atmosphere by 2045. Companies that operate in Sweden must therefore make major changes to achieve that goal. In this project, the possibility of replacing SSAB Borl¨anges fossil fuel needs in the hot-rolling process with gas from thermal gasification has been investigated. Through literature studies, needs analysis, calculations and modeling in Excel, four case studies with different gasification concepts have been evaluated. One major challenge has been to find solutions for handling the large heat loads in the hot-rolling furnaces. In the case studies, different strategies have been applied to address these; gas engines, balancing with a gasholder or upgrading to SNG that are stored in cryogenic containers. A case of purchasing biofuel-based liquid natural gas (bio-SNG) from external producers has also been evaluated. The technical feasibility as well as the financial stake and profit have been evaluated to find the best option. The case with the gasholder (Case 1b) showed the best economic performance with an IRR of 1.6%, a payback period of 21 years and manufacturing cost of 518 SEK/MWh. This is worse than the current solution, which costs 470 SEK/MWh. The most sensitive factors are the price of biomass and fossil fuels. The investment cost also has a great impact. A major advantage of the new solution is the reduction of SSAB’s use of fossil fuels with about 850 GWh being replaced by renewable gas.

<p>SSAB Tunnplåts ledning utarbetade under 2004/2005 fram en ny strategiplan. Denna kommunicerades ut i olika steg under 2005 och 2006. Ett av stegen var projektet Strategispelet.</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera SSAB Tunnplåts genomförande av den strategikommunikation som utfördes 2005-2007 i Borlänge och Luleå, med fokusering på Strategispelet. Fanns det brister i projektet Strategispelet och kunde de i så fall ha undvikits?</p><p>Vi har genom intervjuer vid SSAB Tunnplåt skapat en bild av strategikommunikationen. Kompletterande information har hämtats från SSAB Tunnplåts dokumentation kring kommunikationen. Med samma tillvägagångssätt har sedan planering och genomförande av Strategispelet kartlagts. Denna kartläggning har sedan analyserats utifrån perspektiven strategiimplementering, projekt och enkät.</p><p>Vi fann att det vid projektet Strategispelet funnits brister i målformulering, ansvarsfördelning och enkätens konstruktion. Beroende på det genomförandesätt som valdes vid SSAB Tunnplåt blev det svårt att sammanställa informationen från spelets frågor. Vi kommer i slutsatsen fram till att grundligare förberedelser av projektet och enkäten förmodligen hade kunnat förebygga de brister som uppstod.</p>

SSAB Tunnplåts ledning utarbetade under 2004/2005 fram en ny strategiplan. Denna kommunicerades ut i olika steg under 2005 och 2006. Ett av stegen var projektet Strategispelet. Syftet med denna uppsats är att analysera SSAB Tunnplåts genomförande av den strategikommunikation som utfördes 2005-2007 i Borlänge och Luleå, med fokusering på Strategispelet. Fanns det brister i projektet Strategispelet och kunde de i så fall ha undvikits? Vi har genom intervjuer vid SSAB Tunnplåt skapat en bild av strategikommunikationen. Kompletterande information har hämtats från SSAB Tunnplåts dokumentation kring kommunikationen. Med samma tillvägagångssätt har sedan planering och genomförande av Strategispelet kartlagts. Denna kartläggning har sedan analyserats utifrån perspektiven strategiimplementering, projekt och enkät. Vi fann att det vid projektet Strategispelet funnits brister i målformulering, ansvarsfördelning och enkätens konstruktion. Beroende på det genomförandesätt som valdes vid SSAB Tunnplåt blev det svårt att sammanställa informationen från spelets frågor. Vi kommer i slutsatsen fram till att grundligare förberedelser av projektet och enkäten förmodligen hade kunnat förebygga de brister som uppstod.

The purpose of this assignment at SSAB Tunnplåt in Borlänge was mainly to investigate and describe the circumstances for the spare parts stored in storage facilities within the area of operation. Even new facilities which could serve as storage rooms and their opportunities for storing spare parts were an important part of the investigation. This because of the need for improved storing of spare parts. Furthermore, market offers where reviewed for storage of spare parts in more tailored designs. The work will culminate in proposals for improvement which is of importance for the development surrounding the storage and handling of spare parts. This is since the design and management of existing storage facilities is not perceived as satisfactory with regards to spare parts characteristics. Moreover, the amount of stock locations is too few in relation to the actual need. The approach used to achieve objectives of the work was an advanced mapping for collection of vital data. The mapping consisted of interviews with involved parties, both internal and external, for the most comprehensive picture of the problems as possible. In addition, a literature survey was conducted to identify possible options for the objectives of the work as well as a personal study of existing and new storage facilities. Furthermore, the market offers for improved conditions in storage rooms were examined. A clear picture of internal logistics and warehouse activities for spare parts at SSAB Tunnplåt has been obtained during this work. From this picture, it is concluded that work in and around storage facilities can be made more efficient. SSAB Tunnplåt should additionally make efforts in the storage facilities for better use of the available storage space. A number of proposals for improvement for each studied storage facility and spare parts management in general have been conducted. These proposals for improvement include presentations to improve the design of the studied storage facilities towards enabling more stock locations. The proposals also include additional equipment for handling spare parts, scrap handling, as well as expansions of the maintenance system which supports activities in the spare parts management.

SAB är ett globalt marknadsledande stålföretag som grundades år 1878. Företaget har sju produktionsanläggningar varav ett ligger i Oxelösund. Produktion från järnmalmspellets till värmebehandlad plåt sker dygnet runt i olika byggnader på produktionsområdet som är flera kvadratkilometer stort, vilket innebär att interna transporter inom produktionsområdet är nödvändigt. Transporterna sker idag med dragare som framförs av dragarförare som tar emot transportbeställningar från de olika hallarna på produktionsområdet. Hallarna är tilldelade olika prioritet vilket innebär att dragarförarna har olika tid på sig att slutföra transportuppdragen. Dragarförarna ser i det gemensamma transportsystemet samtliga transportuppdrag och har möjlighet att själva bestämma vilka transportuppdrag de vill slutföra.   Hallarna upplever att det stundvis är långa väntetider och ringer då till samordningen för att få sina transportuppdrag prioriterade medan avdelningen för interna transporter i sin tur upplever en inflation i prioritet där fler och fler transportuppdrag hamnar på högre prioritet. Syftet med arbetet är således att SSAB ska få en ökad förståelse för hur de kan minska väntetiderna för hallarna och möjligtvis öka antalet slutförda transportuppdrag. Målet med studien är att utföra en simuleringsstudie dels i syfte att kartlägga transportsystemet, dels för att kunna undersöka hur olika scenarier påverkar väntetider för hallar samt slutförda transportuppdrag för dragarna. För att uppnå rapportens syfte och mål har en simuleringsmodell över det studerade området byggts i Arena.  Med hjälp av simuleringsmodellen har två olika typer av experiment genomförts för att besvara rapportens frågeställningar, nämligen jämförande alternativ och sökexperiment.    För experimenten som utfördes som jämförande alternativ utformades 21 scenarier som innebar olika prioritetsättningar och som alla testades med 4, 5 och 6 dragare. Resultatet av varje scenario innebar en viktad prioritet baserat på hur antalet slutförda transportuppdrag blev fördelat mellan prioriteterna. Den viktade prioriteten sammanställdes tillsammans med medelväntetiden för alla hallar i ett spridningsdiagram för respektive dragarantal. I resultatet kunde man se att ju fler områden som sätts på högre prioritet, desto längre blir väntetiden. Däremot skedde det ingen förändring för det totala antalet slutförda transportuppdrag baserat på hur prioriteringen sattes. Vid sökexperimenteringen testades olika antal dragare för att se när det totala antalet slutförda transportuppdrag nådde sitt tak. Som mest testades 50 dragare och resultatet visade att taket för antalet transportuppdrag som slutfördes var omkring 5900 med 9 dragare, där taket nås på grund av att hallarna i simuleringsmodellen inte genererar fler transportuppdrag än så.   Slutsatsen är att dragarförarna ser ut att kunna slutföra transportuppdragen inom utförandetiden med 5 dragare så länge den viktade prioriteten för områdena är större än 4. Men om SSAB ska öka produktionstakten, vilket innebär fler transportuppdrag i transportuppdragslistan, kommer de behöva använda sig av fler dragare på anläggningen. Slutligen rekommenderas att kommunikationen ses över gällande prioritetsättningen. Om hallarna får tydligare information om vilken prioritet de har kan kommunikationen förbättras. Genom införande och användande av de tre begreppen utförandetid, slutförandetid och väntetid, som introducerats och definierats i den här rapporten, skapas en gemensam bild över var problemen uppstår. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>