Den traditionella detaljhandel har utsatts för en ökad konkurrens från e-handelsföretag och måste idag kunna erbjuda liknande förutsättningar för att behålla sina kunder. Idag är digitala betalningsmedel en allt mer förekommande betalningsmetod i affärer. Modehandeln är idag en av de växande branscherna där digitala betalningsmedel tar mer och mer plats. Tidigare forskning har studerat hur kundacceptansen är gentemot digitala betalningsmedel. Men det finns en bristfällighet i tidigare studier ur ett företagsperspektiv. Därav har denna studie valt att studera vilka faktorer som påverkar användaracceptansen till digitala betalningsmedel ur ett företagsperspektiv. Men även om butikers användaracceptans till ny teknologi och digitala betalningsmedel basers på samma faktorer som för konsumenterna. Studien är begränsad till att enbart studera fysiska butiker på två köpcenter. Studien har använda sig av två modeller som har varit centrala inom tidigare forskning. Den första modellen är Technology acceptance model är har varit en central modell vid analys av kundacceptans av ny teknologi. Den andra modellen är Technology-Organization-Environment och har varit central vid studier angående hur acceptansen av ny teknologi är ur ett företagsperspektiv. För att kunna besvara problemformuleringen har först en kartläggning utförts, av vilka digitala betalningsmedel som finns på marknaden. Intervjuer på de två utvalda köpcentrena, Emporia och Nova lund, har även utförts. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på den egenskapade modellen i uppsatsen. Slutligen har uppsatsen kommit fram till att den egenskapade modellen är applicerbar. Variablerna bestämmelser ovanifrån, användarvänlighet och befintlig teknik är de avgörande faktorerna vid företags användaracceptans till digitala betalningsmedel.

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service. Service, quality and durability have been the main strategies to differentiate them from low-price chains. / Undersökningen har visat på att återförsäljare i mellanprissegmentet differentierar sig mest genom att utveckla en stark identitet kring varumärket. Personligheten involverar butiksatmosfär, sortiment samt marknadskommunikation. I större kedjor har verksamheten valt att förlägga ansvaret för detta på ledningsnivå, vilket underlättar för butiker på lokal nivå. Genom att centralstyra dessa strategier kan verksamheten dels försäkra sig om att kedjan styrs i den riktning företaget vill och följer positioneringskonceptet. Dels kan butiksansvariga hänge sig åt att arbeta med verksamheternas kärnvärde, som är service. Service, kvalitet och hållbarhet har även varit de främsta strategierna för att differentiera dem från lågpriskedjor.

Syfte: Studiens syfte är att förstå hur sinnesmarknadsföring påverkar konsumentens köpupplevelse i klädbutikers kassaområde. Metod: Studien bygger på fyra fokusgrupper av ostrukturerad intervjuform. Den är av kvalitativ karaktär och har ett induktivt synsätt med inslag av det deduktiva synsättet. Slutsats: Efter genomförd studie kan det konstateras att sinnenas samspel i olika kombinationer skapar olika köpupplevelser i kassaområdet. Konsumentens köpupplevelse påverkas av över- och understimulering av sinnena.

Plus size är ett växande kundsegment som idag har blivit i stort sett negligerat av klädbranschen både nationellt och internationellt. Med ett begränsat utbud och brist på inspirerande butiksavdelningar har allt fler konsumenter slutat att handla i fysisk butik och istället övergått till att handla på nätet. Detta har inspirerat till en undersökning av hur svenska kvinnliga modemedvetna plus size konsumenter i olika åldrar upplever fysiska klädbutikers servicescape. I studien har en kvantitativ metod, surveyundersökning online, genomförts där bekvämlighetsurval använts som grund. 121 modemedvetna plus size kvinnor uttryckte sin åsikt angående sina upplevelser av fysiska butikers servicescape och hur produkterna upplevs. I enkäten gjordes en medveten uppdelning av frågorna gällande fysiska butiker, ena butikskonceptet har en specifik plus size avdelning och den andra har sitt plus size sortimentet integrerat med det övriga sortimentet i butiken. Efter genomförd deskriptiv och statistisk analys av det insamlade materialet har det kunnat fastställas att plus size konsumenter anser att det finns skillnader mellan butiker med enskild avdelning och butiker med integrerat sortiment. Den allmänna upplevelsen bland respondenterna var att servicescape genomförts bättre i butiker där plus size produkter är integrerade bland det övriga sortimentet. Utbudet av produkter i plus size upplevs vara begränsat. Det är därför svårt att avgöra hur servicescape påverkar uppfattningen av produkter. Dock uppfattas plus size avdelningars servicescape negativt och detta kan påverka konsumenters upplevelse av produkter och dess tillgänglighet. Studien har bidragit med nya insikter i hur det specifika kundsegmentet, plus size kvinnor, upplever servicescape. Vidare har studien bidragit till forskning gällande butiker med integrerat utbud då tidigare forskning inom detta område varit begränsat. / Plus size is a growing consumer segment that have become neglected in the clothing industry both nationally and internationally. With a limited supply and a lack of inspiring departments in store, more consumers have stopped shopping in physical stores and instead directed their shopping towards online retailers. These factors have inspired this study and the need to investigate how Swedish female fashion forward plus size consumers in different ages experience physical store environments in terms of servicescape. The study is based on a quantitative method where convenience sample was used. 121 female plus size consumers took part in an online survey to express their experiences of servicescape and how products are perceived in these environments. The survey was deliberately divided into two different parts where one part focused on stores that have a specific department for plus size clothing and the other where the plus size assortment was integrated with the other ranges in store. After conducted descriptive and statistical analysis of the compiled material, the study shows that female plus size consumers deem that there is a difference between the experienced servicescape of the two different types of store. The general conception among the respondents is that the stores where the plus size assortment is integrated have a better applied servicescape. The range of products in plus size was experienced to be limited. Because of this is has been hard to determine werther servicescape have a big impact on how products are perceived or not. However, since the study shows that plus size departments in terms of servicescape are perceived negatively, this may have an effect on how the products and its availability are perceived. The study has contributed with new insights into how the specific consumer segment, female plus size, experience servicescape. Furthermore, the study has contributed with new knowledge regarding the experience of stores with an integrated plus size assortment since this particular angle has been limited in earlier studies.