Kostnadsproblem, tidsproblem och bristen på engagemang är ofta vanliga problem som identifieras på byggarbetsplatser. Men vad som oftast inte definieras som ett problem är klimatpåverkan från byggarbetsplatserna. Effektiviteten och industrialisering ökar men dessa åtgärder minskar inte klimatpåverkan utan skapar ofta ökade utsläpp. Under 2019 stod bygg och fastighetssektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp, cirka 20 % av dessa utsläpp kommer från byggproduktionen och transporter även kallat modul A4 och A5. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till att minska byggarbetsplatsens klimatpåverkan och målet är att tillgodose byggbranschen med en arbetsstrategi för en omställning till en mer klimatneutral byggproduktion. Examensarbetets syfte och mål är att svara på tre forskningsfrågor: Hur arbetar byggentreprenörer årligen för att sänka klimatavtrycket under byggskedet inom husbyggande? Hur kan byggentreprenörer förbättra sitt arbete för att minska klimatpåverkan och nå gränsvärdena 2027, 2035 och 2043? Vilka arbetsstrategier kring byggarbetsplatsen arbetar byggentreprenörer med och vilka strategier kan förbättras?  Arbetet har aktivt avgränsat sig från övergripande kostnader, inom implementering och investeringar. Jag har också valt att enbart undersöka A4 och A5 inom produktion av byggnader. I litteraturstudien undersöktes möjliga lösningar till klimatreducerande åtgärder för byggproduktionen, under studiens gång hittades resultat som bland annat: lågenergibodar, Altiflex & vädertält, energioptimering, drivmedel, avfall och återbruk av material. Två studier från Sverige och Norge granskades, i dessa två projekt byggdes flerbostadshus med hjälp av klimatreducerande åtgärder vilket i efterhand analyserades. Resultatdelen beskriver respondenternas åsikter och diskussioner. Resultatet är uppdelat i frågeställningar inom ämnena: bodetablering, logistik & transport, avfallshantering och framtida klimatarbeten. Frågorna inom dessa ämnen diskuterades utifrån respondenternas kunskap, arbetsområden och utifrån vilken del i processen de tillhör. Fullständiga intervjumaterialet finns att tillgå i bilaga ett till fem. Efter litteraturstudien och genomförda intervjuer jämfördes resultaten från de båda aktiviteterna, jämförelsen resulterade i en arbetsstrategi som är uppdelad utefter tre regioner i Sverige. Regionerna speglar klimat, distans mellan bebyggelse och kupering av landskapet och är indelat efter: Norrland, Svealand och Götaland. Genom implementering av den presenterade arbetsstrategin förväntas resultatet minska transport, förbättra bodetableringar, ge bättre temporära skydd av byggnader och material under byggtiden, utöka avfallshantering och öka användningen av grön energi. Nyckelord: Klimatreducerande åtgärder, arbetsstrategi, fossilfri byggarbetsplats, fossilfri bygglogistik, klimatsmarta lösningar. / Cost issues, time issues and lack of commitment are often common problems related to construction sites. What is usually not defined as a problem related to construction sites is the climate impact. The efficiency and industrialization are increasing at the construction sites but these parts do not reduce the climate impact but increase it instead.  In 2019 the construction and real estate sector accounted for 21 % of the total emissions in Sweden, approximately 20 % of these emissions comes from production and transport in the construction industry. The purpose of this study is to investigate the possibility to reduce the climate impact from the construction sites and the goal is to create a working strategy for the construction industry as a transition to climate-smart construction. The purpose and goals are targeted in three research questions: How do the construction company work annually with reducing their climate footprint in building projects? How can construction companies improve their work to reduce their climate footprint to reach the Swedish climate goals 2027, 2035, and 2043? What work strategies do the constructions company use now and what strategies can be improved? The result has been separated from overall costs, within implementation and investment costs. The study has also chosen to narrow down the work to just A4 and A5 in buildings to reduce the width of the study.  In the literature study, climate reducing measures are presented, these measures apply to construction sites and are replacements for already existing technology. The measures that are presented are: low-energy sheds, Altiflex & weather tents, energy optimization, fossil-free fuel, waste, and material reuse. The literature study also presents two studies caried out on a Swedish and a Norwegian construction site.  The result section of the report describes the respondents’ opinions, answers, and discussions. The result is divided into issues within the subjects: construction shed settlement, logistics & transport, waste management and future  climate work. The questions within these topics where discussed based on the respondent’s knowledge, work areas and based on which part of the process they belong to. The complete interview material can be found in appendices one to five.  After the literature study and the conducted interviews, the results from the two activities were compared, the comparison resulted in a work strategy divided into three regions. The regions were divided into the north part, the middle part, and the south part of Sweden. The regions reflect the climate, distance between urban areas, and the landscape. The expected results of implementing the work strategy are reduced transport, better housing establishments, better temporary protection to the building & material during the construction time, increased waste management and usage of green energy.

Studien syftar till att identifiera bilreducerande styrmedel som har implementerats i den nyskapade stadsdelen Rosendal i Uppsala kommun. Vidare syftar arbetet till att analysera olika faktorer som bidrar till att identifierade styrmedel potentiellt kan implementeras i traditionella stadsdelar.   Kommunens och de privata aktörernas perspektiv utforskas genom en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod. För identifierandet av de olika styrmedlen som använts i Rosendal intervjuas fyra respondenter som varit med vid skapandet av stadsdelen. Avslutningsvis analyseras traditionella stadsdelar genom en gruppintervju där tre respondenter anställda på Uppsala kommun ingår.  Studiens resultat åskådliggör administrativa, ekonomiska samt informativa styrmedel som har föranlett till bilreducerande åtgärder. Cykelhus på markplan, gratis medlemskap i bil- och cykelpool, smala gator med delat utrymme samt valarkitektoniska åtgärder genom placering av parkeringshus i stadsdelens perifera områden som innebär att individer måste transportera sig längre för att ha åtkomst till bil är exempel på några vidtagna åtgärder. Studiens resultat indikerar även att bilreducerande åtgärder är komplexa i traditionella stadsdelar eftersom kommunen inte har rådighet över kvartersmark där de inte är huvudman vilket är vanligt i dessa stadsdelar. Resultatet påvisar även kommunala ingrepp i traditionella stadsdelar gällande bilreducernade i form av förtätning, reglering av parkeringspriser, omvandling av det fysiska rummet samt användandet av indirekta styrmedel som vägleder privata aktörer i en bilreducerande riktning.

Several organisations and regulators around the globe are recognising warming as a systematic financial risk and investors have increasingly focused on assessing climate-change threats to their assets. In 2018, Morningstar launched a new designation for funds that take global warming into consideration, also called low-carbon funds. This thesis aims to provide relevant insight about the differences in performance and net capital inflow between low-carbon funds and traditional funds on the European market. Furthermore, with the help of statistical regression it was investigated whether low-carbon funds are less sensitive to price changes in different energy and environmental products, such as fossil fuels, electricity and carbon emission allowances, compared to traditional funds. The results suggest that low-carbon funds have been receiving greater compounded annual returns compared to traditional funds during 2018-2020. Furthermore, the annual returns were compared for each fund before- and after becoming a low-carbon fund. The results indicate that it has been more likely for funds to receive greater returns as they became accounted as low-carbon funds. In contrast, any significant difference in net capital inflows between low-carbon funds and traditional funds could not be verified. Finally, it was concluded that the price changes of the included energy and environmental products had no significant impact on the funds' returns. / Organisationer och tillsynsmyndigheter världen över ser den globala uppvärmningen som en systematisk finansiell risk och investerare har i allt högre grad fokuserat på att analysera dessa klimathot i sina tillgångar. År 2018 lanserade Morningstar en ny beteckning för fonder som tar hänsyn till den globala uppvärmningen, så kallade klimatsmarta fonder. Detta examensarbete har som mål att ge relevant information om de skillnader som råder i avkastning och kapitalinflöde mellan klimatsmarta fonder och traditionella fonder på den Europeiska marknaden. Med hjälp av statistisk regression undersöktes huruvida de klimatsmarta fonderna är mindre känsliga för prisförändringar hos olika energi- och miljöprodukter, såsom fossila bränslen, elektricitet och utsläppsrätter, jämfört med traditionella fonder. Resultaten tyder på att klimatsmarta fonder har haft en högre årlig avkastning jämfört med traditionella fonder under 2018-2020. Dessutom jämfördes den årliga avkastningen för varje fond före och efter det att den ansågs vara klimatsmart. Resultaten indikerar att det har varit mer sannolikt för fonder att få en högre avkastning när de klassifceras som klimatsmarta fonder. Inga signifikanta skillnader mellan klimatsmarta fonder och traditionella fonder kunde påvisas hos kapitalinflödet. Avslutningsvis drogs slutsatsen att prisförändringarna på de inkluderade energi- och miljöprodukterna inte hade någon betydande inverkan på fondernas avkastning.

Climate change is progressing rapidly, largely due to human activities, and has resulted in an increase in the Earth's average temperature by over one degree since the 19th century. Sweden has also been affected, experiencing approximately double the temperature rise compared to the global average. In response to climate change, Swedish strategic planning has increasingly focused on the concept of the sustainable and smart city (den klimatsmarta staden). This concept is relatively new and, particularly in a Swedish context, has scarcely been addressed in academic literature or subjected to critical scrutiny. Swedish strategic planning is closely linked to and shaped by the issue of sustainability, as the fundamental provisions of the Swedish Planning and Building Act support the ecological, social, and economic dimensions of sustainable development. However, due to the relatively unexplored and unclear nature of the concept of the sustainable and smart city, it is uncertain how it expresses economic, social, and ecological sustainability. Themes such as climate change, humanity's relationship with nature, and the various interpretations of sustainability have been discussed and critically examined within the framework of ecofeminism. Ecofeminism posits a strong connection between the subordination of both women and nature by men, where the feminist aspect of ecofeminism critiques power structures through intersectional gender analyses, and the environmental aspect focuses on understanding the non-human world and human-nature interactions. Through a case study of strategic planning in The City of Stockholm, this study critically examines how sustainability is (and is not) expressed through the concept of the sustainable and smart city using ecofeminist analytical tools. The study finds that the manner in which sustainability is articulated through the concept of the sustainable and smart city in metropolitan strategic planning partially aligns with an ecofeminist perspective on sustainability. Throughout the study, it has become evident that ecofeminism provides more interesting analytical opportunities than could be fully explored within this study. / Klimatförändringarna pågår i snabb takt och till stor del på grund av mänskliga aktiviteter har jordens medeltemperatur ökat med drygt en grad sedan 1800-talet. Även Sverige är påverkat och har haft ungefär en dubbelt så stor temperaturhöjning än vad som skett globalt. För att hantera klimatförändringarna har den strategiska planeringen bland annat kommit att fokusera på konceptet den klimatsmarta staden. Konceptet den klimatsmarta staden är relativt nytt och har, särskilt i en svensk kontext, knappt behandlats i den akademiska litteraturen eller utsatts för kritisk granskning. Den svenska strategiska planeringen är tydligt kopplad till och präglad av frågan om hållbarhet, bland annat genom att plan- och bygglagens grundläggande bestämmelser stöttar de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna i konceptet hållbar utveckling. På grund av konceptet den klimatsmarta stadens outforskade och förhållandevis oklara innebörd är det dock ovisst hur konceptet ger uttryck för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Klimatförändringarna, människans förhållningssätt till naturen samt hur olika uppfattningar om hållbarhet kommer till uttryck och förhåller sig till varandra är alla exempel på teman som diskuterats och kritiskt granskats inom den så kallade ekofeminismen. Ekofeminismen menar att det finns ett starkt samband mellan mäns underordnande av både kvinnor och natur, där den feministiska delen av ekofeminismen kritiserar maktstrukturer genom intersektionella genusanalyser och den miljöinriktade delen sätter förståelsen av den icke-mänskliga världen och interaktioner mellan människa och natur i centrum. Genom en fallstudie av Stockholms stads strategiska planering, granskas kritiskt hur hållbarhet kommer (och inte kommer) till uttryck i konceptet den klimatsmarta staden med hjälp av ekofeministiska analysverktyg. Studien konstaterar att sättet som hållbarhet kommer till uttryck genom konceptet den klimatsmarta staden i storstadskommunal strategisk planering till viss del överensstämmer med en ekofeministisk uppfattning om hållbarhet. Under studiens gång har det visat sig att ekofeminismen möjliggör fler intressanta analysmöjligheter än vad det har funnits möjlighet att beakta i denna studie.