No description available.

Bakgrund Enhanced Recovery After Surgery, ERAS, är ett relativt nytt vårdprogram för perioperativ vård som framför allt används inom kolorektalkirurgin. Detta vårdprogram är beroende av ett multidisciplinärt samarbete där olika yrkeskategorier samverkar, och är på väg att spridas och implementeras i flera andra verksamhetsområden inom kirurgin. Programmet består av pre-, intra- och postoperativa omvårdnadsåtgärder och medicinska interventioner som syftar att minska kroppens stressvar, påskynda återhämtningen och reducera antalet komplikationer hos patienten. En stor del av ansvaret för att ERAS följs och implementeras är allmänsjuksköterskans uppgift, framför allt den preoperativa vården och inom den postoperativa omvårdnaden på avdelningen. Syfte Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån vårdprogrammet ERAS på gastrointestinala kirurgavdelningar.MetodFör studien har kvalitativ metod använts. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på tre olika kliniker i stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan bearbetas med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna beskrev sina upplevelser av att arbeta utifrån ERAS som övervägande positiva. Upplevelsen var ett mycket strukturerat, patientsäkert arbetssätt och det var svårt att missa saker som skulle göras eftersom de hade mallar att gå efter. Skillnaden mellan att arbeta med patienter inom ERAS och andra patienter var inte heller speciellt stor, varken beträffande tidsåtgång eller arbetsbelastning. De påpekade också att de flesta arbetade utifrån ERAS även med de patienter som inte var inskrivna i programmet. Sjuksköterskorna upplevde att teamarbetet var en mycket viktig del och att det var centralt att samarbetet fungerade och att de oftast fick allt stöd de behövde. Sin egen roll såg de som oerhört central i teamet då de kände att det var de som såg till att arbetet flöt på, att de hade en ledande roll och att det var de som såg patienten mest. Sjuksköterskorna belyste att patientinformation var en viktig förutsättning för att arbetet med ERAS skulle fungera då en välinformerad patient utifrån deras erfarenheter kunde delta mer i sin egen vård, var lättare att motivera och kände sig tryggare. De ansåg att det svåraste i arbetet var att motivera patienten till att äta, dricka och röra på sig men att det var tryggt att veta att allt de gjorde hade en vetenskaplig grund. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att ERAS är ett välfungerande arbetssätt som ger trygghet och struktur för både patient och sjuksköterska. De ansåg att programmet med vissa modifieringar skulle kunna införas till att omfatta andra patientgrupper.

No description available.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att säkerställa att nya behandlingsmetoder är bättre än nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning på människor är omgärdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krävande delarna. Inte alla patienter kan inkluderas i kliniska studier på grund av strikta inklusions- och exklusionskriterier, men även bland de som kan inkluderas väljer vissa att inte delta. Syftet var att belysa faktorer som kan påverka beslut att delta i kliniska studier hos personer med cancersjukdom. Som metod till arbetet valdes forskningsöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade beslutet att delta i en klinisk studie var altruism, personliga medicinska fördelar och nackdelar, information, relation till vårdpersonal samt anhöriga. En enskild faktor var sällan avgörande utan en kombination av flera faktorer tillsammans ledde fram till beslutet om deltagande i klinisk studie eller inte. Slutsatsen var att många olika faktorer har betydelse för om en patient med cancersjukdom väljer att delta i en klinisk studie eller inte. Det gick inte att hitta ett övergripande skäl till att patienterna väljer att delta i en klinisk studie eller inte.

No description available.

SAMMANFATTNING År 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten. Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling. För att en patient ska kunna signera samtycke krävs att patienten har kunskap om och förstår vad han/hon skriver på. Det finns flera studier som visar på bristfällig förståelse av informationen hos de patienter som deltar i en klinisk studie. Syftet med den här studien var att belysa patientens upplevelse och kunskap av informerat samtycke i samband med kliniska prövningar inom onkologin samt se vilka interventioner som gjorts för att förbättra samtyckesprocessen. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sökorden som användes var cancer, clinical trials, research nurse, patient understanding och intervention study. Fjorton artiklar inkluderades sedan i resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i patienternas kunskap om vad de samtyckte till, främst när det gällde eventuella risker och obehag. Däremot var de flesta patienter väl medvetna om frivillighet i att delta i en klinisk studie. Interventioner för att förbättra samtyckesprocessen gjordes med hjälp av ljudupptagningar, audiovisuella hjälpmedel och kurser i kommunikation för personal som informerar om kliniska studier. Dessa visade på varierande resultat när det gäller patientens kunskap och förståelse. Samtliga interventioner ökade dock patientens tillfredsställelse av samtyckesprocessen. För att uppnå en ökad kunskap och förståelse krävdes information som var individuellt anpassad för varje patient. Att läkaren var tydlig och tog tid på sig för att försäkra sig om att patienten har förstått är viktigt. Tiden är en av de viktigaste faktorerna för en god kunskap och en tillfredsställelse med samtyckesprocessen. Forskningssjuksköterskan hade en viktig roll att följa upp given informationen, förtydliga den och försöka ta reda på vad patienten har förstått och vad som verkade oklart.

Sammanfattning Bakgrunden beskriver hur barnmorskans arbete ska byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet enligt gällande författningar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer. Det åligger därför barnmorskan att kunna söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap för att kunna delta i utvecklingsarbete eller dess utvärdering. Det finns ett värde i att reflektera över befintliga rutiner och vid behov medverka till en förändring samt implementera ny kunskap. Kliniska riktlinjer har tagits fram för att underlätta det kliniska arbetet och det är därför viktigt att riktlinjerna innehåller evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att granska och värdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer gällande mödrahälsovårdens basprogram. En kvantitativ metod valdes för att besvara studiens syfte där granskningsinstrumentet AGREE II användes, vilket är framtaget för att kunna bedöma kvalitén angående utvecklingsprocessen av kliniska riktlinjer inom hälso- och sjukvården.  Resultatet från aktuell studie visade att avsnittet mål och syfte innehöll stora variationer gällande hur tydligt formulerat syfte de olika kliniska riktlinjerna hade. Inom berörda intressenters delaktighet framkom bristfällig dokumentation angående vilka yrkeskategorier som varit delaktiga i processen även patienters åsikter saknades. Inom stringens i framställningen erhöll alla kliniska riktlinjer låga poäng, beskrivning av litteratursökningen samt val av metod saknades. Samtliga kliniska riktlinjer i avsnittet tydlighet och framställning saknade eller hade otydliga behandlingsalternativ. Däremot kunde huvudrekommendationerna urskiljas med lätthet i sju av 18 kliniska riktlinjer. I avsnittet tillämpbarhet saknade samtliga kliniska riktlinjer resonemang kring hälsoekonomiska frågor eller angående behovet av eventuella organisatoriska förändringar. Redaktionell självständighet lyftes inte fram i någon av de kliniska riktlinjerna. Ingen klinisk riktlinje fick genomgående bra poäng i helhetsbedömningen enligt AGREE II, vilket gör det svårt att rekommendera någon av de kliniska riktlinjerna utifrån dess nuvarande presentation. Med detta resultat i åtanke anser författarna att de kliniska riktlinjer som granskades i aktuell studie inte har någon påvisbar evidensbaserad grund enligt AGREE II-instrumentet och kan således inte rekommenderas att använda som stöd i det kliniska arbetet. / Abstract The work of the midwife should be based on science and knowledge according to statutes, ordinances, regulations and available guidelines. In order to participate in development work and evaluation of it, it is important for the midwife to search, analyze and critically examine the relevant knowledge. To help the nursing staff in their clinical work and to provide quality proof care to the patients, clinical guidelines have been developed. It is therefore important that the content of the clinical guidelines is based on evidence-based research and easy to understand. The aim of the study was to review and evaluate the quality of local clinical guidelines regarding the basic maternity health care program. A quantitative method was used and the clinical guidelines were reviewed using the instrument AGREE II. The findings revealed that the quality of the clinical guidelines evaluated in this study varied. The result from current study showed that the section scope and aim contained big variations regarding how clearly the purpose was formulated in the different clinical guidelines. Within the section stakeholders involvement inadequate documentations revealed, containing the occupational category the professionals who was involved in the process had, also the patients’ options were missing. Within the rigour of development all clinical guidelines gained low credits, the description of the literature search as well as the choice of method were missing. All the clinical guidelines in the section of clarity and presentation were missing or had unclear assessment alternatives. However the main recommendation could easily be distinguished in seven of the eighteen clinical guidelines. In the section of applicability all of the clinical guidelines were missing argument regarding health economics or the need of possible organizationally changes.  Editorial independence was not highlighted in any of the clinical guidelines. No clinical guideline had consistently good points according to AGREE II in the overall assessment. Therefore it is hard to recommend any of the clinical guidelines as they currently stands. With these results in mind authors of this study believes that the clinical guidelines that were viewed in this study did not, according to AGREE II, have any evidence-based ground demonstrable and can therefore not be recommended to nursing staff to be used as support in their clinical work.

No description available.

Att förstå olika tumörers biologi är en viktig förutsättning för att kunna utveckla nya cancerbehandlingsmetoder. Ett nytt verktyg inom cancerterapin, både för att förstå tumörers uppkomst samt hitta nya läkemedelsmål och behandlingar, är det mycket potenta genredigeringsverktyget Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats med CRISPR-Associerade proteiner, CRISPR-Cas9. Det är ett adaptivt immunförsvar funnet hos prokaryoter. CRISPR är ett programmerbart RNA-guidat system som har DNA som mål. Tekniken går att tillämpa inom cancerimmunologin genom att t ex manipulera T-celler på olika sätt. Syftet med den här litteraturstudien var att: 1) undersöka vilka idag pågående kliniska prövningar, med cancerimmunologisk inriktning, som använder sig av CRISPR-Cas9 samt 2) vilka resultat som framkommit; 3) hur CRISPR-Cas9 ska kunna levereras till celler in vivo; 4) vilka problem har stötts på samt 5) hur framtiden kan se ut med CRISPR inom cancerforskningen. Information inhämtades under tidsperioden januari till maj 2019 på främst PubMed, clinicaltrials.gov och Google. Idag pågår 8 kliniska prövningar men studierna har ännu inte publicerat några resultat. Att finna en lämplig leveransmetod för leverans av CRISPR till målcellen är en av de stora utmaningarna med CRISPR där virala metoder är den leveransmetod som hittills har använts mest. Många studier undersöker möjligheterna med lipida nanobärare men ingen leveransmetod överträffar någon annan i dagsläget. Problem som framkommit med CRISPR-Cas9-tekniken är att metoden kan orsaka cancer vid redigering i celler som saknar p53 (ett viktigt tumör-supressor-protein); det kan orsaka patogena konsekvenser pga långa deletioner då Cas9 klyvt DNA; samt Cas9 kan klyva på andra ställen i genomet än det önskade. I framtiden kan CRISPR, med olika Cas-proteiner, komma att användas för att bland annat tillverka universella T-celler med chimär antigenreceptor (CAR-T-celler), förstå tumörers uppkomst och utveckling, finna nya läkemedelsmål, radera DNA-sekvenser från virus som inkorporerat sitt genom i vårt, och kanske även för redigering i könscellslinjen för att minska risker för bland annat cancerutveckling. / Understanding the biologi of tumors is an important prerequisite to develop new methods for cancer treatment. The gene editing tool Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats (CRISPR) with CRISPR-associated proteins (Cas9), CRISPR-Cas9 is a new tool in cancer therapy, both for understanding the origins of the tumors and for finding treatments and drug targets. It is an adaptive immune system in prokaryotes. CRISPR is a programmable RNA- guided system which targets DNA. The technology is applicable in cancer immunology by e.g. manipulating T-cells. The purpose of this literature study was to: 1) investigate which cancer immunotherapy clinical trials, using CRISPR-Cas9, that are ongoing today and 2) which results have emerged so far; 3) how CRISPR-Cas9 can be delivered to cells in vivo; 4) which problems have arisen, and 5) what the future might hold for CRISPR within cancer research. The information was gathered from January to May 2019 from primarily PubMed, clinicaltrials.gov, and Google. Today, 8 clinical trials are ongoing but the studies have not yet published any results. One of the main challenges of CRISPR is finding a suitable methodology of delivery where viral methods is the one that has mainly been used. Many studies investigate possibility of lipid nanocarriers but as of today, no one single delivery system is superior to the others. The problems with CRISPR-Cas9 that have emerged is that it can cause cancer when editing cells that are missing p53 (an important tumor suppressing protein); it has pathogenic consequenses due to long deletions as Cas9 cuts DNA; and Cas9 can cut the DNA at off-targeted sites. In the future, CRISPR with different Cas-proteins, can be used to manufacture universal Chimeric antigen receptor T cells (CAR-T-cells), understanding the origin and development of tumors, finding new drug targets, deleting DNA-sequences from viruses that have incorporated their genome into ours, and maybe also for editing the germ line in order to reduce the risk of e.g. developing cancer.

This thesis investigates clinical nurses’ information seekingand information use through semi-structured interviews withsix nurse practitioners, nurses with further education.Previous research shows that nurses have problemsimplementing evidence-searching at the clinic because oforganization, stress and heritage of an old practice that doesnot incorporate the academic education.The theoretical framework consists of T.D. Wilson’sinformation seeking behavior model and R.H. Orr’s model ofinformation needs. The empirical material is analyzed to findproblematic barriers and solutions. Furthermore the studygives answer to the questions; what the nurses’ think of theireducation, what the barriers towards information seeking andinformation use are and suggestions of solution. The resultshows that older education contained more medicine andpractice. Modern education emphasizes nursing theory andreflection to a higher degree, which effectuate nurses to bemore self-contained and better information seekers. Clinicalnurses have a hard time seeking information evidence ineveryday work. To participate in projects, groups ofinterests, meeting a clinical librarian at work, meetings andnursing rounding were found positive but only possible iforganized. A problem is that the librarians are forgotten as aresource and that the clinical nurses do not view them as anordinary team member as for instance the physiotherapist.Most of the nurses wish for more support and inspirationdialogue, especially with clinical lectors that could work asbridge builders between clinic and academy. They also wishfor more contact with clinical librarians, standard nurse plansand more open and allowing leaders. / Program: Bibliotekarie