Covid-19-pandemin har förändrat och i vissa fall omöjliggjort den verksamhet som bedrivs av studentnationerna i Uppsala, vilket har medfört att nya studenter inte har kunnat lära sig bedriva delar av nationsverksamheten. Studiens syfte är därför att genom en fallstudie över Norrlands nation förklara vad konsekvenserna av detta kan bli samt vilka återhämtningsförutsättningar som finns. Organisatoriska rutiner utgör vanebaserade och repetitiva inslag i en verksamhet. Tillgången till minnen relaterade till vad som ska göras, hur och vem som besitter kunskap om detta bidrar till upprätthållandet av rutinerna, varför empirin analyseras utifrån minnestyperna know-how, know-what och know-who. Studien visar att främst know-how och know-what riskerar att saknas efter pandemin och att tillgången till know-who kan användas för att inhämta erfarenhet från tidigare nationsaktiva och återskapa rutinerna från innan verksamheten tvingades ställa om. Användandet av dokumenterade erfarenheter konstateras vidare ha teoretisk potential att ersätta förlorade minnen, men inte vara praktiskt genomförbart för nationen.

Syftet med studien är att utforska hur implementeringen av studie- och yrkesvägledning i tidigt skede på grundskolor främjar elevers framtida studie och yrkesval. Då studie- och yrkesvägledningen är ett ämne som ofta bortprioriteras på grund av diverse anledningar innebär det att det ofta implementeras i ett sent stadium. Studien bidrar med en förståelse för problemområdet. Undersökningen har genomförts utifrån kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Därför har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan.      Studiens frågeställningar är: -Hur arbetar SYV med studie- och yrkesvägledning i yngre årskurser? -Hur involverad är skolans ledning i studie- och yrkesvägledningen? -Vilken betydelse har tidig implementering av studie- och yrkesvägledning på elevers valkompetens? För att besvara dessa frågor utgår studien från informanternas svar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Gottfredsons teori om begräsningar och kompromisser där begreppen självuppfattning, yrkesstereotyper, mentala kartor över yrken, omskrift och kompromiss används. Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont varvas med dessa begrepp.      Studiens huvudresultat visar att implementeringen av studie- och yrkesvägledning i tidigt skede bidrar till en säkerhet hos eleverna samtidigt som deras valkompetens ökar. De informanter som integrerar studie- och yrkesvägledningen tidigt belyser resultatet av det och de informanter som inte integrerar det tidigt i dagsläget uttrycker en gemensam önskan kring att få göra det en dag. Tidsbrist och okunskap hos skolans ledning är återkommande faktorer som påverkar den tidiga implementeringen.

No description available.