<p>In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. </p><p>Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations. The aim of this essay is to describe and explain the relationship between the useful life and depreciation. The aim is also to identify the adapting legislation and recommendations. </p><p>We have designed our hypotheses based on the theory we have, about municipalities, municipal operations and depreciations. These hypotheses are used in three different kinds of categories which affect the correlation between depreciation and useful life. The categories used are municipal, political and human factors. </p><p>The survey was conducted by contacting a total of 67 municipals. Since a large number of the municipals have merged together in a mutual organisation we encountered a small problem. Within the organisation they cooperate when it comes to emergency services and sewage treatment works. </p><p>Our analysis indicates a relationship between the dependent variables and some independent variables. This result should be taken with caution since we can not prove that the result is correct. We can on the other hand with all certainty prove that the depreciation period does not reflect the useful life and that many municipalities use the outdated depreciation paper.</p>

No description available.

<p>Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ”likvärdig service” för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter. Enligt våra resultat finns inget som tyder på att statsbidraget i högre grad skulle gå till finansiering av kärnverksamhet såsom skola, vård och omsorg. Däremot tenderar verksamheter som utgör en liten andel av den kommunala budgeten, såsom politisk verksamhet, infrastruktur och särskilt riktade insatser, att prioriteras i förhållande till andra verksamheter. Vi undersöker även om skillnader mellan politiska faktorer i form av styrande politiskt block samt stark majoritet påverkar statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Våra resultat tyder på signifikanta skillnader för vissa verksamheter.</p>

Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ”likvärdig service” för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter. Enligt våra resultat finns inget som tyder på att statsbidraget i högre grad skulle gå till finansiering av kärnverksamhet såsom skola, vård och omsorg. Däremot tenderar verksamheter som utgör en liten andel av den kommunala budgeten, såsom politisk verksamhet, infrastruktur och särskilt riktade insatser, att prioriteras i förhållande till andra verksamheter. Vi undersöker även om skillnader mellan politiska faktorer i form av styrande politiskt block samt stark majoritet påverkar statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Våra resultat tyder på signifikanta skillnader för vissa verksamheter.

In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations. The aim of this essay is to describe and explain the relationship between the useful life and depreciation. The aim is also to identify the adapting legislation and recommendations. We have designed our hypotheses based on the theory we have, about municipalities, municipal operations and depreciations. These hypotheses are used in three different kinds of categories which affect the correlation between depreciation and useful life. The categories used are municipal, political and human factors. The survey was conducted by contacting a total of 67 municipals. Since a large number of the municipals have merged together in a mutual organisation we encountered a small problem. Within the organisation they cooperate when it comes to emergency services and sewage treatment works. Our analysis indicates a relationship between the dependent variables and some independent variables. This result should be taken with caution since we can not prove that the result is correct. We can on the other hand with all certainty prove that the depreciation period does not reflect the useful life and that many municipalities use the outdated depreciation paper.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning. Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det är främst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst.

No description available.

Syftet är att utifrån värdeteorins fem grundstenar, (behov, nytta, disponeras, överlåta och begränsad omfattning) dokumentera och analysera lämpliga metoder för värdering av offentliga specialfastigheter. Detta är indelat i två vägar, dels hur de värderas i innehavssituationen och dels värdering vid en överlåtelsesituation.

Sammanfattning Examensarbete Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012 Författare: Erika Mårtensson och Katja Wikström Handledare: Elisabeth Kjellström Titel: Kvalitativa mått - En integrerad del i verksamhetsstyrningen Bakgrund: Mål- och resultatstyrning infördes i den kommunala verksamheten år 2004 vilket bland annat innebar att kommunerna skulle formulera mätbara mål i sin verksamhetsplanering. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva hur och varför verktyget Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) tillämpas som en del i den kommunala verksamhetens mål- och resultatstyrning samt belysa om de kvalitativa mått som arbetats fram för de olika verksamhetsområdena är relevanta, giltiga, jämförbara och tillförlitliga. Metod: Undersökningen omfattar en fallstudie med kvalitativa intervjuer med företrädare för två kommuner och en kvantitativ del för att belysa användningen av KKiK samt en genomgång av måtten som ingår i KKiK . Resultat, slutsatser: Slutsatserna är att verktyget KKiK är en integrerad del av de två kommunernas styrsystem och används i huvudsak för jämförelser med andra kommuner men också för verksamhetsstyrning samt verksamhetsutveckling. Det pågår en utveckling i den kommunala verksamheten då allt fler kommuner deltagit i KKiK och utgör ett nätverk som arbetar med att utveckla måttens relevans, tillförlitlighet, giltighet och jämförbarhet. KKiK mäter inte enbart tjänstekvalitet och måtten avspeglar det faktum att det finns flera intressen i den kommunala verksamheten som måste tillgodoses. Dels kommunledningens behov av målstyrning och uppföljning av effektiv resurshantering, dels medborgarnas behov av tjänster med god kvalitet. En viktig insikt är att kvalitet till stor del handlar om ur vems perspektiv man definierar det och i vilket syfte.

No description available.