Den här uppsatsen handlar om den svenska arbetarrörelsens musikanvändning. Rörelsens användande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarrörelsens tidiga period i Sverige, vilket innebär att senare år och nutida perspektiv inte står i fokus. Den tidiga arbetarrörelsen definieras som rörelsens verksamhet mellan åren 1880 fram till ca 1925, innan rörelsen fått den självklara plats som en svensk kontemporär och historisk politisk maktfaktor den idag har. Uppsatsen fokuserar även på arbetarrörelsens syn på musik, kultur och kulturarv och hur rörelsens musikanvändning och kultursyn har format framväxandet den kommunala musikskolan. Slutligen ställs frågan vilka paralleller som kan göras mellan arbetarrörelsens musikanvändning och främjandet av det underifrånperspektiv historikern Howard Zinn talar om, när han argumenterar för att belysa historieforskning från de förtrycktas perspektiv. Metoden som används är intervjuer som utförts med verksamma politiker ur arbetarrörelsen, både ur Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De intervjuade har olika kopplingar till kultur och merparten arbetar direkt med kulturfrågor inom politiken. Den hypotes jag arbetat med är att musiken haft en viktig och betydande roll för att samla människor i den svenska arbetarrörelsen. Musiken har varit genomsyrande och använts genomgående i det politiska arbetet för den svenska arbetarrörelsen. Kultur och musik har även varit en betydande strategisk komponent för rörelsens utbredning, tillväxt och förmåga att hantera politiska problem och motgångar.

Denna studies syfte är att undersöka tillagningskök i kommunala skolor och hur dessa praktiskt tillämpar arbetssätt för att minimera matsvinn. I bakgrunden behandlas ämnets ökande nutida relevans, tidigare forskning kring olika typer av interventioner och deras effektivitet samt den aktuella kommunens tidigare åtgärder. Deltagande observationer utfördes sedan vid två tillfällen i tillagningskök hos två mindre skolor i Umeå kommun. Den etnografiska rapporten analyserades taxonomiskt där fyra domäner samt ett antal underdomäner identifierades vilka presenterades tillsammans med utdrag ur narrativet. Resultatet och diskussionen visar och exemplifierar hur de två observerade skolornas kök tillämpar arbetssätt i praktiken. Studien visar att mätningen av matsvinnet i dagsläget inte utförs på ett enhetligt och jämförbart vis vilket försvårar möjligheten att undersöka de svinnreducerande arbetssättens effektivitet. Vidare forskning i ämnet rekommenderas för att kunna fastställa vilka arbetssätt som är effektiva ur ett svinnreducerande perspektiv och även är överförbara till andra skolor. / The purpose of this study is to investigate municipal production of food in school kitchens and the applied procedures used within them to minimize food waste. The background contains information about the growing academic interest in the subject of food waste. It also provides an overview of the scientific literature regarding waste reduction interventions and their efficacy and the earlier measures taken by the municipal regarding the subject. Two participating observations was performed on two schools in Umeå municipality. The ethnographic record of these observations was analyzed taxonomically where four domains and several subdomains were identified which were presented together with excerpts from the narrative. The result and discussion exemplify how the two schools were applying procedures in practice. During the time of this study the measuring of food waste was not performed in a homogenous manner which created difficulty in evaluating the efficiency of the applied procedures. Further research in the subject is recommended to identify which food waste reducing interventions observed are effective and can be transferred to other schools.

Studien syftar till att undersöka orsaker till kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser. Detta kommer att undersökas genom att analysera nomineringsprocessen för tre politiska partier samt deras åsikter gällande kvinnorepresentation i kommunala bolagsstyrelser i Umeå. Studien fokuserar på två mansdominerade bolagsstyrelser: Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB samt Infrastruktur i Umeå AB. En kvalitativ metod med sex intervjuer har genomförts med representanter från Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Intervjupersonerna var partiernas valberedningsordförande och ordföranden för partiernas kvinnoorganisationer. Studiens resultat visar på att nomineringsprocessen för de tre partierna har varit likartad och att den största skillnaden var de interna valberedningarnas kriterier och preferenser när de valde kandidater till bolagsstyrelserna. Socialdemokraternas valberedning fokuserade på att uppnå en god representation i form av kön, ålder, facklig representation, geografisk spridning och etnicitet. Moderaternas valberedning prioriterade kandidater med erfarenhet och kompetens medan Centerpartiets valberedning ansåg att engagemang och intresse var viktiga faktorer när kandidater väljs. Orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation som diskuterades av de sex intervjupersonerna var framförallt gamla könsstrukturer, det vill säga hur kvinnor missgynnas i organisationer på grund av sitt kön, samt den horisontella könssegregeringen. Det handlar om att kvinnor och män finns inom skilda kunskaps- och yrkesområden.

Med jämna mellanrum dyker det upp artiklar om människor som behövt flytta efter renoveringar med omfattande hyreshöjningar och den bostadspolitiska debatten är hetare än på länge. De senaste årtiondena har kommunala bostadsbolag fått allt mer krav på att agera som privata bolag, med krav på vinst och affärsmässighet, samtidigt som ägarna – kommunen, har ett samhällsansvar. Den här studien undersöker relationen mellan affärsmässighet och samhällsansvar när det kommer till bostadsrenoveringar med hyreshöjningar, inom kommunalt ägda bostadsbolag. Studiens datamaterial baseras på sex kvalitativa intervjuer med aktörer inom fyra olika bolag. Med hjälp av diskursanalytiska verktyg, tidigare forskning gällande bostadsmarknaden samt teorier om nyliberalism, kommodifiering, gentrifiering och segregation försöker studien svara på vilka konflikter och konsekvenser som kan uppstå vid renoveringar samt hur det resoneras kring samhällsansvar inom allmännyttan. Studiens huvudsakliga slutsats är att samhällsansvar konstrueras i termer av vinst och affärsmässighet eftersom det endast är genom att gå i vinst som allmännyttan kan finnas kvar på marknaden och agera samhällsansvarigt. Den nyliberala konstruktionen av samhällsansvar går att härleda till nyliberala idéer på EU-nivå som har influerat den svenska bostadsmarknaden och ställt högre krav på vinst,samtidigt som statliga subventioner förbjudits. Det har försvårat för allmännyttiga bostadsbolag att erbjuda ett varierat utbud av bostäder eftersom renoveringsbehov av det befintliga beståndet i kombination med vinstkrav leder till ökade hyror vid renovering och därav minskat utbud av prisvärda lägenheter. För att allmännyttan fortfarande ska kunna ta ett samhällsansvar krävs det aktiva åtgärder av kommunen, där vinstkrav minimineras och hyresgästernas möjlighet att bo kvar prioriteras inom det handlingsutrymme som finns. Annars finns det risk för ökad polarisering mellan inkomststarka och inkomstsvaga hushåll i samhället, att boendesegregationen i Sverige reproduceras och att människor med låg inkomst får allt svårare att erhålla en bostad.

Sveriges kommuner är utsatta för rationaliseringstryck. En möjlig väg att sänka kostnader förkommunal verksamhet är samverkan med andra kommuner. En sådan organisationsförändringkan liknas vid de som sker i företag i samband med förvärv och sammanslagningar. Dessamotiveras ofta av synergier vilka förväntas medföra att värdet av de sammanslagnaorganisationerna blir större än de enskilda delarnas. Teori förutsäger att realiserad synergiberor på faktorerna kombinationspotential, organisationsintegration, medarbetarmotstånd,ledarstilslikhet och storleksrelation. Denna kvalitativa studie har undersökt en pågående sammanslagning av fem kommuners IT-verksamhet i syfte att granska sammanslagningens förutsättningar att realisera synergi. Fem personer har intervjuats, dessutom har ett antal dokument ingått i undersökningen.Baserat på den använda analysmodellen i kombination med den insamlade informationen blirslutsatsen att den undersökta sammanslagningen har goda förutsättningar att realisera synergi.

I denna fallstudie undersöks hur politikerna i bolagsstyrelserna för Bostaden och Umeå Energi ser på sin roll i styrelsen, styrelsens roll samt bolagets roll. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empiri från åtta respondenter, fyra styrelseledamöter från varje bolag. För att tolka detta använder jag mig av teorier som grundar sig i ’lämpligt beteende’ och ’socialisation’ och deras påverkan på aktörer och organisationer. För att analysera empirin så används en form av idealtyper för att jämföra analysenheterna. Det som studien kommer fram till är att det råder en skillnad mellan styrelserna hur styrelseledamöterna ser sin roll i styrelsen samt att det existerar ett brett spektrum av åsikter i vad styrelseledamöterna ser som styrelsens och bolagets roll. Detta genom att ledamöterna sitter på personligt mandat i bolagsstyrelsen och inte behöver förankring i sitt parti. Det gör även att styrelseledamöterna tänker på bolaget i första hand och på bolagets bästa. Det är inom bolagets bästa som skillnaderna mellan ledamöterna märks då de har olika uppfattningar om vad som är bolagets bästa. Förklaringar till detta kan vara att styrelseledamöternas ”ideologiska kompass” påverkar deras uppfattning om bolagets bästa. De skillnaderna som uppkommer mellan bolagsstyrelserna har uppstått genom att ’lämpligt beteende’ och ’socialisation’ har utvecklats under olika lång tid.

<p>I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) används på Umeå kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jämfört hur sex kommuner i Sverige använder rörliga bilder på sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sänder respektive kommunfullmäktige live med hjälp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor använder strömmande media i liten skala och drar några slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i användning av strömmande media på kommunala hemsidor.</p>

<p>Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna. Resultat: Pedagogerna på skolorna resonerade om barn i behov av särskilt stöd på olika sätt, de kommunala skolorna diskuterade kring samarbetet med specialpedagog medan friskolornas resonemang gällde samarbetet med föräldrar. Undersökningen visade att barn i behov av särskilt stöd ses som de barn som har åtgärdsprogram. I pedagogernas resonemang fanns också gemensamma nämnare såsom stabilitet och trygghet. Pedagogerna på skolorna sa sig arbeta mot samma mål utifrån läroplanerna (Lpf 94 & Lpo 94), men lade tyngdpunkten i resonemangen på olika arbetssätt.</p>

<p>Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och Specialpedagogik</p><p>Abstract</p><p><p>Individualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.</p><p>Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word <em>dance</em> is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2]. Dance is something that differs depending on personal experience and which part of the world the dance is performed in. Dance influences the entire body and all senses. Children have a need of movement[3].</p><p>The purpose of the essay is to describe the situation in municipal schools and independent schools concerning dance. 14 headmasters and 14 primary school teachers have participated in a survey aimed to investigate dance at school.</p><p>The result shows that the role of dance at a school varies depending on school and municipality. The biggest responsibility for organizing dance at school is on physical education teachers. Some schools have no dance at all, while other schools have dance regularly scheduled as a endowed as own matter. Independent schools have more regular dance each week. Dance is often included in physical education, or one optional subject. Compared to municipal schools, private schools often have employed dance teachers and dance is a part of the curriculum. In independent schools, dance is more subject-integrated than in municipal schools. In independent schools the possibilities to try different types of dance are in many cases wider compared to municipal schools, where the focus is mostly on pair dance and traditional dance.  </p><p>Keywords: Dance, aesthetic learning, municipal schools, independent schools</p><p>[1] Lija, 2005, sid 7</p><p>[2] Bjertoft, 2004, sid 6</p><p>[3] Lilja, 2005, sid 14, 28-29</p></p> / nej

Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och Specialpedagogik Abstract Individualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge. Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2]. Dance is something that differs depending on personal experience and which part of the world the dance is performed in. Dance influences the entire body and all senses. Children have a need of movement[3]. The purpose of the essay is to describe the situation in municipal schools and independent schools concerning dance. 14 headmasters and 14 primary school teachers have participated in a survey aimed to investigate dance at school. The result shows that the role of dance at a school varies depending on school and municipality. The biggest responsibility for organizing dance at school is on physical education teachers. Some schools have no dance at all, while other schools have dance regularly scheduled as a endowed as own matter. Independent schools have more regular dance each week. Dance is often included in physical education, or one optional subject. Compared to municipal schools, private schools often have employed dance teachers and dance is a part of the curriculum. In independent schools, dance is more subject-integrated than in municipal schools. In independent schools the possibilities to try different types of dance are in many cases wider compared to municipal schools, where the focus is mostly on pair dance and traditional dance.   Keywords: Dance, aesthetic learning, municipal schools, independent schools [1] Lija, 2005, sid 7 [2] Bjertoft, 2004, sid 6 [3] Lilja, 2005, sid 14, 28-29 / nej