Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet. De teorier som användes i studien var genussystemet och heteronormativitet. Analysverktyget som användes var meningskoncentrering som frambringade fem centrala teman: Det fanns den vägen att gå, Axla en roll, En komplex arbetssituation, Att finnas till för medarbetarna och Normen består. Resultatet visar att arbetet som kvinnlig enhetschef är komplex och innefattar många olika förväntningar. Rollen som kvinna och rollen som enhetschef kräver många gånger en balansgång och har olika förväntningar som motsäger varandra. I studiens resultat framkommer det att enhetscheferna kan vara påverkade av könsmaktsstrukturer och att det faktum att kvinnorna är i majoritet inom vård- och omsorgssektorn inte påverkar det ledarskapsideal som råder. Ledarskap har definierats utifrån en manlig norm och även de kvinnliga enhetscheferna förhåller sig till den.

Rekryteringsprocessens utformning och utövande är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas samt nå uppsatta mål och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar på ett professionellt och tillförlitligt sätt kräver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig på att rekrytera nya medarbetare. Många organisationer som anställer personer i betydande positioner använder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering är en omfattande och kostnadskrävande process, men att göra rekryteringsprocessen rätt från början kan bli förhållandevis billigare än en felrekrytering. Rätt person på rätt plats kräver planering och framförhållning för att den tilltänkta ska kunna matcha in perfekt förtjänsten. Syftet är att beskriva rekryteringsprocessen inom kommunalt verksamhetsområde och i vilken utsträckning befintliga HRM processer upplevs som ett stöd i arbetet för enhetschefer inom rekrytering. Åtta intervjuer med informanter i ledande befattning inom den kommunala organisationens sociala sektor har genomförts. Studiens resultat visar på svårigheter i många delar under hela rekryteringsprocessen. Detta orsakas delvis av lagföreskrifter och delvis utav huruvida den rekryterande chefen anser sig behöva följa den utav strategisk Human Resource personal utarbetade rekryteringsprocessen. I vilken utsträckning cheferna tog hjälp av Human Resource avdelningen eller bemanningsenheten vid rekrytering varierade i omfattning bland deltagarna. Gemensamt för kommunerna var att det i samband med en chefsrekrytering lades ner mer resurser i form av tid och pengar på att det skulle bli rätt. Författarna fick en känsla av att rekryterande enhetschefer i större utsträckning kontaktade ansvarig Human Resource personal i samband med arbetsrättsliga processer och inte i lika stor utsträckning i samband med själva rekryteringsprocessen.

Kostnadsavvikelser inom byggnadsprojekt är något som sker i bred omfattning inom offentliga organisationer. Det finns positiva och negativa konsekvenser av kostnadsavvikelser.  En kostnadsavvikelse sker när den aktuella budgeten passerar sitt kostnadstak vilket kan ställa till med problem. Dock kan kostnadsavvikelser även sluta med ett positivt utfall om avvikelsen kan tillfredsställa en ny efterfrågan. Syftet med studien är att genom en kvalitativ fallstudie undersöka hur kostnadsavvikelser kan legitimeras i kommunala projekt. Det kommer ske genom en granskning av del- och årsrapporter, uttalanden i dagspress, andra utsagor samt en intervju. Enligt tidigare teori blir de som kalkylerar projekt varken bättre eller sämre på att uppskatta kostnader för projekt vilket kan ses underligt då utvecklingen, utbildningen och erfarenheterna inom projektering blir bättre över tid. Teorin nämner också att det går att legitimera organisationen genom att använda sig av en viss retorik, transparens och kommunikation. För att analysera hur kostnadsavvikelser kan legitimeras har projektet ABK undersökts. Den analysen som utförs baserad på uttalanden i års- och delårsrapporter samt dagspressen och andra pressmeddelanden, visar att kommunen legitimerar kostnadsavvikelser med hjälp av transparens och kommunikation. Resultatet visar att kostnadsavvikelser för projektet har inträffat med 98% till följd av oförutsedda kostnader såsom asbestsanering och en elevökning på Lejonströmsskolan. Dessa legitimerar kommunen i uttalanden till dagspressen och i egna utsagor som att en ambitionsökning har skett samt att oförutsedda kostnader som varit nödvändiga att ta har inträffat. Vidare forskning skulle kunna beröra det nya kulturhuset i Skellefteå som även det redan innan färdigställandet, präglas av kostnadsavvikelser.

No description available.

<p>I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S. Kaplan och David P. Norton ett uppdrag av KPMG:sforskningsenhet där de skulle ta fram förslag till vad som skulle kunna varaframtida mätetal. På senare tid har det blivit allt mer tydligt att det är viktigt attfokusera på andra delar inom en verksamhet och inte bara de finansiella målensom satts upp. Företags strävan efter kortsiktiga ekonomiska vinster kan ledatill att framtida investeringar glöms bort. Det var för att lösa detta problemsom det balanserade styrkortet utvecklades. Målen är här inte av endastfinansiell karaktär utan fokuserar även på kunder, process och lärande(Lindvall 2001).Det var utifrån denna bakgrund som vi ansåg att det skulle vara intressant attundersöka hur arbetet med det balanserade styrkortet som togs fram avKaplan & Norton (1999) fungerar. För att undersöka detta valde vi att utredaGöteborg kommun samt sex av Göteborgs kommunala bostadsbolags arbetemed balanserat styrkort. Eftersom Göteborg kommun och dess bostadsbolaghar arbetat med balanserade styrkort i över tio år ansåg vi att de skulle haintressanta erfarenheter att dela med sig av. Något som kan vara av intresse förorganisationer som funderar på att påbörja arbete med balanserat styrkort.Vi valde att utgå ifrån redan etablerad teori för att ta fram empirin och vi hararbetat utifrån en kombination av kvalitativ- och kvantitativ metod. Totaltgenomförde vi sju intervjuer där vi använde oss av två olika intervjuformer, eposterintervjueroch telefonintervjuer. Respondenterna till våra intervjuer harbestått av en representant från Göteborg kommun samt sex representantertillhörande sex kommunalägda bostadsbolag i samma stad.</p>

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S. Kaplan och David P. Norton ett uppdrag av KPMG:sforskningsenhet där de skulle ta fram förslag till vad som skulle kunna varaframtida mätetal. På senare tid har det blivit allt mer tydligt att det är viktigt attfokusera på andra delar inom en verksamhet och inte bara de finansiella målensom satts upp. Företags strävan efter kortsiktiga ekonomiska vinster kan ledatill att framtida investeringar glöms bort. Det var för att lösa detta problemsom det balanserade styrkortet utvecklades. Målen är här inte av endastfinansiell karaktär utan fokuserar även på kunder, process och lärande(Lindvall 2001).Det var utifrån denna bakgrund som vi ansåg att det skulle vara intressant attundersöka hur arbetet med det balanserade styrkortet som togs fram avKaplan &amp; Norton (1999) fungerar. För att undersöka detta valde vi att utredaGöteborg kommun samt sex av Göteborgs kommunala bostadsbolags arbetemed balanserat styrkort. Eftersom Göteborg kommun och dess bostadsbolaghar arbetat med balanserade styrkort i över tio år ansåg vi att de skulle haintressanta erfarenheter att dela med sig av. Något som kan vara av intresse förorganisationer som funderar på att påbörja arbete med balanserat styrkort.Vi valde att utgå ifrån redan etablerad teori för att ta fram empirin och vi hararbetat utifrån en kombination av kvalitativ- och kvantitativ metod. Totaltgenomförde vi sju intervjuer där vi använde oss av två olika intervjuformer, eposterintervjueroch telefonintervjuer. Respondenterna till våra intervjuer harbestått av en representant från Göteborg kommun samt sex representantertillhörande sex kommunalägda bostadsbolag i samma stad.

No description available.

Kommunala bolag och kommunala koncerner har blivit allt mer vanligt förekommande i svenska kommuner. Det finns olika anledningar till varför kommuner väljer att bedriva sina verksamheter i aktiebolagsform, vilka bland annat är att det blir en tydligare struktur i organisationen samt att det ger skattemässiga fördelar att bilda koncerner av de kommunala bolagen. Att kunna dra fördel av de skattemässiga fördelarna förutsätter att de kommunala bolagen kan ge utdelningar samt koncernbidrag inom den kommunala koncernen, möjligheter som står föreskrivna i både aktiebolagslagen och inkomstskattelagen. Dessa fördelar väljer självfallet kommuner att utnyttja samt väljer kommunerna att även ha avkastningskrav på sina bolag. De kommunala bolagen måste således leva upp till kommunernas krav på avkastning. Självkostnadsprincipen står föreskriven i 8 kap. 3 c § kommunallagen och stipulerar att en kommun inte får ta ut högre avgifter för sina produkter och tjänster än vad det kostar att erbjuda desamma. Frågan uppkommer således om kommunernas avkastningskrav på sina bolag är förenliga med självkostnadsprincipen? Syftet med min uppsats har varit att undersöka självkostnadsprincipens syfte samt undersöka vilka kostnader som skall ingå i en självkostnadsberäkning, vilket skulle leda till svaret på uppsatsens främsta frågeställning och syfte; undersöka om kommunernas avkastningskrav på sina kommunala bolag är förenliga med självkostnadsprincipen. Jag har även valt att diskutera kring om självkostnadsprincipen helt bör tas bort från svensk kommunalrätt eller om principen bör utformas på ett annat sätt. Av min analys framkommer att syftet med att införa självkostnadsprincipen i lagtext, från att tidigare ha framkommit ur rättspraxis, var att skydda konsumenterna från monopol-prissättning. Lagstiftarens syfte med att införa principen i lag finner jag är aningen märklig eftersom alla de verksamheter som kommunerna företar sig är långt ifrån att enbart finnas på monopolära marknader, där enbart kommunerna finnas. Kommuner bedriver även verk-samheter på den öppna marknaden och på dessa marknader blir självkostnadsprincipen inte till hjälp för konsumenterna, utan blir istället en käpp i hjulet och skapar en snedvriden konkurrens. Jag finner, i min analys, att självkostnadsprincipen istället är till för att skydda kommuninvånare mot en dubbelbeskattning, eller förtäckt beskattning som det kallats i rättspraxis. I min analys kommer jag även fram till att de kostnader som får inkluderas i en självkostnadsberäkning är alla de direkta och indirekta kostnader som från en företags-ekonomisk synvinkel går att inkludera. Från förarbeten har det även framkommit att ränta på insatt kapital kan inkluderas i en självkostnadsberäkning, således är kommunernas avkastningskrav på de kommunala bolagen är tillåtna. Min slutsats är att avkastningskrav på kommunala bolag, tillsammans med utdelningskrav och utdelningar, är tillåtna utifrån förarbeten men borde inte vara tillåtna utifrån argumentationen om dubbelbeskattning. För en kommuninvånare spelar det ingen roll vad kommuner väljer att benämna den del som går in till kommunkassan genom utdelningar för, avkastning eller vinst. Det som borde spela roll är det faktum att avgiftskollektivet bekostar verksamheter som skattekollektivet tar del av, vilket är att benämna som dubbelbeskattning. Jag anser även att ett generellt undantag från självkostnadsprincipen borde införas för de verksamheter som kommuner driver och för verksamheter som inte är kompetens-överskridande. Ett generellt undantag skulle leda till att kommuner konkurrerar på samma villkor som det privata näringslivet. Ett sådant undantag skulle även leda till att svensk rätt blir mer förenlig med EU-rätten. Avslutningsvis lämnar jag förslag på att de verksamheter som kommuner får bedriva utifrån sin kompetens skall skrivas in i lag, såsom lagstiftaren redan har gjort med vissa verksamheter genom speciallagstiftning. En lagstiftning som ger utrymme för subjektiva bedömningar skapar en rättsosäkerhet och mitt förslag skulle leda till att rättssäkerheten för kommuninvånare och det privata näringslivet ökar.

Syftet med uppsatsen är att jämföra miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt. Samt hur dessa ställs mot varandra. Fokus ligger på att se hur hållbar utvecklings tre pelare; ekonomisk-, ekologisk- och social utveckling vägs mot varandra. För att besvara detta görs en fallstudie på Forshagakanalen. Det finns tre olika alternativ för vad som kan göras med kanalen; den kan restaureras för båttrafik vilket är kommunens förslag, Länsstyrelsen föreslår att den byggs om till en fisktrappa eller så kan den fyllas igen för att bygga en fiskodling på platsen, vilket är Fortums förslag. De tre alternativen analyseras med tematisk analys där möjligheter och begränsningar för hållbar utvecklings tre pelare presenteras. Empirin diskuteras sedan utifrån tre teorier; hållbar utveckling i kommunala projekt, miljörättvisa och de tre principerna polluter pays principle, the principle of public participation och the precautionary principle – försiktighetsprincipen, samt utvecklingsteori och Salafskys tre modeller för utvecklingsmål och bevarande. Hållbar utveckling återfinns i nästan alla svenska kommuners program. Kommuner värderar social- och ekologisk utveckling över ekonomisk utveckling. Utveckling har högre prioritering än miljöfrågor men kommunerna framhäver att miljön måste inkorporeras för att nå en hållbar framtid. För ekologisk utveckling är alternativet att bygga om till fisktrappa det bästa valet. För ekonomisk utveckling är det att fylla igen kanalen och för social utveckling är restaurering det bästa alternativet. Under arbetet framkom ett fjärde alternativ, en kombination mellan att restaurera slussen och skapa en faunapassage. Detta alternativ gynnar både social- och ekologisk utveckling. Det bidrar till landsbygdsutveckling på orten samtidigt som kraven för miljömålen och vattendirektivet uppfylls.

<p>Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.</p>