This study is based on results from a qualitative interview study of five municipalities in Sweden that have a successful work with sustainable meals in the municipal school. The aim of the study is to identify what the interviewees and research consider to be success factors for sustainability work. The results of the study show that there is a consensus between the research and the interviewees’ experiences about what are success factors. Competence development, communication, politics and organizational structure are the most common element identified that can either contribute to a successful or unsuccessful sustainability work.

I Norrbottens län råder det för tillfället brist på tillräcklig och kompetent arbetskraft i och med dengröna industrietableringen. Ett sätt att hantera bristen på arbetskraft är genom att tillvarata denpotentiella arbetskraft som redan finns i länet. En grupp potentiell arbetskraft är de ungdomar som varje år väljer att hoppa av eller inte påbörja gymnasiala studier. Denna gruppen ungdomar omfattas av det så kallade kommunala aktivitetsansvaret, som syftar till att återföra ungdomarna till studier för att i förlängningen vara en del av den kompetenta arbetskraft som samhället behöver. Med denna bakgrund syftar innevarande studie till att undersöka hur medarbetare som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret upplever att det individanpassade åtgärdsarbetet fungerar. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med medarbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret i Norrbotten. Det insamlade intervjumaterialet presenteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt Mats Trondmans relationskapitalsteori. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever förtroendet mellan medarbetarna och ungdomarna som avgörandet för hela åtgärdsarbetet. Redan vid det första mötet med ungdomarna lägger medarbetarna stort fokus på att skapa en relation och ett förtroende från ungdomarna för att i förlängningen möjliggöra för en bra individanpassning av åtgärderna. Individanpassning av åtgärderna är i sin tur det som intervjupersonerna upplever är av största betydelse för hur väl åtgärderna faller ut. Medarbetarna anser att det inte är möjligt att generalisera bra och dåliga åtgärder för återgång till studier. Det som avgör åtgärdens framgång är hur väl den anpassas utifrån individens behov.

Abstract  Background and problems Municipal limited companies have increasingly become a popular way of governing municipal operations. With the intent of imitating privately owned limited companies, models such as New Public Management and New Public Governance have taken place in shaping the governance of municipal companies. However, the governance of municipal companies in the form of limited companies leads to problems regarding the legislation in terms of colliding regulations, limited regulations, and potential exploitation of the legislations.   Method The method used for this study is a quantitative method of collecting information from the annual reports of both privately held limited companies and municipal limited companies. The data is then to be compared and analyzed in terms of key performance indicators. Three studies have been executed, one to compare the financial effectiveness, one with the DuPont-model as a background, and lastly a calculation of key performance indicators to showcase deviations in the accounting.   Aim The aim of the study is to compare financial effectiveness between municipally owned limited companies and privately held limited companies. Further aim for this study is to compare financial risk taking and financial structure between the two, as well as examine how trustworthy and comparable key performance indicators are between companies.   Research questions How economically effective are municipal limited real estate companies in comparison to privately owned companies in the same industry? What difference exists in the financial structure and accounting, as well as the financial governance between the two company types?   Result and conclusions The result of this study concludes that municipal companies are less economically effective in comparison to privately owned limited companies. The financial risk taking is lower for the municipal companies than its comparison. The difference in financial efficiency is a result of lower gross profits for the municipal companies, where the capital turnover rate only constitutes minor differences. Both the municipal and privately held real estate companies showed noticeable differences in the key performance indicators, resulting in low scores regarding the comparability and trustworthiness of the accounting.   Suggestions for further research This study has led to a lot of interesting conclusions that give rise to further research. Further research suggests finding empirical evidence in how municipal companies balance its’ governance between the Swedish law Aktiebolagslagen and Kommunallagen. A deeper comparison with the DuPont-model is suggested to specify in what areas of the companies the financial effectivity is differentiating. Other suggestions would be to research the financial compensation for the board members in municipal companies compared to the privately held companies and its consequences. / Sammanfattning  Bakgrund och problemdiskussion Kommunala aktiebolag har vuxit sig större i antal under de senaste åren och blivit en populär bolagsform för drivande av kommunala bolag. Med målet att efterlikna de privata bolagens drift och styrning har modeller som “New Public Management” och “New Public Governance” format fokuset och styrningen av de kommunala bolagen. Det finns dock en mängd problem förknippade med kommunala verksamheter som bedrivs i aktiebolagsform, däribland motsägande lagstiftning, problematisk lagstiftning och risker för missbruk av dessa lagar.    Metod De metoder som valts för undersökningen är tre kvantitativa undersökningar bestående av datainsamling från både kommunala och privata aktiebolags årsredovisningar. Denna data tas upp för jämförelse och analys genom nyckeltal och finansiell status. Dessa tre kvantitativa undersökningar består av dels en jämförelse av ekonomisk effektivitet genom valda nyckeltal, dels en undersökning med DuPont-modellen som underlag och sistnämnt en beräkning av utvalda nyckeltal för att undersöka eventuella avvikelser i redovisningen.     Syfte Syftet med studien är att undersöka den ekonomiska effektiviteten i kommunala fastighetsaktiebolag och jämföra dessa med effektiviteten i privata fastighetsaktiebolag. Vidare är syftet att undersöka nyckeltal för finansiell styrning och risktagande, samt till sist hur väl både tillit och jämförbarhet mellan bolagen återspeglas i nyckeltal.    Frågeställningar Hur ekonomiskt effektiva är kommunalt ägda fastighetsbolag i jämförelse med privatägda bolag inom samma bransch? Vilken differens existerar i den finansiella strukturen och redovisningen, samt i den ekonomiska styrningen i dessa bolag?   Resultat och slutsatser Resultatet från studien visade att de kommunala fastighetsaktiebolagen är mindre effektiva än de jämförda privata börsnoterade fastighetsaktiebolagen. Det framgår även att det finansiella risktagandet är mindre i de kommunala bolagen. Differensen i den ekonomiska effektiviteten påvisas av DuPont-modellen via stora skillnader i de båda bolagsformernas bruttomarginaler, där kapitalomsättningshastigheten endast skiljer sig minimalt. Både de kommunala och de privata fastighetsbolagen uppvisade markanta avvikelser i nyckeltalsberäkningen vilket gör jämförbarheten och tilliten för de nyckeltal som presenteras i bolagens årsredovisningar mycket låg.    Fortsatt forskning Studien har föranlett flertalet intressanta frågeställningar som skapat möjligheter för fortsatt forskning. Framtida forskning, med grund i denna studie, hade förslagsvis varit att finna empiriskt underlag för hur kommunala bolag agerar utifrån Aktiebolagslagen och Kommunallagen i driften av verksamheten. En mer detaljerad jämförelse av bolagen genom DuPont-modellen hade bidragit till en djupare förståelse för hur verksamheterna skiljer sig åt ekonomiskt. Vidare forskning föreslås även genom närmare undersökning av den finansiella ersättning som erhålls för styrelser i de kommunala respektive privata bolagen samt vilka eventuella konsekvenser det medför gällande rekrytering samt, i förlängningen, bolagens drift.

No description available.

Svenska branschen för bostadsbolag bidrar till en stor del av landets miljöpåverkan. Tillsammans står bostadsbolagen för 10 till 40 % av Sveriges förbrukning av energi och farliga kemikalier, avfallsgenerering och utsläpp. Trots denna påverkan råder det stor variation i vilken omfattning som svenska allmännyttiga kommunala bostadsbolag miljöredovisar. Ur tidigare forskning identifierades variabler som antas påverka miljöredovisningens omfattning vilket formade studiens syfte: Syftet med denna studie är att utreda i vilken omfattning som allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i Sverige miljöredovisar och analysera hur mängden lagenliga miljöupplysningar påverkas av bolagsstorlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, miljöledningssystemets kvalitet och kommunalpolitik.   Denna dokumentstudie genomför en innehållsanalys för att samla in numerisk data främst från årsredovisningar från 134 allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. För att analysera insamlad data sammanställdes deskriptiv statistik och en multipel linjär regressionsanalys utfördes.   Studien finner att det råder stor spridning i vilken omfattning som allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag miljöredovisar. Dessutom urskiljer studien att miljöredovisningen är av liten omfattning i större delen av bolagen. Slutsatserna är i linje med tidigare forskning som studerat miljöredovisning i bostadsbolag. Regressionsanalysen visar att skuldsättningsgrad och kommunalpolitik har en signifikant positiv inverkan på miljöredovisningens omfattning.   Då denna studie enbart granskar miljöredovisning för ett specifikt räkenskapsår kan en intressant aspekt för vidare forskning vara att undersöka en längre tidsperiod. Det hade även varit av intresse att studera andra former av bostadsbolag, förslagsvis privatägda.   Det finns få studier som fokuserar på allmännyttiga kommunala bostadsbolag och miljöredovisning. Till skillnad från tidigare studier bedöms miljöredovisningens omfattning genom att beräkna antal ord relaterat till bolagets interaktion med miljön. Med hjälp av denna studie kan bostadsbolag se om förbättringar är nödvändiga. / The Swedish real estate sector contributes to a large part of the country’s environmental impact. Collectively, real estate companies account for 10 to 40 % of Sweden's energy consumption and hazardous chemicals, waste generation and emissions. Despite this impact, there is a large spread in the extent to which Swedish public municipal housing companies conduct environmental reporting. From previous research, variables were identified that are assumed to affect the extent of environmental reporting, which formed the purpose of the study: The purpose of this study is to investigate to what extent municipal housing company in Sweden conduct environmental reporting and analyze how the amount of legal environmental disclosures is affected by company size, profitability, leverage, quality of the environmental management system and local government politics.   This document analysis conducts a content analysis to collect numerical data mostly from annual reports of 134 public municipal housing companies. To analyze the collected data, descriptive statistics were compiled and a multiple linear regression analysis was performed.   The study finds that there is a large spread in the extent to which public municipal housing companies conducts environmental reporting. In addition, the study distinguishes that the environmental reporting is small in scaleamong many of the companies. The findings are consistent with previous research that also studied environmental reporting in real estate companies. The regression analysis shows that leverage andlocal government politics have a significant positive impact on the extent of environmental disclosures.   Since this study only examines environmental reporting for a particular fiscal year, an interesting aspect for future research can be to examine a longer period of time. It had also been of interest to study other types ofhousing companies, such as privately owned.   There are few studies that focus on public municipal housing companies and environmental reporting. Unlike previous studies, the extent of environmental reporting is assessed by counting number of words related to the company's interaction with the environment. With the help of this study, real estate companies can see whether improvements are required.

De kommunala aktiebolagen måste granskas av en auktoriserad revisor. Dock måste dessa upphandlas enligt LOU. LOU har kritiserats för att påverka vilka faktorer som avgör vilken revisionsbyrå som upphandlas. De kommunala aktiebolagen har också kritiseras för att brista i transparens. Få tidigare studier har fokuserat på revision inom kommunala aktiebolag på grund av att det hamnar mellan två forskningsfält. Därför är det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av revisor. Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som påverkar om sakkunnig yrkesrevisorer anlitade av kommunens revisorer och auktoriserad revisor i kommunens bolag upphandlas från samma revisionsbyrå eller inte. Studien har en deduktiv ansats eftersom befintliga teorier härleds och ligger till grund för studiens hypoteser. En tvärsnittsstudie har genomförts för att förklara sambandet mellan olika faktorer och valet av revisionsbyrå. Empirin består av primär- och sekundärdata och datainsamling har gjorts genom dokumentstudier samt en enkätundersökning. Detta analyseras sedan med hjälp av regressionsanalyser. Studiens resultat visar att det finns faktorer som förklarar valet av revisionsbyrå. Upphandlingsprocessen uppvisar ett signifikant samband med valet av revisionsbyrå. / Municipal corporations require auditing by a certified auditor. These must be procured in accordance with Swedish legislation (LOU). However, this process of procurement has been criticized for affecting auditor choice while Municipal corporations have been criticized for lacking transparency. The fact that municipal corporations are considered part of both the private and public sector have lead to few studies focused on this type of organization. Auditing in municipal corporations is therefor of interest to study. The aim of this thesis is to explain which factors affect whether or not municipal auditors and certified auditors for the municipal corporations are procured from the same audit firm. A deductive approach is used for creating hypotheses based on existing theories. In order to explain the relationship between different factors and the choice of audit firm we use a cross-sectional design. Secondary data is gathered through documents and a survey is designed for the purpose of collecting primary data. The data is analyzed through regression analysis. Results show factors affecting the choice of audit firm. There is a significant relationship between the procurement process and the choice of audit firm.

No description available.

The Baltic Sea is a brackish water that is severely affected by eutrophication. Anthropogenic (human) nitrogen emissions is a contributing factor leading to algal blooms and hypoxic and anoxic seabeds. Municipal wastewater treatment plants account for 27 percent of the nitrogen emissions into the Baltic Proper. According to an article published by Karlsson-Ottosson in the magazine Ny Teknik and the HAVET 2015/2016 report, the increased meat consumption causes difficulties for the sewage treatment plants to purify the nitrogen in the wastewater. This, according to the article and report mentioned, correlates with increased nitrogen emissions from the municipal wastewater treatment plants. The purpose of this study was to investigate if this observed correlation could be confirmed. This study has measured the nitrogen content of urine from participants (n=36) categorized by diet. The diet categories that was included in this study were meat (K), lacto-ovo vegetarian (LOV) and vegan (V). The daily protein intake from the participants in the categories mentioned above was analyzed in this study. Furthermore, the growth of green algae (Cladophora glomerata) and presence of phytoplankton was investigated by fertilizing the collected samples with urine. The results show that there is no difference in nitrogen content in urine, neither in the protein intake between the three diet categories, nor in the case of presence of phytoplankton. Regarding the growth of the green algae, there was a significant difference between the diet groups of meat (K) and control (KON), and also between meat (K) and people on a vegan diet (V). The green algae therefore grew better in brackish water with urine from people who had a meat (K) diet than it did in brackish water with urine from people who had a vegan (V) diet. Though the growth results showed a significant difference between these diet groups (K and V), the alleged correlation between increasing meat consumption and increasing nitrogen emissions from municipal wastewater treatment plants needs to be further studied. / Östersjön är ett brackvattenhav som är svårt drabbat av eutrofiering. Antropogena (mänskliga) kväveutsläpp är en bidragande orsak som leder till algblomning samt hypoxiska och anoxiska bottnar. Kommunala avloppsreningsverk står för 27 procent av kvävetillförseln till Egentliga Östersjön. I en artikel som publicerats av Karlsson-Ottosson samt i rapporten HAVET 2015/2016, orsakar den ökade köttkonsumtionen svårigheter för avloppsreningsverken att rena avloppsvattnet från kväve. Detta korrelerar, enligt artikeln och rapporten, med de ökade kväveutsläppen från avloppsreningsverken. Syftet med studien var att undersöka om korrelationen kunde fastställas. Denna studie har mätt kvävehalten i urin från deltagare kategoriserade efter kosthållning. Dessa kategorier är kött (K), lakto-ovo vegetarian (LOV) samt vegan (V). Proteinintaget hos deltagarna undersöktes, kategoriserat efter ovan nämnda kategorier. Vidare har tillväxten av grönslick (Cladophora glomerata) samt förekomsten av fytoplankton med tillsatt urin från de insamlade proverna undersökts. Resultaten visade ingen skillnad gällande kvävehalten i urin mellan de tre kategorierna. Det var inte heller någon skillnad gällande proteinintaget mellan dessa. Förekomsten av fytoplankton påvisade inte någon skillnad. Angående tillväxten av grönslick påvisades en signifikant skillnad mellan grupperna kött (K) och kontroll (KON) samt mellan kött (K) och vegan (V). Grönslick tillväxer därför mer i brackvatten med urin från människor som äter kött än den gör i brackvatten med urin från människor med vegansk kost. Då resultaten gällande tillväxt på grönslick visade en signifikant skillnad mellan kosthållningarna (K och V) behöver den påstådda korrelationen mellan ökad köttkonsumtion och ökade kväveutsläpp från kommunala avloppsreningsverk studeras vidare.

The purpose of this master thesis is to examine some information aspects of decision-making in Swedish municipal committees. Which are the information needs and how do they emerge? How is the needed information sought and received and which are the sources? How do the members of the committees use information when making decisions? To answer these questions qualitative interviews were conducted with four politicians (two chairpersons representing the political majority and two vice-chairpersons representing the opposition) and three officials in a municipality with a population of about 50 000. The politicians were interviewed in capacity of decision-makers, whereas the officials from the local administration are of interest through their decision-supportive role, which includes providing of reports and other information. The examination indicates that even if the conditions to some extent differ between the committees, the administration is highly influential: Notions and proposals about action may come from inhabitants, organizations, politicians etc., but are handled by the administration, which often is the problem formulating actor, through which the informational needs nearly always are canalized. Even though politicians and officials in some extent turn to the same information sources (e.g. local inhabitants or Government offices) the politicians’ information seeking outside the administration is marginal. The primary part of the seeking and receiving of information is managed by the working committees, where officials explain essential parts of a case (the case is treated in a written report) and motivate their standpoints. When using this and other information in decision-making there is often a strong ambition of consensus between the majority and the opposition; an interesting result considering the different political affiliations among the decision-makers. / Uppsatsnivå: D

Begreppet controller har sitt ursprung i USA, där den började användas för drygt 100 år sedan. Till Sverige kom begreppet på 1970-talet. Controllerns uppgifter har förändrats under åren från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förväntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern också förväntas vara en förutseende visionär. Controllerns placering i organisationen har diskuterats länge. Det har konstaterats att det inte finns någon känd plats i organisationen där controllern passar in. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap huruvida controllerfunktionen skiljer sig åt i kommunala och privata företag. Uppsatsen består av en empirisk undersökning av fem företag, tre kommunala och två privata företag. Utgångspunkten har varit ur det hermeneutiska synsättet. Insamlingsmetoden består av en kvalitativ metod. Att den kvalitativa metoden använts beror på att det möjliggör en djupare förståelse av ämnet. Som slutledningsmetod är den abduktiva ansatsen använd i och med att studien växlar mellan empiri och teori. I den empiriska studien har det undersökts vart controllern är placerad och hur rapporteringen går tillväga. I teorin beskrivs olika placeringar av controllern och i empirin undersöks hur det ser ut i verkligheten. Uppsatsens fokus ligger på eventuella skillnader mellan privata och kommunala företag. Hur företagsvärlden och kommunernas ekonomiska styrning skiljer sig åt kan formuleras på flera sätt. I företagsvärlden är det inte ovanligt att målet är högsta möjliga avkastning på kapital. För kommuner däremot talas det snarare om än strävan mot social avkastning. Studien visar att det inte skiljer sig något nämnvärt hur controllerfunktionen ser ut i privata och kommunala företag. Snarare beror eventuella skillnader på företagets storlek.