Bakgrund: Hållbarhetsaspekterna har blivit allt mer omdiskuterade i dagens samhälle. Därför är det viktigt för företag att visa sitt engagemang i dessa frågor. Användningen av ekonomistyrning möjliggör att verksamheter mer framgångsrikt uppnår hållbara mål. Tidigare studier har däremot visat att det finns en brist på mätsystem och praktiska exempel av verksamheters användning av ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Syftet: Syftet med studien är att öka förståelse för hur ekonomistyrning används för att kunna identifiera utmaningar för kommunala bolag vid ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från det hermeneutistiskt tolkningsperspektiv med en abduktiv ansats. En fallstudie har genomförts på Hyresbostäder i Norrköping AB genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att direktiven från Norrköpings kommun är otydliga och misslyckas att förklara hur, varför och vem som ska uppnå målen. En utmaning för Hyresbostäder är att bidra till allmännytta och agera på affärsmässig grund, vilket kan leda till motsägelsefulla målsättningar. Det finns även begränsade resurser och en intressekonflikt som leder till en obalans mellan hållbarhetsaspekterna. / Background: Sustainability aspects have become increasingly debated in today's society, so it is also important for companies to show their commitment to these issues. The use of financial management enables businesses to more successfully achieve sustainable goals. Previous studies have, however, shown that there is a lack of measurement systems and practical examples of municipal companies use of financial control to achieve sustainable goals. Purpose: The purpose of this study is to increase understanding of how financial control is used to identify challenges for municipal companies in financial control to achieve sustainability goals. Method: This qualitative study is based on a hermeneutical perspective with an abductive approach. A case study has been carried out at Hyresbostäder in Norrköping AB through document studies and semi-structured interviews. Conclusion: The study shows that the directives from the municipality of Norrköping are unclear and fail to explain how, why and who should achieve the goals. A challenge for Hyresbostäder is to contribute to public benefit and act on a commercial basis, which can lead to contradictory objectives. There is as well limited resources and a conflict of interest that leads to an imbalance between the sustainability aspects.

<p>Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt – egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare. Studiens resultat visar att verkligheten är mer mångsidig än så och att levnadsförhållanden varierar lika mycket mellan hemlösa som mellan andra medborgare. Ambitionen med uppsatsen var inte att förklara hemlösheten eller att analysera varför just dessa kvinnor är hemlösa. Uppsatsens fokus ligger istället på att beskriva just dessa tre kvinnors individuella livssituationer med syftet att utvärdera hur de uppfattar de kommunala insatser som erbjuds.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. </p><p>Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.</p>

<p>Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor. Därefter ska ett gemensamt belöningssystem (med detta avses ett övergripande belöningssystem där karaktärsdrag lyfts fram, som sedan varje skola kan utveckla för att passa respektive verksamhet) utvecklas för Linköpings kommunala gymnasieskolor så att det bättre än det befintliga belöningssystemet överensstämmer med lärarnas önskemål, samtidigt som skolledningens begränsningar beaktas. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in via besöksintervjuer med en utbildningsansvarig vid Linköpings kommun, en ekonomichef på en av gymnasieskolorna, samtliga fem rektorer från Linköpings kommunala gymnasieskolor samt sju lärare från Linköpings kommunala gymnasieskolor. </p><p>Resultat: Studien visar att de karaktärsdrag och de åtgärder som är viktiga för skolan i ett inledningsskede av belöningssystemsutvecklingen är att skapa en medvetenhet om det befintliga belöningssystemet, sätta upp tydliga mål för lärarna i deras arbete, mer kontinuerlig feed-back, komplettera det monetära belöningssystemet med immateriella belöningar samt ge skolledningen större frihet.</p>

<p>Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.</p><p>Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet.</p><p>Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.</p>

<p>I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform. Den övergripande frågeställningen är: Vilka motiv styr föräldrars val av förskoleform?</p><p>För att få svar på frågeställningen i undersökningen har enkäter använts. Undersökningen har genomförts bland föräldrar/vårdnadshavare i sex olika förskolor som representeras av förskoleformerna kommunala förskolor, personal- och föräldrakooperativ. Svarsfrekvensen av undersökningen blev relativt god med 78 % och resultatet visar att <em>förskolans personal</em> och <em>närhet till hemmet</em> är två framträdande motiv för föräldrarna. Detta ligger i linje med tidigare forskning som också visar dessa faktorer som viktiga. Skillnaderna är inte så stora mellan de olika förskoleformerna vad gäller viktiga faktorer som styr föräldrars val. Det framkommer inte av resultatet att själva förskoleformen är av stor betydelse, endast två svaranden har angivit det som viktigt. Däremot styrs valen mer av vissa gemensamma faktorer.</p>

<p>I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar.</p> / <p>The aim of this study is to examine (1) whether there is a difference between teachers’ and pupils’ opinions on making excuses, (2) why pupils feel that they have to make up excuses to teachers and (3) which is the most common excuse in the context of instrumental lessons. Thirteen instrumental and voice teachers from two different public schools of music, one situated in the south and the other in the west of Sweden, and nine seniors of the Arts Programme at one of the upper secondary schools in west Sweden, have participated in this survey. The questionnaire contains the same questions for both teachers and pupils but it differs in a way that it is adjusted to these two focus groups. The results highly indicate that a lack of time is the excuse both teachers and pupils often use at instrumental lessons. The results obtained from the other two questions are mainly identical, except for a small deviation concerning the priority of different reasons.</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.

Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor. Därefter ska ett gemensamt belöningssystem (med detta avses ett övergripande belöningssystem där karaktärsdrag lyfts fram, som sedan varje skola kan utveckla för att passa respektive verksamhet) utvecklas för Linköpings kommunala gymnasieskolor så att det bättre än det befintliga belöningssystemet överensstämmer med lärarnas önskemål, samtidigt som skolledningens begränsningar beaktas. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in via besöksintervjuer med en utbildningsansvarig vid Linköpings kommun, en ekonomichef på en av gymnasieskolorna, samtliga fem rektorer från Linköpings kommunala gymnasieskolor samt sju lärare från Linköpings kommunala gymnasieskolor. Resultat: Studien visar att de karaktärsdrag och de åtgärder som är viktiga för skolan i ett inledningsskede av belöningssystemsutvecklingen är att skapa en medvetenhet om det befintliga belöningssystemet, sätta upp tydliga mål för lärarna i deras arbete, mer kontinuerlig feed-back, komplettera det monetära belöningssystemet med immateriella belöningar samt ge skolledningen större frihet.

Den här uppsatsen handlar om musiklärares syn på pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklärare upplever det egna förhållningssättet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om musiklärarna upplever några skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklärarna upplever att de bemöter eleverna utifrån ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma musiklärare i västra Värmland och hur de utifrån sina upplevelser och uppfattningar har svarat på underökningens frågeställningar. Undersökningen visar att musiklärarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklärarna även bemöter eleverna olika utifrån om eleven är en pojke eller flicka. / This essay is about the perspectives of music teachers regarding their views of boys and girls in individual music education, and how teachers perceive their own attitudes to boys and girls in the municipal music and culture school. The purpose of this study is to determine if music teachers experience any overall differences in boys 'and girls' behaviour, and how music teachers perceive that they treat pupils from a gender perspective in the individual music education. The study is based on interviews with five teachers working in the western part of Värmland, and how their answers to the questions in the study are affected by their experiences and perceptions. The study demonstrates that music teachers experience certain differences between boys and girls. The study also indicates that music teachers treat students differently based on whether the student is a boy or girl.