The purpose of this study is to test referendums' revitalizing effect on the local democracy. To test this hypothesis, the study compares eight municipalities. Four of these have had a referendum and four have not. The study uses two different timelines to see if the reform about initiative from the citizens have had an impact on the participation of the local democracy. With this approach, the selection of the municipalities will be evenly distributed before and after 2011. The study uses Robert D. Putnam theory about citizens and its participation and therefore how to measure it (2018) and Robert A. Dahl and his theory about society's size and what it means to the local democracy (1989). The study uses five different indicators to test the hypothesis and to answer the questions that the study puts forward to categories the indicators. The method is Most Similar System Design (MSSD) and its purpose explains how similar units differ in some aspects. The result shows that those who have used a referendum have a better density with associations but have no different result when it comes to the political voting in the elections to the municipal council.

Skolväsendet genomgick stora förändringar i slutet av 1980-talet och kort tid framåt. Dels kommunaliserades Sveriges statliga skola 1989 under en socialdemokratisk regering och dels infördes privata skolor, fristående skolor 1992 under en borgerlig regering. Skolpolitiken tog en snabb vändning, genomgående debatter för och emot de nya skolorna har mer eller mindre förts sedan dess. Den här studien är ett försök till att förstå de politiska argumenten som framlades av förespråkarna och kritikerna. Källmaterialet baseras på de viktigaste riksdagsdokumenten från den tiden; den borgliga propositionen bakom friskolereformen, och den socialdemokratiska kritiska motionen mot fristående skolor. De båda dokumenten, det vill säga propositionen och motionen, analyseras med Laclau och Mouffes diskursanalys. Centrala idéer från neoliberalismen har också presenterats till stöd för analysen av dessa politiska texter.   Studieresultatet visar att propositionen argumenterar på olika vis för att nya skolor behövs, för elever, föräldrar och även samhället i stort. Men också något som eftersträvas av föräldrar, elever och andra. Den fristående skolan framställs i positiva termer och dess särat som en kraft mot en vitalisering av skolväsendet. S motionärerna framställer däremot den nya fristående skolan som oprövad, och problematisk för elever och samhället: ekonomisk intresse kan föregå barns olika behov, segregation kan verka. Skolpengen som implicit presenteras i propositionen skildras explicit i motionen med mycket negativ klang. Studieresultatet visar också på neoliberala ansatser i propositionen, men S-motionärerna uttrycker mer socialliberala tendenser. Diskursen som har identifieras i studien skildrar olika argument för/emot friskolan. Liknande begrepp som sluter diskurserna baserad på respektive politisk text används men har olika betydelser, som ger upphov till en kamp om diskursen kring friskolan.

Studien analyserar planerares arbete med klimatanpassningspolicy, i en svensk kommunkontext, genom undersökning av planerares resonemang om policyutformning, vilket handlingsutrymme det ger planerare samt utmaningar som påverkar kommunalt klimatanpassningsarbete. Med avstamp i planerarnas resonemang, som framgått under intervjustudier, tidigare forskning samt vetenskaplig teoretisk förankring genom policyanalys och närbyråkratiskt teori, identifieras tillämpningsbar policy. Tillämpningsbar policy vägleder planerare i deras arbetsutövning. Den bör bestå av flera olika dokument, vilka behandlar olika detaljerade nivåer av klimatanpassning i fysisk planering. Detta då planerarna resonerar att både tydliga övergripande riktlinjer och stödjande kunskapsunderlag krävs. Tillämpningsbar policy utformar således ett styrande ramverk vilket möjliggör ytterligare hantering av klimatanpassning i fysisk planering samtidigt som policyn, i den grad den hanterar riktlinjer och kunskapsunderlag, medför minskat handlingsutrymme för planerare att agera på eget bevåg vid hantering av klimatanpassningsfrågor. / The study analyses planners’ work on climate adaptation policy, in a Swedish municipal context, by examining planners’ arguments on policy formulation, which operating space it gives planners and challenges that affect municipal climate adaptation work. Based on the planners’ reasoning, which emerged during interview studies, previous research and scientific theoretical anchoring through policy analysis and street-level bureaucracy could applicable policy be identified. Applicable policy guides planners and should consist of several different documents, dealing with different detailed levels of climate adaptation. This since the planners requested both guidelines and supporting knowledge bases to further handle the subject in their work.  Applicable policy can be seen as a governing framework which enables planners to involve climate adaption in planning, as well as it reduces their space of operating among climate adaptation issues.

Kommuninvånare är en av kommunens viktigaste intressenter och den kommunala årsredovisningen är kommunens huvudverktyg för att visa upp sin ekonomiska ställning och ge information till invånarna. Den tidigare forskningen fokuserar mest på årsredovisningens användande och informationsbehovet hos andra intressenter än kommuninvånare. Däremot anses kommuninvånare vara en viktig, dock inte lika omdiskuterad intressent. Den kommunala årsredovisningen är ett beslutsunderlag för kommunens intressenter, men det belyses sällan i tidigare forskning att den kommunala årsredovisningen är användbar för invånare och uppfyller deras informationsbehov, vilket kan leda till att ett informationsgap uppstår. Syftet med denna studie är således att bidra med kunskap om invånarnas användande av och informationsbehov från den kommunala årsredovisningen samt att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan invånarnas informationsbehov och årsredovisningens innehåll. För att uppnå uppsatsens syfte valdes en kvalitativ metod där empiriska data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 17 kommuninvånare i Värmland. Slutsatsen som genereras i studien är att kommuninvånare använder den kommunala årsredovisningen i liten utsträckning eftersom den inte alltid anses som den primära informationskällan. De invånare som har intresse har visserligen många olika typer av informationsbehov men uppfyller ofta dessa genom andra kanaler. Årsredovisningen uppfyller inte fullt ut invånarnas informationsbehov, till följd av detta har ett informationsgap mellan intressegruppens informationsbehov och den kommunala årsredovisningens innehåll upptäckts. Bristande information och komplexitet i innehållet, bristande tillgänglighet och svårförståelig text är anledningar till att det förekommer ett informationsgap, vilket således kan anses vara förbättringsområden för att minska gapet. Vidare rekommenderas kommunikation med, samt utbildning till, invånarna för att minska gapet. / Municipal residents are one of the essential stakeholders in a municipality, and the municipal annual reports is a primary tool for the municipality to present its financial situation and economic information. Previous research into the use of annual reports has not focused on the information needs of residents, but rather the information needs of other stakeholders. While residents are considered important, they are not much discussed as stakeholders. The municipal annual report is a basis for its stakeholders to make decisions. In previous studies, it is seldom addressed that municipal annual reports are useful for residents and meet their information needs, which can lead to an information gap. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about the residents' use of and needs of the information in municipal annual reports. It also examines whether there is a gap between residents’ information needs and the content of annual report. To achieve the study’s purpose, a qualitative method was chosen where empirical data were collected via semi-structured interviews with 17 residents of Värmland. The conclusion generated in this study is that municipal residents use municipal annual reports to a limited extent because they do not always consider it as the primary source of information. The residents who are interested in annual reports have various information needs, but the needs often fulfilled through other channels. The municipal annual report does not fully meet the residents' information needs, as a result of this, an information gap was discovered between residents’ information needs and the content of municipal annual reports. As regards residents’ needs, reports contain insufficient information, accessibility, intelligibility and complexity were also identified as posing problems for residents. Improvement in these areas are needed to narrow the information gap. Furthermore, communication with, and education of residents is also recommended.

Forskningsfråga: Hur används styrning i en hybridorganisation i form av ett kommunalt allmännyttigt bostadsaktiebolag, utifrån PAR-ramverket? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och skapa förståelse för hur hybridorganisationer, i form av kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag arbetar med styrning i sina verksamheter, med grund i Merchant och Van der Stedes (2017) PAR-ramverk. Metod: Uppsatsförfattarna har använt sig av en abduktiv forskningsansats, där en kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med sex personer från tre olika kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag. Davilas (2005) kvantitativa studie har genom operationalisering omvandlats till en kvalitativ semistrukturerad intervjuguide. Litteraturstudien har genomförts genom att samla teorier från tidigare forskning. Slutsats: Uppsatsförfattarna kommer slutligen fram till att de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen liknar varandra mycket i sin styrning där mycket regleras genom styrdokumenten, det är detaljerna som skiljer bolagen åt. Styrningen är av en formell karaktär och kan liknas med PAR-ramverket. Handlingskontroll är den mest utmärkande kontrollen hos de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen i denna studie.

Avfall är en viktig fråga som Sveriges kommuner är skyldiga att arbeta med enligt lagstiftningen. Skellefteå kommun har i sin avfallsplan upprättat ett mål om att klättra uppför avfallstrappan. Detta vill de göra genom att se till att alla kommunala verksamheter har avfallssortering. Väldigt lite kunskap fanns i dagsläget över vård- och omsorgsboendenas sortering och därför utfördes semistrukturerade intervjuer på tio av kommunens tjugo boenden. Denna information skulle sedan mynna ut i en bilaga till en avfallsstrategi med förslag och exempel på hur sortering kan införas inom verksamheten. Landets övriga kommuner kontaktades för att samla ihop goda exempel från liknande arbeten. Resultaten visade att det fanns brister i kunskap över hur man sorterar, vem som bär ansvar i olika frågor samt att tillgänglighet är en faktor till huruvida sortering sker eller inte. Förslag till förbättringar blev bland annat att bidra med information, skapa fullt utrustade miljörum, införa miljöombud och markera kärl tydligt. I bilagan gavs tips på utformning av sorteringsmöbler som skulle passa de förhållanden som råder i vård- och omsorgsboendena (golvstående kärl på hjul som byggs på höjden ansågs vara bäst lämpade), utformning av skyltar samt information som kunde vara till hjälp för boendena i sitt arbete framåt.

Många översiktsplaner har under utbildningen i fysisk planering observerats som väldigt utopiska med storskaliga mål och visioner. Om översiktsplaner innehåller för många eller storskaliga visioneroch mål innebär det en risk att översiktsplanen inte framställer en realistisk presentation av kommunens intentioner för den framtida markanvändningen.Översiktsplanen riskerar då att inte uppfylla sitt syfte; att ge vägledning för hurden långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön ska användas och utvecklas (SFS2010:900 3 kap. 2 §). Om den långsiktiga planeringen för cykelfrämjande åtgärderinte är fungerande finns det risk för att enbart småskaliga projekt utan en tydliganknytning till varandra genomförs och att det den goda, heltäckandecykelinfrastruktur som behövs för att fler ska välja cykeln, över andra mindre hållbara transportmedel, uteblir. I den här studien har det undersökts vilka av de cykelfrämjande mål, visioner och ställningstaganden som presenteras i Kalmar kommuns översiktsplan, antagen 17 juni 2013, som har genomförts och varför. Det görs genom en fallstudie över Lindsdal och Västra staden som båda är belägna inom Kalmar kommun. Studienhar gjorts utifrån det teoretiska ramverket governmentality och fuzzy concept, för att kunna svara på varför vissa cykelfrämjande åtgärder genomförts medans andra inte har genomförts. För att analysera vilka av de cykelfrämjande åtgärder som genomförts i det fysiska rummet har metoden kvalitativ innehållsanalys använts.Den kvalitativa innehållsanalysen möjliggör en uppdagning av “dolda” budskap som förmedlas i texten och kan avslöja underliggande budskap som förmedlas.

Syftet med detta arbete är att fastställa hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall även ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete. En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer. Det pågår ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begränsa användandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat ställs krav då staden upplåter eller säljer mark för byggande. I dagsläget hänvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gäller, eftersom de alla har olika kriterier. Stadens egna fastighetsbolag använder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att påverka som myndighetsutövare är ännu inte fullt utnyttjad. Ett visst arbete pågår men kan utvecklas. Kunskapen som erhållits vid intervjuer, stadens miljömål och vision, den utveckling som sker i branschen idag samt en genomgång av dagens problematiska kemikalier har legat till grund för de rekommendationer som ges. Rekommendationerna innebär bland annat att staden skall följa upp de krav som ställs, att de skall utöka tillsynsverksamheten för kemikalier i byggmaterial och att de vid samtliga bygglovsärenden ta upp kemikalier i byggmaterial som en prioriterad fråga. Förslag har även givits att staden skall följa kemikalieinspektionens råd om att skydda barnen från kemikalier som har hormonstörande egenskaper. Detta genom att de kommunala fastighetsbolagen gemensamt genomför ett projekt för att minska barnens exponering av dessa ämnen. Staden kan även genom informationsinsatser hjälpa till att sprida information och kunskap. Under intervjuer framkom att många tyckte att hormonstörande ämnen, nanomaterial och kombinationseffekter var områden som var svåra att hantera. Detta är områden där staden kan bistå med vägledning. Det pågår en debatt om att kommuners krav ökar kostnader för byggherrar och att detta motverkar nyproduktionen. Staden bör därför genomföra en kostnadsanalys kring de krav som ställs. Inte bara för att kunna svara på kritiken utan också för att fastställa vilka krav som eventuellt medför stora extrakostnader. På så sätt kan resurser läggas där de gör störst nytta. / The objective of this thesis has been to establish how the City of Stockholm works towards minimising the risks associated with the use of chemicals in building materials. A recommendation is given on how this work can be further developed. A review of existing literature has been done and interviews carried out with pertinent players in this area. There is ongoing work being carried out by Stockholm’s City to limit the use of chemicals in building materials. Among other actions, the City sets demands and restrictions on the use of chemicals in building materials when they sell or lease land for building. The City currently refers to the criteria of sex different industry systems for the selection of building materials. By doing so there is no clear definition of what restrictions the city demands, since these systems have different criteria. The City owned housing and property companies utilise one of these systems, Byggvarubedömningen and actively participates in its development and refinement. The City’s use of regulations and by-laws has not been fully exploited and can be further developed. The recommendations given in this thesis are based on the knowledge gained from interviews, the City’s environmental goals and targets, today’s development in the building industry and a study of today’s specific problem areas. The recommendations include a call for the City to follow up on the requirements that are placed on the use of chemicals in building materials. The City also has an opportunity to expand their regulatory functions. The City is advised to follow the recommendations from the Swedish Chemical Authority (Kemikalieinspektionen) to protect children from endocrine disrupting chemicals. The city-owned building and property companies are called on to carry out a project with the aim of decreasing children’s exposure to these chemicals. The City can also carry out campaigns to spread information and knowledge surrounding the use and effects of chemicals. An important issue brought up in the interviews was the lack of knowledge regarding nano materials, endocrine disrupting chemicals and possible cocktail effects. These are areas where the City can offer guidance. There is much discussion regarding the financial consequences of the Cities requirements when selling land. There is a lack of knowledge regarding what extra costs the City’s restriction of the use of certain chemicals might cause. To be able to have a discussion about extra costs and give an answer to the critique, the City should carry out a cost analysis. This analysis could also increase the understanding of which requirements and restrictions that causes the most extra costs. This enables decision makers to use the resources where they contribute to the most benefits.

No description available.

Det digitala samhället har möjliggjort hybrida arbetsplatser, vilket tillåter anställda att fördela sin tid på olika platser utanför organisationens egna kontor. I takt med denna utveckling tillkommer även fler informationssäkerhetsrisker, vilket gör att informationssäkerhet blir allt mer integrerat i vårt samhälle. I och med detta ämnar studien att utforska vilka informationssäkerhets-relaterade utmaningar kommunala verksamheter har mött vid övergången till hybrida arbetsplatser. Studien utfördes genom en abduktiv fallstudie där empiri samlades in genom kvalitativa datainsamlingsmetoder, som bestod av en dokumentgranskning samt att fem anställda intervjuats inom en kommunal verksamhet. Empirin som samlats in analyserades genom att ställa den nuvarande situationen mot teorier om hur ett informationssäkerhetsarbete ska bedrivas. I diskussionen lyfter vi betydelsen av ledningens delaktighet inom området informationssäkerhet samt bristen på ett systematiskt arbete med informationssäkerhet. Diskussionen behandlar även utmaningar med informationssäkerhetsarbete vid övergången till hybrida arbetsplatser. Studien visar på att informationssäkerhetspolicyer och riktlinjer inte efterföljs vilket indikerar att ledning bör ta större ansvar i informationssäkerhetsarbetet.