IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell. Den försöker bl.a. fastställa om en av orsakerna till dessa misslyckanden har att göra med avsaknad av en lämplig projektmodell, alternativt om den modell och de metoder man använder sig av används på fel sätt.Fokus ligger på vikten av att använda en projektmodell som stöd för IT-projekt i kommunal verksamhet. Den pekar också på vanliga fallgropar och bygger i huvudsak på två studier. En statistisk undersökning som omfattar landets kommunala IT-enheter och deras användning av projektmodeller, metoder och verktyg anpassade för projektarbete i allmänhet och IT-projekt i synnerhet. Den andra är en förstudie hos IT-enheten på Ludvika kommun. De använder ingen projektmodell och ville bla få en nulägesanalys som underlag för framtida beslutsfattning om att införa en lämplig projektmodell. Resultaten har validerats med befintliga teorier om projektarbete och systemutvecklingsmodeller och visar att en projektmodell är bidragande för att kunna genomföra lyckade projekt. Användandet i sig, räcker inte för att projekten skall bli framgångsrika. Kunskap om projektarbete, förankring i organisationen, god dokumenthantering och rätt rollfördelningar inom projekten är exempel på sådant som är högst relevant.

<p>I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare.</p><p>Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie.</p><p>En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.</p><p>Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns. Ett antal utvärderingsmetoder och ett antal mätetal för både tjänster och e-tjänster finns också presenterade.</p><p>Slutsatsernas innehåll visar vikten av att matcha kommunernas verksamhet mot medborgarnas kärnbehov samt kommunernas förutsättningar för att möta medborgarnas utökade behov. När det gäller medborgarnas kärnbehov visar slutsatserna att man från kommunhåll måste fokusera på vad som levereras medan medborgarnas utökade behov handlar om tillgänglighet, effektivitet och hur leveransen ska ske. Slutsatserna visar även på vikten av att erbjuda en valmöjlighet mellan olika gränssnitt. Slutligen presenteras effektmål som ett sätt att utvärdera hela tjänster.</p> / <p>In this report service orientation in the development of municipal operations is explored. The purpose of the report is to explore the possible benefits of using service catalogues in municipal settings with regard to the development of operations and the creation of e-services aimed at citizens.</p><p>Starting from service theory, literature on municipal operations and e-government, and interaction theory a foundation is built for building municipal service orientation theory. A hypothesis is built upon this theory foundation and is complemented with a series of interviews.</p><p>Analysis of the results shows that all the organizations represented in the study already work service oriented. The analysis also shows that service orientation in municipal operations can contribute to structuring the development of municipal e-government.</p><p>In the end, a model of municipal e-services based on service theory and the nature of municipal operations is put together. A set of properties of services and e-services is introduced to show the requirements on municipal e-services. A number of evaluation techniques and metrics for both services and e-services are presented.</p><p>The conclusions state the importance of matching the citizens’ core needs with the municipal organization and the extended needs of the citizens with the municipal organization’s prerequisites. Regarding the core needs of the citizens, the conclusions show that the municipal organization must focus on what is delivered, whereas the extended needs are all about availability, efficiency, and how the service is delivered. The conclusions also show the importance of offering a choice of several interfaces. Lastly effect goals are presented as a way of measuring entire services.</p>

<p>Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?</p><p>Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.</p><p>I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.</p><p>Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.</p>

Introduktion Det finns ett flertal studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i publika och privata bolag samt kommunen som förvaltningsorganisation. Vi har dock inte hittat några studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i kommunala bolag, varför det finns ett behov av en sådan studie. Syfte Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar revisionskostnaderna i kommunala och privata bolag. Metod Som en följd av att uppsatsen utgår från en deduktiv ansats, har hypoteser utvecklats med hjälp av befintliga teorier samt tidigare gjord forskning. En tvärsnittsstudie har genomförts för att spegla förhållandet vid en viss tidpunkt. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in via intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett antal bakomliggande faktorer som förklarar revisionskostnaden. Sektorstillhörighet, storlek, komplexitet, val av revisionsbyrå och knowledge spillover har i studien ett signifikant samband med revisionskostnaden. / Introduction There are several studies that examine variables that affect the audit fee in listed companies, private companies and municipalities. We have not found any studies examining the variables that affect the audit fee in municipal companies, justifying the need for such a study. Purpose The purpose of the study is to explain audit fees in municipal and private companies Method As a result of the study being based on a deductive approach, hypotheses have been derived using existing theories and previous research. A cross-sectional study has been performed to reflect the ratio at a given time. Quantitative data has been collected as secondary data. This has been complemented with qualitative data collected through interviews. Conclusion A relationship has been established between audit fees and a number of explanatory variables. Sector, size of the company, complexity, choice of audit firm and knowledge spillover affects the audit fee.

I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare. Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie. En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet. Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns. Ett antal utvärderingsmetoder och ett antal mätetal för både tjänster och e-tjänster finns också presenterade. Slutsatsernas innehåll visar vikten av att matcha kommunernas verksamhet mot medborgarnas kärnbehov samt kommunernas förutsättningar för att möta medborgarnas utökade behov. När det gäller medborgarnas kärnbehov visar slutsatserna att man från kommunhåll måste fokusera på vad som levereras medan medborgarnas utökade behov handlar om tillgänglighet, effektivitet och hur leveransen ska ske. Slutsatserna visar även på vikten av att erbjuda en valmöjlighet mellan olika gränssnitt. Slutligen presenteras effektmål som ett sätt att utvärdera hela tjänster. / In this report service orientation in the development of municipal operations is explored. The purpose of the report is to explore the possible benefits of using service catalogues in municipal settings with regard to the development of operations and the creation of e-services aimed at citizens. Starting from service theory, literature on municipal operations and e-government, and interaction theory a foundation is built for building municipal service orientation theory. A hypothesis is built upon this theory foundation and is complemented with a series of interviews. Analysis of the results shows that all the organizations represented in the study already work service oriented. The analysis also shows that service orientation in municipal operations can contribute to structuring the development of municipal e-government. In the end, a model of municipal e-services based on service theory and the nature of municipal operations is put together. A set of properties of services and e-services is introduced to show the requirements on municipal e-services. A number of evaluation techniques and metrics for both services and e-services are presented. The conclusions state the importance of matching the citizens’ core needs with the municipal organization and the extended needs of the citizens with the municipal organization’s prerequisites. Regarding the core needs of the citizens, the conclusions show that the municipal organization must focus on what is delivered, whereas the extended needs are all about availability, efficiency, and how the service is delivered. The conclusions also show the importance of offering a choice of several interfaces. Lastly effect goals are presented as a way of measuring entire services.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets undersökning jämförde, precis som denna studie, den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Arbetsmiljöverket kom fram till att en av faktorerna som påverkar kvinnors arbetsmiljö är tillgången av administrativt stöd. För att besvara hur detta upplevs av operativa chefer i Örebro kommun har undersökningen tre frågeställningar: Vad ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat enligt de operativa cheferna? Jag har valt att utföra sex stycken kvalitativa intervjuer med lika många operativa chefer från hemvården och teknisk verksamhet i. Analysen av resultatet i studien visar att vad administrativa arbetsuppgifter innebär skiljer sig relativt mycket åt. Uppgifterna som nämns kan ändå sammanfattas som ekonomirelaterade uppgifter, personalrelaterade uppgifter, tekniska resurser samt skriva protokoll, minnesanteckningar och göra beställningar. Det stöd som finns att tillgå kan sammanfattas som administrativ personal, datorprogram, driftsledare och stödresurser. Något som påverkar hur de operativa cheferna upplever tillgången av stöd är hur stor personalgrupp de ansvarar för. Personalgrupperna i tekniska verksamheter är mellan sex och 23 personer medan personalgrupperna i hemvården är mellan 26 till 44 personer. Undersökningen visar att operativa chefer inom hemvården vill ha mer administrativt stöd. Operativa chefer inom tekniska verksamheter skulle uppleva stödet mer effektivt om det fanns närmare. Studien har kommit fram till ett antal olika faktorer som påverkar det administrativa stödet. Dessa faktorer är illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Illegitima arbetsuppgifter är de uppgifter som till exempel en operativ chef utför men som egentligen inte tillhör dennes yrkesroll. Det kan i denna studie vara när en operativ chef inom hemvården plockar ur diskmaskinen i personalrummet. Genusmärkningen på verksamheten kan påverka till exempel handlingsmönster och normer. Forskare visar på att kvinnligt genusmärkta verksamheter kännetecknas med att vara ansvarsfulla och tåliga medan mansdominerade verksamheter kännetecknas med att vara aktiva och ställa högre krav. Balansen mellan den strategiska och operativa nivån innebär att det finns en viss svårighet för en operativ chef att uppfylla kraven från den strategiska nivån men även de kraven och förväntningarna som medarbetarna ställer.

Finansvärlden har drabbas av flertalet olika ekonomiska kriser de senaste åren och sedan dess råder det osäkerhet i världsekonomin. Osäkerheten gör att de traditionella investeringsbedömningsmetoder som grundar sig i diskonterade kassaflöden blivit allt mer kritiserade och anses som otillräckliga för att göra ett bra investeringsbeslut. Med hjälp av reala optioner kan osäkerheten minska och på längre sikt göra mer gynnsamma investeringar.  Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har den unika situationen att de har ramar och regler som gör att de måste göra långsiktiga investeringar och inte kan byta sitt geografiska läge, till skillnad från privata bostadsbolag. I denna unika situation måste det allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolaget säkerställa att bolaget har möjligheten och flexibiliteten att göra investeringar som är lönsamma för bolaget. Därför kom vi fram till problemformuleringen: Hur kan reala optioner påverka investeringsbeslut i allmännyttiga kommunala bostadsbolag? Syftet med studien var att beskriva och analysera hur reala optioner kan påverka ett investeringsbeslut i allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och förklara hur allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag använder sig av reala optioner.  Metoden för studien är en kvalitativ metod där vi intervjuade tre olika allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i Halland och Nordvästra Skåne. Resultatet av studien blev att reala optioner påverkar investeringsbeslut i allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Samhällseffekter som investeringen tillför kan göra att kommunen på lång sikt får en befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt som väger upp förlusten i den enskilda investeringen. Flexibiliteten och möjligheten finns i investeringen som den bidrar med till samhället och kan därmed påverka ett investeringsbeslut på så sätt att även om kalkylen inte visar på ett positivt nettonuvärde genomförs den ändå.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete. Den metod som använts för genomförandet är en intervjustudie med informanter från kommunerna, som även kantats av textanalytiska inslag. Informanterna tillfrågades en rad frågor utifrån de teman som utkristalliserade sig i teoriavsnittet. Empiri- och analysdelen lyfter därefter fram hur informanterna ser på respektive teoretisk utgångspunkt, och presenterar hur de idag arbetar, eller inte arbetar, med formalisering av sin samverkan. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att de skilda kommunala förutsättningarna inte har en direkt påverkan på kommunernas samverkansarbete, samt formaliseringsgrad. Däremot finns vissa tendenser, bland annat att kommuner med lägre befolkning och ”god lokalkännedom” oftare använder sig av en lägre formaliseringsgrad i arbetet jämfört med de befolkningsmässigt större kommunerna. Dessa tendenser pekar däremot inte på några bakomliggande orsaker till varför vissa kommuner idag har lokala krishanteringsråd och inte andra – trots det lagkrav som finns. Det framgår dock tydligt att lagkraven är något skevt ställda, och passar inte de olikheter som Sveriges kommuner besitter. Därtill kan lagen anses vara något otydlig gällande vilka kommunen ska samverka med, och hur.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om kommunala chefstjänstemän som delar politisk åsikt med kommunens styrande politiker i högre utsträckning än andra chefer också ”gör det lilla extra” på arbetet. Syftet är även att se om det är tillit till de styrande politikerna snarare än politiska åsikter som är viktigast för att förklara benägenheten att göra det lilla extra på arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang på arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades på data insamlat med hjälp av webenkäter under hösten 2014. Av logistiska regressionsanalyser framgår att det verkar vara tillit till styrande politiker snarare än politiska åsikter som styr kommunala chefstjänstemäns benägenhet att göra det lilla extra på arbetet. Detta ger stöd åt teorin om socialt utbyte, d.v.s. att chefstjänstemännen ”i utbyte” mot politikers hänsyn och omtanke, utför beteenden som går i linje med politikernas preferenser. Det är dock möjligt att kommunala chefstjänstemän utnyttjar sin makt över politiska processer för att gynna preferenser som inte är kopplade till politisk syn. Det kan exempelvis handla om att gynna andra gruppers preferenser eller att förbättra vissa gruppers position i samhället. Det är ett uppdrag för framtida forskning att undersöka om så är fallet.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som är viktiga att ta i beaktning då en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas.</p><p>Jag börjar med att redogöra för de mål som regeringen satt upp kring vilken information som lämpar sig för en offentlig webbplats, för att därefter visa på vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nämnda faktorer och därefter redogör jag även för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehåll och upplägg. Efter detta övergå jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkätundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förväntningar på en offentlig webbplats.</p>