Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som är viktiga att ta i beaktning då en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas. Jag börjar med att redogöra för de mål som regeringen satt upp kring vilken information som lämpar sig för en offentlig webbplats, för att därefter visa på vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nämnda faktorer och därefter redogör jag även för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehåll och upplägg. Efter detta övergå jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkätundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förväntningar på en offentlig webbplats.

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar. / The aim of this study is to examine (1) whether there is a difference between teachers’ and pupils’ opinions on making excuses, (2) why pupils feel that they have to make up excuses to teachers and (3) which is the most common excuse in the context of instrumental lessons. Thirteen instrumental and voice teachers from two different public schools of music, one situated in the south and the other in the west of Sweden, and nine seniors of the Arts Programme at one of the upper secondary schools in west Sweden, have participated in this survey. The questionnaire contains the same questions for both teachers and pupils but it differs in a way that it is adjusted to these two focus groups. The results highly indicate that a lack of time is the excuse both teachers and pupils often use at instrumental lessons. The results obtained from the other two questions are mainly identical, except for a small deviation concerning the priority of different reasons.

I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform. Den övergripande frågeställningen är: Vilka motiv styr föräldrars val av förskoleform? För att få svar på frågeställningen i undersökningen har enkäter använts. Undersökningen har genomförts bland föräldrar/vårdnadshavare i sex olika förskolor som representeras av förskoleformerna kommunala förskolor, personal- och föräldrakooperativ. Svarsfrekvensen av undersökningen blev relativt god med 78 % och resultatet visar att förskolans personal och närhet till hemmet är två framträdande motiv för föräldrarna. Detta ligger i linje med tidigare forskning som också visar dessa faktorer som viktiga. Skillnaderna är inte så stora mellan de olika förskoleformerna vad gäller viktiga faktorer som styr föräldrars val. Det framkommer inte av resultatet att själva förskoleformen är av stor betydelse, endast två svaranden har angivit det som viktigt. Däremot styrs valen mer av vissa gemensamma faktorer.

Flyktingmottagande är en viktig och högst aktuell fråga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar då oron i andra länder ökar. Detta leder till att frågor uppstår kring mottagandet och de effekter detta skapar.   I Sverige förhandlar Länsstyrelserna på uppdrag av staten med kommunerna om hur många flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstår frågor kring effekterna av mottagandet och vissa frågor är svåra, om inte omöjliga att besvara. Frågan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte länsstyrelserna besvara. Detta visade sig svårt att reda ut då forskning på området var svår att hitta.   Denna uppsats försöker undersöka den ekonomiska nettoeffekten av flyktingmottagandet men undersöker också några särskilt intressanta faktorer som påverkar antalet flyktingar en kommun väljer att ta emot. Författarna har utgått från forskning som undersöker nationella nettoeffekter av flyktingmottagandet och försökt anpassa denna forskning till kommunala förhållanden. Den nationella forskningen har sedan använts för att försöka besvara frågan om kommuner kan förvänta sig positiva eller negativa ekonomiska nettoeffekter av mottagandet.   Statistik förs på vissa nivåer men inte i en tillfredsställande omfattning vilket ger en skev, om inte direkt missvisande bild av hur det faktiskt ser ut i kommunerna. Därför har författarna valt att inte uppskatta en totalsiffra på de nettoeffekter som uppstår. Uppsatsen tar dock hänsyn till de ersättningar kommunerna får från staten för mottagandet men också de effekter som uppstår i kommunala utjämningssystemet. För att kunna förklara effekterna som uppstår till följd av utjämningssystemet har systemet förklarats utförligt.   Uppsatsen försöker således bena ut de direkta ersättningar kommunerna erhåller från staten för mottagandet, de största utgiftsposterna en kommun väntas ha samt vilka effekter som uppstår i det kommunala utjämningssystemet till följd av mottagandet. / The reception of refugees is an important and highly current topic today. Refugee flows to Sweden increases as unrest in other countries increases. This leads to that issues arise around the refugee reception and the effects it create.   In Sweden, the county administrative boards (länsstyrelser) are negotiating on behalf of the state with municipalities on how many refugees each municipality are prepared to welcome. In these negotiations, questions arise regarding the impact of the reception and some issues are difficult, if not impossible to answer. The county administrative boards were unable to answer the question about what net economic impact arises, as an effect of the refugee reception. And, because of lack of research it proved difficult to answer the question even when doing research for this thesis.   This thesis tries to explore the net economic effects, but also some particularly interesting factors that affect the number of refugees a municipality chooses to welcome. The authors have based this thesis on research that investigates the national net impact of refugee reception, and tried to adapt the research to local conditions. National research has been used to try to answer the question whether municipalities can expect positive or negative net economic impact of the reception   Statistics are kept on some levels but not to a satisfactory extent resulting in a skewed, if not outright misleading picture, of how it actually looks in the municipalities. Therefore, the authors have chosen not to estimate a total figure on the net effects that arise. The thesis does, however, discuss the benefits municipalities receive from the state for the reception. Furthermore the thesis discusses the effects that arise in the municipal equalization system. In order to explain the effect caused by the municipal equalization system, this system has been explained fairly detailed.   This thesis thus tries to sort out the direct payments the municipalities receive from the state for the reception, as well as the largest expenditures the municipalities is expected to have. Also the effects in the municipal equalization system is sorted out.

Problembakgrund: Men hänsyn till världens utveckling anses det av både forskare samt av ledare att förändring har en stor betydelse för organisationerna. Det gäller att ständigt kunna anpassa sig och följa omvärldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förändringar då dessa anses ha en koppling till varandra.   Syfte: Syftet med studien är att utforska hur ledare med hjälp av det transformella ledarskapet kan påverka en inkrementell förändring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna.   Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet påverka inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag?   Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet består av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hänsynstagande samt idealt inflytande. Den inkrementella förändringen är en förändring där en organisation hanterar ett problem samt ett mål i taget dvs. en steg för steg-förändring som är ständigt pågående som berör organisationens operativa processer.   Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie som jämför hur det transformellt ledarskap kan påverka inkrementella förändringar i två olika bolagsformer. Den kvalitativa ansatsen har genomförts med hjälp av intervjuer. Studien har en deduktiv ansats.   Empiri: Respondenterna är ledare från fyra olika bolag, två privata och två kommunala. Vi har intervjuat två verkställande direktörer, en förvaltningschef, en områdeschef samt en produktions- och logistik ansvarig. De har alla ledande befattningar samt har erfarenhet av inkrementell förändring.   Analys och slutsats: Vi har inte kunnat tyda på några stora tydliga mönster för transformellt ledarskap under inkrementell förändring för var och en av bolagsformerna. Det vi kommit fram till i studien är främst att ledarna på de kommunala bolagen måste ständig anpassa sitt transformella ledarskap i den inkrementella förändringen utifrån kommunens särskilda mål, vilket inte alltid betyder det bästa för bolaget i sig. Ledarna på de privata bolagen har en större frihet i sitt transformella ledarskap och kan se till bolagets bästa när det kommer till att leda inkrementella förändringar. Likheterna och skillnaderna är lika stora mellan t ex två ledare på kommunala bolag som två ledare på privata bolag. Bolagsformerna har viss men inte någon större inverkan på ledarens transformella ledarskap, ledarens personlig har en större inverkan. / Background: It’s considered by both researchers and leaders that changes in organizations have a significant impact in the organizations well being. The organizations constantly need to adapt to the developing context. This study intends to study transformational leadership in the context of incremental change because these seem to be linked to each other.   Purpose: The purpose of this study is to explore how leaders using the transformational leaderships can affect an incremental change in both municipal- and private companies in order to identify possible similarities and differences between the two types of companies.   Problem statement: How can the transformational leadership influence incremental changes in municipal- and private companies?   Theory: The theory in this study deals with transformational leadership in incremental changes in municipal and private companies. The transformational leadership consists of four parts, intellectual stimulation, inspirational motivation, individual consideration and idealized influence. The incremental change is a change where an organization handles one problem and one objective at a time, ie. a step-by-step change that is ongoing concerning the organization's operational processes.   Method: This is a case study where we have conducted a qualitative and deductive approach. We have collected the empirical data by interviewing our respondents.   Empirical: The respondents are five leaders on four different companies. There are two respondents from the same company. The companies are two municipal- and two private companies. We have interviewed two managing directors, one manager of administration, one manager of a field and one manager of production and logistics. They all have a leading position in the organization and they all have experience of an incremental change.   Analysis and conclusions: Primarily we concluded that the leaders in the municipal companies constantly must adapt their transformational leadership in the incremental change according to the specific municipality objectives, which does not always mean the best for the company itself. The leaders in the private companies have more independence in their transformational leadership and can focus on the company's best when it comes to leading incremental changes. The similarities and differences are equal between for example two leaders in municipal companies as two leaders in private companies. The company types does not have as much impact on the leaders transformational leadership as the impact that the personality has.

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gånger mer stöd än andra kommuner. Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan påverka att personer med funktionshinder får det stöd som de har rätt till. Fem olika studier som på något sätt tar upp rättssäkerhet i handläggning och beslut för personer med funktionshinder kom att granskas under litteraturstudien. Studiens resultat är att implementeringen av lagen inte har lyckats på grund av vaga och mångtydiga begrepp men även på grund av handläggarnas handlingsfrihet att tolka lagens begrepp som de själva vill. Studien kommer fram till att detta leder till att förutsägbarheten och därav rättssäkerheten inom handläggning och beslut enligt LSS är låg. / On the first of January 1994 a new law was introduced in Sweden, Act on Support and Service for Disabled. The aim of the act was to ensure that people with disabilities got the help and support they need to live a normal life and to be able to live like others. Previous to this act there was great differences in support given to people with disabilities between the municipalities. The act on Support and Service for Disabled was meant to reduce these differences and ensure that people with disabilities got the help and support they needed, independently on where in Sweden they are living. Despite these aims the difference between the municipalities remains. This study examine why these differences still remains and what may affect social workers in their decision-making. It is based on a literature review of five different studies that regard legal rights in administration of this law. The result of the study is that the differences can be traced back to vague definitions in the law and that social workers define the act differently. The result also shows that these subjective assessments lead to low predictability of the decisions under the act on Support and Service for Disabled.

Syfte: Syftet med vår studie är att utreda och analysera hur två kommunala bostadsföretag arbetar med kundorientering idag jämfört med för tio år sedan. Vårt mål är att utifrån en uppföljande studie redogöra för hur kundorienteringstankarna har utvecklats under den senaste tioårsperioden. Arbetar de kommunala bostadsföretagen mer kundorienterat idag jämfört med för tio år sedan? Vi vill även öka kunskapen kring kundorientering och belysa vilka fördelar som finns att vinna hos de kommunala bostadsföretag som väljer att arbeta kundorienterat.   Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från litteratur och från två intervjuer. Intervjuerna har utförts personligt på respektive respondents kontor. Intervjuerna spelades in på band. Därefter har materialet analyserats och bearbetats.     Slutsats: Vi anser att de två kommunala bostadsföretag vi granskat har utvecklat sin kundorientering mycket, särskilt de fem senaste åren. De kan därmed ses som kundorienterade i en högre utsträckning idag jämfört med för tio år sedan. Bostadsföretagen utgår mer från kundernas behov och önskemål när olika beslut tas och använder sig dessutom av omfattande kundundersökningar.   Förslag till fortsatt forskning: Förslagsvis kan man utföra fördjupande studier inom området, t.ex. mer ingående analysera hur en ökad kommersialisering av kommunala bostadsföretag påverkar deras kundorientering. Vi föreslår även att man utför jämförelser med ett större urval av kommunala bostadsföretag. Det vore också av stort intresse att utföra studier som jämför skillnader mellan kommunala bostadsföretags kundorientering gentemot ett kommersiellt fastighetsföretag.   Uppsatsens bidrag: Vi tror att den här studien kan vara till nytta för andra studenter som läser till fastighetsekonomer, och för andra kommunala bostadsföretag för att se hur de kommunala bostadsföretag vi undersökt arbetar med kundorientering. Vi tror dessutom att andra företag med liknande eller andra produkter och tjänster som är relaterade till fastighetsbranschen kan använda sig av vår studie för att utveckla sin kundorientering. / Purpose: The purpose with our study is to analyze and conduct an inquiry of how two municipal housing companies work with customer focus today compared to ten years ago. We also want to pay attention to how the thoughts of costumer alignment have been developed during the last ten years with a follow up study. Do the municipal housing companies work more with customer alignment today than a decade ago? We also want to increase knowledge about customer alignment and illustrate the benefits that could be done by municipal housing companies who choose to work with customer alignment. Method: In order to implement this study we have gathered data from literature and from two interviews. The interview has been personally performed at each respondents´ offices. The interviews were also recorded on tape. The material we gathered was analyzed and processed to this thesis. Conclusions: We consider that the municipal housing companies in Sweden have developed their customer alignment very much, especially during the last five years. They are thereby customer alignmented in a higher extent today compared to ten years ago. The companies are using a lot of extensive customer surveys and work on the supposition from costumers when making various decisions.   Suggestions for future research: We consider that it could be of interest to carry out continued studies within the area. As a suggestion, one can carry out deepening studies within the area but also how an increased commercialization of the municipal housing companies influences their customer alignment. We also suggest that one can carry out comparisons with a bigger selection of the municipal housing companies. We also consider that it could be of interest to carry out studies that compare differences between the municipal housing companies´ customer alignment compared with a commercial real estate company.   Contribution of the thesis: We think that this study can be useful for other real estate economist students, also for other municipal housing companies in order to see how a non-profit real estate companies carries out their customer alignment. We also believe that other companies with similar or other products and services that are related within the real estate sector can use our study in order to develop their customer alignment.

Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt – egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare. Studiens resultat visar att verkligheten är mer mångsidig än så och att levnadsförhållanden varierar lika mycket mellan hemlösa som mellan andra medborgare. Ambitionen med uppsatsen var inte att förklara hemlösheten eller att analysera varför just dessa kvinnor är hemlösa. Uppsatsens fokus ligger istället på att beskriva just dessa tre kvinnors individuella livssituationer med syftet att utvärdera hur de uppfattar de kommunala insatser som erbjuds.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer. Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet. Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.

Syftet med studien är att undersöka vad ansvariga politiker och tjänstemän, i en större kommun i Mellansverige, vet om organisationen av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd, och att se vad dessa personer har för idéer om samverkan mellan sociala förvaltningen och skola och hur de vill att samverkan ska utföras mellan de verksamheter/nämnder som styr. Den metod som använts för att samla information är genom ett frågeformulär men en tjänsteman intervjuades. Vidare är det en kvalitativ metod för att få djupare kunskaper i undersökningsområdet. Upplägget har fokuserat på samverkan inom den specialpedagogiska organisationen och försökt att täcka in flera aspekter av detta begrepp när frågorna konstruerats. Urvalet är berörda politiker och tjänstemän i ovan nämnda kommun.Sammanlagt 17 personer fick frågeformuläret och 5 stycken svarade på den och en lät sig intervjuas.Kommunen valdes utifrån det utvecklingsarbete jag gjorde 2007 bland personal i samma kommun, och som ligger till grund för denna studie. Eftersom personalen ansåg att dessa frågor var viktiga att föra fram till de ansvariga, politiker och tjänstemän, ville jag rikta mig till denna kommun även fortsättningsvis. Det finns också en jämförelse med denna informantgrupp. Min studie visar att Barn & Ungdomsnämnden samverkar med Omsorgsnämnden i flera projekt. En tjänsteman tyckte att det kunde ta lång tid innan barn kan få en plats på t.ex. resursskola och att vissa barn/familjer får mycket fint stöd och andra inte. Politikerna har en arbetsgrupp och tjänstemännen har en styrgrupp och deras uppgifter är att samarbeta över nämnderna. Det var en strävan i kommunen att människor skulle få hjälp utan någon utredning/prövning och dessutom tyckte de att det fungerade bra med två nämnder. En tjänsteman ansåg att alla hade ett gemensamt ansvar, för tillsammans kan man göra något bättre. Politikerna svarade inte på detaljnivå hur organisationen kring barn i behov av särskilt stöd fungerade men de ansåg det fanns fördelar med basresurser nära verksamheten, så kallade multiprofessionella team, så att inte barn bollas till olika specialistfunktioner. Min studie visar inte på detaljnivå hur politiker och tjänstemän i kommunen anser att samverkan mellan skola och Sociala förvaltningen ska gå till, men de vill att det ska finnas. De vill också att förutsättningarna för samverkan ska bli bättre och att handlingsplaner borde utarbetas om det inte finns, menen var tveksam över hur de skulle se ut. Många idéer stämde överens i vad de tre olika informantkategorierna (personal, politiker och tjänstemän) såg för fördelar med samverkan. Det som skiljer de olika kategoriernas åsikter åt kan vara i vad och när man behöver en handlingsplan. Politikerna och tjänstemännen tar för givet att det finns eller uttryckte de att de inte visste om det fanns. Vidar lyfter jag frågan om vad samverkan egentligen är för något? Kanske är det ett begrepp vi svänger oss med i olika sammanhang, men inte riktigt vet vad det står för?