De ungdomar som saknar sysselsättning i form av skola, arbete, praktik eller övrigt har möjligheten att ta emot hjälp från det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Dessa syftar till att vägleda ungdomarna mot en sysselsättning i hopp om att de i längden kan erhålla en gymnasieexamen eller få inträde till arbetsmarknaden. Dessa ungdomar har dock i många fall en misstro till auktoriteter som följd av misslyckade tidigare relationer och det kan då bli en utmaning för de anställda inom KAA att nå fram till ungdomen. Vidare blir en paradox tydlig då en ser ett starkt behov av relationsskapande, med en grupp som kan motsätta sig detta. Denna uppsats har därför syftat till att undersöka hur anställda inom KAA arbetar relationsbyggande med sina ungdomar och hur de tror att relationsbyggandet kan relateras till ungdomens måluppfyllelse med hjälp av frågeställningarna; Hur skapar studie- och vägledare inom KAA relationer med sinaungdomar? Samt; Vilken påverkan kan relationer ha för ungdomarnas måluppfyllelse? Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med vägledare som har en aktiv anställning inom KAA och tillsammans med tidigare forskning samt teorier/begrepp så som Bronfenbrenners ekologiska modell analyseras och diskuteras empirin. Resultatet visar att vägledarna ser relationsbyggande som en viktig del av arbetet inom KAA för att inte bara ungdomarna ska nå de uppsatta målen, utan också för att förbereda dem inför kommande relationer i framtiden. Vägledarna har även lyft ett flertal arbetsmetoder som de anser vara viktiga vid relationsskapandet så som förebyggande arbete, aktivt lyssnande och maktbalans.

I december 2019 konstaterades en ny farsot, covid-19. Ett luftburet virus som snabbt spred sig över hela världen, krisen var ett faktum. En kris som utmynnade i ett omfattande merarbete för kommunala chefer inom vård och omsorg, detta då andra arbetsuppgifter fick ställas åt sidan för att istället fokusera på att hantera krisen. Modern forskning inom området krishantering handlar om det strategiska arbetet med förberedelser och förebyggande åtgärder, etablering av krisplaner och krisgrupper, samt att ta lärdom från tidigare kriser. Detta kombinerat med, att i rollen som enhetschef finns ett ansvar för att bibehålla styrning och stabilitet, detta även vid en kris, att se till så att verksamheterna kan bedrivas. Detta tillsammans utmynnar i studiens syfte, vilket är att undersöka och att identifiera de prövningar som kommunala chefer inom vård och omsorg upplevt till följd av covid-19 som kris. Studien kommer att ha sitt fokus i de kommunala cheferna inom vård och omsorgs upplevelser att hantera kris kopplat till covidpandemin. Genom att kartlägga de kommunala chefernas upplevelser och erfarenheter av arbetet att hantera kris, har vi som målsättning att skapa en ökad förståelse och ökad kunskap om krishanteringsarbete. Dessutom ämnar vi att kunna ge praktiska rekommendationer till kommunala chefer inom vård och omsorg samt deras kommuner (men även andra) i arbetet med att hantera kris.Studien kommer att besvara följande frågeställningar:- Hur var kommunala chefer inom vård och omsorg förberedda gällande krishantering för att hantera covid-19?- Vilka utmaningar har covid-19 pandemin skapat för kommunala chefer inom vård och omsorg?- Vilka lärdomar har kommunala chefer inom vård och omsorg tagit i samband med covid-19?Detta är en kvalitativ studie med utgångspunkt i kommunala chefer inom vård och omsorgs upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19. I denna studie har empiri-insamlingen skett genom tio semistrukturerade intervjuer med kommunala chefer inom vård och omsorg. Efter genomförda intervjuer har den insamlade empirin, redovisats, sammanställts och analyserats. Detta har gjorts mot tidigare forskning i form av ett teoretisk ramverk som utgår ifrån att arbetet med krishantering består av tre delar. Dessa delar är innan kris, under kris och efter kris. Baserat på detta teoretiska ramverk har kommunala chefer inom vård och omsorg delat med sig av sina upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19.Genom att analysera insamlad empiri gentemot studiens teoretiska referensram har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Dessutom har kommunala chefers upplevelser av krishantering kopplat till covid-19 genererat insikter i form av, en ökad kunskap och förståelse för hur arbetet med krishantering varit kopplat till covid-19 samt hur arbetet med krishantering varit inom kommunal verksamhet. Resultatet från studien indikerar att arbetet med krishantering under covid-19 skett på uppstuds och att det därmed finns förbättringsmöjligheter gällande detta arbetet kopplat till tidigare forskning. Detta i form av ett ökat förebyggande arbete och förberedelser inför kris, införandet av krisgrupp samt användandet av kommunikationsplaner under kris, och att verkligen ta tag i uppföljningsarbetet fortast möjligt, efter kris.

Title: Internet of Things in real estate companies owned by the municipality: A study on how IoT can be used to meet future climate goals Subject: Bachelor's thesis in business administration 15 credits Authors: Hampus Heikkinen and Victor Ifver Kävrestad Keywords: Internet of Things (IoT), Digitized property management, Real estate companies owned by the municipality, Energy consumption, Agenda 2030 Problem statements: What does the usage of Internet of Things look like today and does management control systems have any impact on its use? Will the Internet of Things be accepted and used in the future by real estate companies owned by the municipality?What opportunities are there to use IoT within the companies to achieve the climate goals that must be met by 2030? Purpose: Describe and analyze how municipal real estate companies use Internet of Things in their property management with a focus on the work to improve the energy efficiency. The thesis also wants to find out if companies will use the Internet of Things in the future. Method: We have used the qualitative method in this essay. Four interviews have been conducted through Zoom with people who work at municipal owned real estate companies to gather information on management and business development. Conclusion: Digitization in the real estate industry is far from fully developed which is the reason that the respondents in this study show a relatively low degree of digitization. Management control on the other hand does not hinder these companies but promotes the respondents ability to adapt to digitalization. The study also indicates that the Internet of Things will be accepted in the future. Finally, the study concludes that IoT sensors can be used to reduce energy consumption which will help companies to achieve the climate goals for 2030.

Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur gymnasieskolor marknadsför sig i dagens skolmarknad. Teori: Den teoretiska referensramen i denna kandidatuppsats bygger på fem olika och relevanta teorier. De fem teorierna är marknadsföring i tjänsteföretag, relationsmarknadsföring, Word-of-Mouth/eWoM och Social marknadsföring & internet och Eventmarknadsföring. Teorierna har applicerats utifrån vetenskapliga artiklar och relevant kurslitteratur som rör ämnet.  Metod: Kvalitativ forskningsstrategi har använts vid genomförandet av studien. Den kvalitativa intervjun har formulerat utifrån ett planeratsystematiskt synsätt. Studien bygger på urvalsmetoden icke- sannolikhetsbaserat urval, då enbart en bestämd respondent har intervjuats i respektive gymnasieskola. På så sätt används strategiskt urval, för att få undersökningsdeltagare som är av betydelse till undersökningsfrågan. Denna studie utgår även ifrån ett induktivt synsätt, dvs där sambandet mellan teori och empiriska data undersöks. Slutsats: Gymnasieskolan skiljer sig inte mycket åt trots att dem har olika organisationsformer samt erbjuder nischade och breda utbildningslinjer. Det är liknande typer av marknadsföring som används, såsom marknadsföring i tjänsteföretag, relationsmarknadsföring, WoM/eWoM, social marknadsföring & internet samt eventmarknadsföring. Skillnaden är att de fristående gymnasieskolorna marknadsför sig mer frekvent men inte de kommunala gymnasieskolorna. Anledningen till att fallet är så är att de kommunala gymnasieskolorna inte behöver marknadsföra sig lika mycket som de fristående gymnasieskolorna då den kommunala gymnasieskolan lever på den mängd elever som de behöver och får. I och med detta har den fristående gymnasieskolan ett “försprång” som kan vara svårt för den kommunala gymnasieskolan att komma ifatt när det gäller marknadsföring. / Purpose: The purpose of the survey is to create an understanding of how upper secondary schools’ market themselves in today's school market. Theory: The theoretical framework in this bachelor's thesis is based on five different and relevant theories. The five theories are, marketing in service companies, relationship marketing, Word-of-Mouth/eWoM, Social marketing & the internet and Eventmarketing. The theories have been applied on the basis of scientific articles and relevant course literature concerning the subject. Method: Qualitative research strategy has been used in the implementation of the study. The qualitative interview has been formulated based on a planned systematic approach. The study is based on the selection method non-probability-based selection, as only one specific respondent has been interviewed in each upper secondary school. In this way, strategic selection is used to get survey participants who are relevant to the survey question.  Conclusion: The upper secondary school does not differ much despite the fact that they have different forms of organization and offer niche and broad lines of education. There are similar types of marketing used, such as marketing in service companies, relationship marketing, WoM / eWoM, social marketing & internet and event marketing. The difference is that the independent upper secondary schools’ market themselves more frequently, but not the municipal upper secondary schools. The reason why this is the case is when the municipal upper secondary schools do not have to market themselves as much as the independent upper secondary schools as the municipal upper secondary school lives on the number of students they need and receive. As a result, the independent upper secondary school has a "lead" that can be difficult for the municipal upper secondary school to catch up when it comes to marketing.

Turism är en av världens största industrier, och dess påverkan på platser och människor är ett mångfacetterat fenomen med både positiva och negativa konsekvenser på ekonomiska, kulturella och sociala domäner. Eftersom tidigare studier visar på att turism även kan ha en påverkan på invånares psykiska hälsa är syftet med den här studien att undersöka effekterna av turism på lokalbefolkningars psykiska hälsa. Detta görs med en sambandsanalys av variabler kopplade till turism och psykisk hälsa, baserade på data över Sveriges kommuner. Samband testas med hjälp av Pearsons korrelation och multivariat analys. Resultatet visar att det finns få robusta samband mellan turism och psykisk (o)hälsa i Sverige, och att de statistiska samband som finns inte är entydiga. Detta innebär att resultaten från tidigare studier inte kan valideras i denna undersökning. Skillnaderna gentemot tidigare studier kan delvis förklaras av att tidigare forskning främst genomförts i Spanien, där turistnäringen är större än i Sverige.

Det finns både privata och kommunala aktörer på fastighetsmarknaden. Det finns vissa skillnader och likheter mellan hur dessa två olika aktörer agerar på marknaden. Aktörerna kan i vissa avseenden drivas av olika incitament för att investera i en viss fastighet, samtidigt finns det också många avseenden när de olika aktörerna arbetar på ett likartat vis. Ofta associerar man privata aktörer med vinstmaximering och tillväxt, där det hela tiden är fokus att göra tunga investeringar med så bra avkastning som möjligt. Medan man associerar kommunala fastighetsaktörer med ett samhällsansvar där det primära är att driva samhällsutvecklingen framåt. Stämmer dessa associationer med verkligheten eller hur arbetare dessa två olika aktörer i praktiken? Syftet är att efter denna studien ska man som läsare få en klarare bild om hur dessa två aktörer arbetar.Metoden som används till denna studie är en kvalitativ metod. Valet av en kvalitativ metod grundas i att det är den mest passande metoden för att kunna besvara denna studies frågeställning. Syftet är att förmedla en förståelse hur två olika aktörer kan agera på en och samma marknad och om det finns några likheter och skillnader. För att kunna få svar på detta utgår studien från frågeställningarna:- Arbetar olika aktörer i fastighetsbranschen på ett likvärdigt sätt vid investering av fastigheter?- Finns det olika incitament som driver de olika aktörerna att agera olika på fastighetsmarknaden med avseende på fastighetsinvesteringar?Vad som kommit fram i studien är att både privata och kommunala aktörer arbetar på ett likartat sätt i många avseenden vad det bland annat gäller riskhantering och värdering av fastigheter. Vid riskarbetet arbetar båda aktörerna med att identifiera och klassificera riskerna som fastighetsmarknaden innebär för att kunna förbereda bolaget på dessa. Vid värdering av fastigheterna används likvärdiga metoder, dessa metoder är kassaflödesmetoden samt ortsprismetoden. Vad som skiljer aktörerna åt i värderingsarbetet är i vilken utsträckning de utför värderingarna internt inom bolaget. Man kan även tydligt se att det som skiljer aktörerna mer övergripande är deras olika målsättning, vinstintresse samt ägarformer.Studiens nyckelord är: Privata aktörer, kommunala aktörer, fastighetsvärdering, företagsmålsättning, samt risker. / There are several different participants in the real estate market, two of which are private and municipal actors. There are some differences and similarities between how these two participants act on the market. In some perspectives the participants can be driven by different incentives to invest in a particular property, while at the same time there are many aspects when different participants work in a similar way. Often private participants associate with profit maximization and growth, where the focus is always making heavy investments with as good return as possible. While associating municipal property participants with social responsibility where the primary is to drive social development forward. Are these associations true to reality or how do these two different participants work? The aim of this study it to get the readers a clearer picture of how these two participants work.The method used for this study is a qualitative method. The choice of a qualitative method is based on the fact that it is the most appropriate method for answering the question of this study. The purpose it to convey an understanding of how two different participants can act in one ant the same market and if there is any similarities and differences. To answer this, the study is based on these questions:- Does different real estate participants work in an equal way when investing in real estates? - Are there different incentives that drive different participants to invest in different types of real estates?What has come from this study it that both private and municipal participants work in a similar way in many perspectives, for example, regarding risk management and valuation of real estates. In risk management, both actors work to identify and classify the risk that real estate market entails in order to prepare the company for these. In valuation of properties, similar methods are used, these methods are the cash flow method and comparison method. What distinguishes the players in the valuation work is to what extent they perform the values internally within the company. It can also be clearly seen that what sets the participants more general is their different company goals, profit interests and forms of ownerships.Keywords for this study is: Private participants, municipal participants, real estate valuation, corporate, and risk.

No description available.

I denna uppsats undersöks genom en kvalitativ metod vilka finansieringssätt somkommunala bostadsbolag använder sig av samt hur räntehöjningarna i Sverige det senasteåret har påverkat de kommunala bostadsbolagens verksamhet och agerande. För attbesvara frågeställningen har intervjuer genomförts med sju olika kommunala bostadsbolagoch med den kommunala långivaren Kommuninvest. Informationen från dessa intervjuer harsedan sammanställts och analyserats för att komma fram till ett resultat och en slutsats.Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att kommunala bostadsbolag till skillnadfrån privata bostadsbolag inte måste förlita sig på att låna kapital på egen hand utanuteslutande lånar med hjälp av kommunen man tillhör genom antingen en kommunalinternbank eller ett kommunalt borgensåtagande. Följaktligen får kommunala bostadsbolag iregel mer fördelaktiga lånevillkor och billigare ränta än privata bostadsbolag eftersomkommuner anses vara stabilare låntagare än enskilda företag och i de flesta fall har enväldigt god kreditrating.Slutsatsen av studien är att kommunala bostadsbolag väljer finansieringssätt främst utifrånstorleken på bostadsbolaget och kommunen som det är beläget i, vilket finansieringssätt somär billigast för tillfället samt vilka preferenser personerna som arbetar med inlåning ochfinansiering i bostadsbolagen har kring de olika finansieringssätten. En gemensam nämnareär dock att i stort sett alla kommunala bostadsbolag förutom ett fåtal lånar av Kommuninvestsom har konkurrerat ut affärsbankerna de senaste åren och blivit den överlägset vanligastefinansieringskällan för kommunala bostadsbolag.Undersökningen visade också att kommunala bostadsbolag inte har påverkats nämnvärt avdet senaste årets ränteökningar eftersom många bolag har haft långa bindningstider medfast ränta, en mindre andel rörlig ränta i låneportföljen samt andra skydd mot ränteriskensom exempelvis räntetak. Därför har andra kostnadsökningar som orsakats av den kraftigtökade inflationen varit mer betydande. Dock kommer ränteökningarna att få en störrepåverkan på många av bostadsbolagen de kommande åren eftersom många bolag har lånsom löper ut under den perioden och då kommer behöva förnya dessa lån till en högre ränta. / In this essay, a qualitative method is used to examine which financing methods municipalreal estate companies use and how the interest rate increase in Sweden the past year hasaffected the municipal real estate companies' operations and actions. To answer thequestion, interviews with seven various municipal real estate companies were conducted andone with the municipal lender Kommuninvest. The information from these interviews has thenbeen compiled and analyzed to present a result and a conclusion.The results of the qualitative study show that, unlike private real estate companies, municipalreal estate companies don't have to rely on borrowing capital on their own, but exclusivelyborrow with the help of the municipality they belong to through either a municipal internalbank or a municipal guarantee commitment. Consequently, municipal real estate companiesusually receive more favorable loan terms and cheaper interest rates than private real estatecompanies because municipalities are considered to be more stable borrowers thanindividual companies and in most cases they have a very good credit rating.The conclusion of the study is that municipal real estate companies choose financingmethods primarily based on the size of the real estate company and the municipality in whichit is located, the cheapest financing method at the moment and what preferences the peoplewho work with deposits and financing in the housing companies have regarding the variousfinancing methods. A common denominator, however, is that virtually all municipal realestate companies, apart from a few, borrow from Kommuninvest, which has out-competedthe commercial banks in recent years and become by far the most common source offinancing for municipal real estate companies.The study also showed that municipal real estate companies haven’t been significantlyaffected by the past year's interest rate increases because most of them have had long-termfixed interest rates, a smaller proportion of variable interest rates in the loan portfolio andother protections against interest rate risks such as interest rate caps. Therefore, other costincreases caused by the sharply increased inflation have been more significant. However,the interest rate increases will have a greater impact on several real estate companies in theupcoming years because many companies have loans that expire during that period and willhave to renew these loans at a higher interest rate.

Syftet med denna studie var att undersöka de bakomliggande faktorer till kommunalachefers attityder kring hållbar utveckling. För att få en fördjupad bild kring chefernasattityder användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Ett adekvat urval av sexverksamma chefer i en kommun intervjuades. En manifest analys genomfördes och dataurskildes genom koder och kategorier. Sex kategorier och två underkategorier urskildesi analysen. Resultaten tyder på att attityden angående hållbarhet var positiv hoscheferna, men alla chefer efterfrågade mer relevant kunskap för att kunna förbättrahållbarheten i sina verksamheter. Resultaten gav en ökad förståelse för faktorer sombehövs för att stärka kommunala chefers kunskap om hållbar utveckling och därmedförbättra folkhälsan. Denna ökade kunskap om hållbarhet och dess betydelse på ettkommunalt plan skulle kunna vara en riktlinje f

Bakgrund: Arbetet har sin bakgrund i de utmaningar och strategier för verksamhetsstyrning kommunala grundskolor står för. På grund av tryck och krav från olika externa aktörer i kombination med de interna kraven om ett rimligt arbetsklimat från lärare är grundskolor komplexa organisationer. Läraromsättning är ett stort problem vilket gör det viktigt att skapa strategier för att behålla kvalificerad personal. Strategier som enligt tidigare forskning visats vara relevanta är personalstyrning och kulturell styrning där en balans av formell och informell styrning är av vikt för att styra sin personal, undvika konflikter och skapa en hälsosam arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att öka förståelsen för hur både formell och informell personalstyrning, tillsammans med kulturell styrning, används inom grundskolor. Genom att undersöka detta från både ett rektors- och lärarperspektiv avsåg studien att beskriva och analysera hur dessa styrformer tillämpas i praktiken. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter. Dessa respondenter bestod av två rektorer och tre lärare, som var verksamma på två olika skolor. Genom att undersöka både formella och informella metoder för personalstyrning och kulturell styrning, utifrån både ett lärar- och rektorsperspektiv, ämnade studien ge en djupgående förståelse för hur dessa styrformer används inom grundskolor.  Slutsatser: Informell personal- och kulturell styrning spelar en betydande roll i lärarnas arbete. Rektorerna indikerar ett större fokus på formell styrning än vad lärarna gör.  Trots att lärarna betonar vikten av informell styrning, kan behovet av formell styrningvara mer betydande än vad de själva kanske uppfattar.