SAMMANFATTNING Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gällande rätt, vad avser förhållandet mellan den kommunala arbetstagarens rättigheter till yttrandefrihet kontra den lojalitetsplikt som denne genom anställningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare. Eftersom det finns en hel del praxis inom området främst från Justitieombudsmannen (JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, använder jag mig i uppsatsen av flera uttalanden och beslut från denna instans. Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna i ett demokratiskt samhälle och är i Sverige en grundlagsfäst rättighet. Rätten att fritt kunna uttrycka sin uppfattning är viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunna vara med och påverka samhället via dialog och debatt. Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och åsikter blir lättillgängliga för en stor krets av mottagare. Att använda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för åsikter och attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det är inte helt ovanligt att man som arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man är anställd inom. Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstärkt skydd för sin yttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmänna) genom den grundlagsfästa meddelarfriheten och meddelarskyddet. I uppsatsen redogör jag för de rättigheter och det skydd som den kommunala arbetstagaren har när det gäller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiska uttalanden gentemot arbetsgivaren. Förutom rättigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunala arbetstagaren också skyldigheter att anmäla missförhållanden inom vissa områden, Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag också redogör för. I uppsatsen beskriver jag även det betänkande som i april i år (2011) presenterats angående lex Sarah inom skolan. I uppsatsen konstaterar jag att rätten till yttrandefrihet går före den lojalitetsplikt som i och med anställningsavtalets ingående uppstår. Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar när det gäller negativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i själva verket enbart om hur man skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sin arbetsgivare. / Abstract The purpose of this essay is to explain and analyze the law, how the relations between the municipal employee towards freedom of speech work against the duty of loyalty the employee has towards the employer through the employment contract. Because of the high amount of standardized practice within this field, especially from the ombudsman, and because this essay is about the municipal functions, the essay will consist of multiple statements and decisions from these instances. The freedom of speech is one of the most fundamental rights in a democratic society – and in Sweden a right that is supported by the constitution. The right to freely express your own opinion is important for the information to spread, and for everybody to be able to affect the society via dialog and debate. The technological development and social media’s spread make information and opinions more accessible to a larger audience. The use of this kind of media such as blogs and the extensive use of Facebook to express opinions and different attitudes become used more frequently, it is not uncommon for a employee to make comments about his or hers workplace, boss or the field of work in one of these digital medias. The Employee in the municipal operation has a strong protection when it comes to freedom of speech towards the employer, through the constitutional freedom of information and the protection of sources. The essay will cover the rights and the protections that the municipal employees have when it comes to the use of freedom of speech in criticism towards the employer. Aside from the right to express criticism towards the employer, the municipal employee also have obligations to address anomalies within some fields, which will be described in the essay. Lex Maria and lex Sarah regulate this. I also describe a report that just has been presented concerning the lex Sarah in schools. In the essay I note that the freedom of speech will be prioritized before the duty of loyalty the employee has against the employer. And I note that the duty of loyalty in municipal operations does not exist when it comes to negative opinions or criticism against the employer. The duty of loyalty for the municipal employee is only about how the employer should carry out his work duties, and not what the employee, express about their employer.

Abstrakt                                                                                              Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna. Österåkers system var generösare för kunden än Nackas system. Samtidigt valde Österåkers kommun att i större utsträckning styra musikskoleverksamheten i strävan efter en form av rättvisa mellan de olika aktörerna. Det informanterna upplevde som positivt med konkurrensutsättningen var att kunderna inte behövde stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön var borta var att många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapade stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi såg en risk att instrument- och genrebredd minskar om kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskade att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument. / Abstract                                                                                                The purpose of the study was to illustrate and compare the changes taking place in municipal music school activities when these were exposed to competition and financing via voucher systems. The investigation was limeted to Nacka and Österåker, the municipalities where the system has been used the longest. We examined, through interviews with city officials and music school managers – plus a questionnaire study among music masters – the factors that had led to changes in the activities and how people reacted to these changes, as well as how the various parties appraised the future of the music school. The results of the survey showed that the changes in the activities were due to the design of the voucher system and the municipality's control. Nacka and Österåker had created different voucher systems that led to different consequences for the activities. Österåker’s system was more generous to the customer than the Nacka system. Meanwhile Österåker chose to a greater extent to control the activities of the music school in order to achieve a certain degree of fairness between the parties. A positive result of the opening to competition was, according to the informants, that customers did not have to queue up for activities. On the other hand, the consequence of no queuing was that it has become harder for many teachers fill up their posts with pupils. The continuous process of recruiting new pupils and the feeling of responsibility for filling up their own posts caused stress among the teachers. On a competitive market, the need for marketing is increasing and we saw a risk that the breadth of musical instruments and genres will decrease if the customer does not receive sufficient information about the offerings of the local music school. The teachers and three out of four informants wished for the future that the local music school should have the mission to preserve the diversity and breadth regarding genres and musical instruments.

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande problem i Sverige. Kommunen bär den största samhällskostnaden för ett barn under uppväxten och därför är det extra viktigt att ta reda på hur resurser kan omfördelas i samhället för att gynna barns hälsa. Syftet med studien var att visa hur en investering i preventiva insatser kan förbättra barns psykiska hälsa och samtidigt spara på samhällets resurser. Kommunal statistik visar att barn i skolan som är i behov av särskilt stöd på grund av depression/ångest, ADHD och psykosocial problematik får insatser så som stöd från elevassistent, lärare eller placerad i särskild undervisningsgrupp. Kostnader för dessa insatser varierar mellan 4424-26000 kronor per barn och månad. Dessa kostnader kan ställas i relation till kostnader för universella preventiva skolprogram som har en bevisad positiv effekt på barns psykiska hälsa, vars driftskostnader för en hel intervention som mest är 1097 kronor per barn. Analysen visar att en omfördelning av resurserna till preventiva interventioner, såsom skolprogram, kan vara en lyckosam satsning för kommunen, både ekonomiskt och hälsomässigt då det kan förbättra barns psykiska hälsa men också leda till samhällsbesparingar. / Children’s mental ill-health is a growing public health problem in Sweden and for the municipality, being an important financial actor during a child’s upbringing, it is crucial to put resources where they give positive effect on the problem. The overall aim of the study is to describe how investing in prevention programs at children’s schools can improve children’s mental health and reduce the societal costs. Municipality statistics show that children in need of special support in school because of depression/anxiety, ADHD and psychosocial problems receive actions such as personal assistant, teacher or placed in a special education group. The cost of these actions varies between 4424-26000 Swedish krona [SEK] per child and month. These costs can be put in relation to preventive universal school interventions that have the highest cost of 1097 SEK per child and have a proven effect on child mental health. The analysis shows that preventing child mental ill-health can save societal costs and provide a healthier life for children compared to the current standard practice of targeting the children’s problems only after they have occurred.

Omgivningen ställer ständiga krav på organisationer att arbeta aktivt för att effektivisera arbetsprocesser för att behålla sin konkurrenskraft och legitimitet. Ofta innebär detta någon form av ökad digitalisering och införandet av nya IT-system då dagens teknik skapar möjlighet för organisationer att bearbeta en högre omfattning av information och sammanlänka både interna och externa intressenter. Vid införandet av ett nytt IT-system i en offentlig organisation råder det dock lite andra förutsättningar än i ett privat företag. Det finns en högre grad av yttre krav i form av lagar och förordningar som gäller för samtliga offentliga verksamheter i landet. Systeminförande i kommunala organisationer utförs ofta i projektform innebärande att projektledaren har stor betydelse. Ett nytt system berör användare med stor variation av erfarenhet och kunskap i samband med användningen av systemstöd i de dagliga arbetsprocesserna. Detta ställer stora krav projektledaren, både rörande de tekniska aspekterna men även i hur de framtida användarna bemöts, utbildas och sedan stöds under användandet när systemet tagits i drift. Syftet med denna uppsats är att via kvalitativa intervjuer samla in empiri för att identifiera och beskriva vilka egenskaper som gör en projektledare framgångsrik i arbetet att motivera användarna i samband med införandet av ett nytt IT-system i en kommunal organisation. Hurhar projektledaren agerat för att vara framgångsrik i arbetet att utbilda, informera och stödja användarna av ett nytt IT-system? Det är denna undersökningsfråga som denna uppsats berör och som resulterar i en konkret beskrivning över specifika egenskaper hos en projektledare som är viktiga vid IT-projekt i kommunala organisationer. De egenskaper som visat sig vara avgörande är främst förmågan att anpassa sitt ledarskap. Att läsa av användarna och se till deras individuella behov för att skapa motivation. Dessa behov tillfredsställs genom att projektledaren är tillgänglig, bemötande, tålmodig, lugn, positiv, tydlig, har kunskap om IT, är social, tålmodig, kommunikativ, engagerad, förstående och tillitsfull, ödmjuk men ändå självsäker. Men genererar endast i effektivt ledarskap om projektledaren har förmågan att avgöra vad en individ kräver i en specifik situation för att bli motiverad i användandet av ett nytt IT-system i en kommunal organisation. Nyckelord: ledarskap, systeminförande, IT-system, kommunala organisationer,projektledning, motivation, situationsanpassat ledarskap, motiverade användare.

Bakgrund: Ett behov att finna strategier för att minska matsvinnets negativa miljöpåverkan har identifierats inom svensk offentlig sektor. De dagliga tallriksavskrapen inom kommunala skolkök kostar samhället miljonbelopp, dessutom uppstår ytterligare matslöseri vid tillagning. Vinster antas kunna göras genom ett förbättrat resursutnyttjande inom skolköken. Med anledning att styrningsverktyget lean tidigare tillämpats inom ett antal olika kontexter, dock med ett varierande resultat, är det av intresse att studera om lean är möjligt samt meningsfullt att implementera i kommunala skolkök i syfte att reducera matsvinn. Syfte: Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse av vilka faktorer som påverkar uppkomst av matsvinn i de kommunala skolköken och således utreda möjligheten till en effektivare resursanvändning genom tillämpning av styrningsverktyget lean. Metod: Studien vilar på ett hermeneutiskt perspektiv och har en abduktiv ansats. För datainsamling har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts på tre olika skolor inom olika kommuner. Nio semistrukturerade intervjuer har kompletterats med observationer samt dokumentstudier, i syfte att uppnå en helhetsförståelse för kontexten. Slutsats: Studien visar att styrningsverktyget lean har potential att reducera matsvinn. Det har dock framkommit att den strategiska nivån av lean inte är enkelt tillämpbar i skolkök. Faktorer som tidsbrist, diffust kundbegrepp samt lagar och regleringar har identifierats begränsa dess applicerbarhet. Avseende den operationella nivån av lean har potential att reducera matsvinn genom implementering av utvalda leanverktyg identifierats, trots bristande tillämplighet av den strategiska nivån. / Background: A need to find strategies to reduce the negative environmental impact from food waste has been identified within the Swedish public sector. The daily plate waste in municipal school kitchen cost society millions and additional food waste occur during cooking. Profits are expected to be made through improved resource utilization within school kitchens. Due to the fact that the management tool lean previously has been applied in a number of different contexts, though with various results, it is interesting to study whether lean is possible and meaningful to implement in municipal school kitchens in order to reduce food waste. Purpose: The study aims to contribute to the understanding of factors affecting the generation of food waste in municipal school kitchens and therefore investigate the possibility of a more efficient use of resources by implementation of the management tool lean. Research Method: The study rest on a hermeneutic perspective and have an abductive approach. For data collection, a qualitative multiple case study on three different schools in different municipalities has been conducted. Nine semi-structured interviews have been supplemented with observations and document studies, in order to achieve a holistic understanding for the context. Conclusion: The study concludes that lean as a management tool has potential to reduce food waste. However, it has been found that the strategic level of lean can not easily be implemented in school kitchens. Factors like time constraints, a diffuse customer definition and laws and regulations primarily limit the strategic levels applicability. Regarding lean on an operational level, potential to reduce food waste by implementation of selected lean tools has been identified, despite the lack of applicability of the strategic level.

Bakgrund Från och med räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2016 är det obligatoriskt för stora svenska aktiebolag att upprätta en hållbarhetsrapport. Lagstiftaren har dock inte krävt att hållbarhetsrapporten ska granskas av en revisor. Både publika och kommunala bolag omfattas av den nya lagstiftningen. Utifrån positiv redovisningsteori (PAT) och institutionell teori (IT) kan det tänkas att bolagens olika ägaridentiteter påverkar deras behov av hållbarhetsrevision. Syfte Syftet med studien är att förklara sambandet mellan ägaridentitet och hållbarhetsrevision i svenska aktiebolag. Vidare ska vi analysera vilka faktorer som påverkar kommunala aktiebolags beslut att antingen välja eller avstå från hållbarhetsrevision. Metod Denna kvantitativa studie har ett deduktivt angreppssätt. Utifrån PAT och IT har tre hypoteser formulerats. En tvärsnittsdesign har använts och sekundärdata i form av årsredovisningar från företagens hemsidor har analyserats med logistisk regression. Dessutom har en kompletterande analys i form av fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från kommunala aktiebolag. Slutsats Ägaridentitet var inte statistiskt signifikant, men resultatet bör beaktas med viss försiktighet, eftersom endast tre kommunala bolag valde hållbarhetsrevision. Resultaten från de semistrukturerade intervjuerna visar visst stöd för både PAT och IT. Slutligen visar studiens resultat ett signifikant samband mellan hållbarhetsrevision och kontrollvariablerna storlek och bransch. / Introduction Since the 31th of December 2016, sustainability reporting has been mandatory for big companies in Sweden. The legislation is based on soft regulation, which means that it is not mandatory for companies to apply sustainability reporting assurance (SRA). Both listed and municipal corporations are affected by the new legislation. Based on positive accounting theory (PAT) and institutional theory (IT), it is possible that their different ownership identities will affect their choice of applying SRA. Purpose The purpose this study is to explain the relationship between ownership identity and SRA for Swedish companies. In addition, we will analyse factors that influence municipal corporations’ choice to apply or not to apply SRA. Method This quantitative study is based on a deductive approach. Based on PAT and IT, three hypothesis have been developed. A cross-sectional design has been used together with secondary data from companies’ annual reports in a logistic regression. Finally, we have developed our results from the logistic regression through four semi-structured interviews with employees from municipal corporations that are affected by the new legislation. Conclusion Ownership identity was not statistically significant in the logistic regression. However, our results should be read with some caution, since only three municipal corporations chose SRA. The results from the semi-structured interviews gave us some support for both PAT and IT. Moreover, our findings show a positive relationship between SRA and the control variables firm size and industry belonging.

Introduktion: Revisionen har sedan länge haft en viktig roll i att säkerställa tillförlitligheten hos företags finansiella information men kan utöver detta ses som betydligt mer flerdimensionell i och med sin rådgivande funktion. Att utforska vilka värden de som företräder de redovisningsskyldiga bolagen upplever av revisionen kan vara värdefullt då de både påverkar och påverkas av denna. De kommunala bostadsaktiebolagen skiljer sig åt i både ägarstruktur och revision från privata bolag vilket kan påverka bolagsföreträdarnas upplevda värde av revisionen och är därav relevant att undersöka.  Syfte: Syftet med studien är att utforska företagsledares uppfattning om revisionens värde i kommunala bostadsaktiebolag.  Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och har utgått ifrån en deduktiv ansats.             Empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att företagsledarnas upplevda värde av revisionen i huvudsak uppkommer i och med dess kontrollerande och granskade funktion, vilket tyder på att dess traditionella funktion fortfarande är högst aktuell. En möjlig förklaring till detta kan vara bolagens kommunala ägande. Samtidigt visar studien att revisionen i olika utsträckning skapar värde i och med sin rådgivande funktion. Uppfattningen om lekmannarevisionen styrker dock inte en liknande slutsats, och bidrar enligt insamlad empiri inte  i någon större utsträckning till värde för bolagen. / Introduction The audit has long had an important role in ensuring the reliability of corporate financial information but can be seen as considerably more multi dimensional with its advisory function. Investigating what values company representatives are experiencing from the audit can be valuable as they both affect and are influenced by its function. The public housing companies differ in both ownership structure and auditing, which may affect the company representatives perceived value from the audit and is therefore relevant to investigate. Purpose The purpose of the study is to explore business executives views on the audit value creation in public housing equity companies. Method The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion The results of the study show that the business executives perceived value of the audit is mainly due to its controlling and auditory function, which indicates that its traditional function is still highly relevant. A possible explanation for this may be the municipal ownership of the companies. At the same time, the study shows that the audit to varying degrees is creating value with its advisory function. The perception of the layman auditing does not however reinforce a similar conclusion, and does not contribute to the value to any significant extent according to the study.

Kommunala bolag konkurrerar idag med privata bolag samtidigt som de fyller en samhällsfunktion. De styrs effektivare och mer modernt enligt New Public Managements idéer, vilket innebär en utmaning i fler intressekonflikter och tvetydiga krav och förväntningar på bolagen. Vi har studerat hur fem kommunala bolag balanserar sina monetära och icke-monetära incitament för att locka till sig och motivera kompetent arbetskraft för att kunna prestera i konkurrensen, och bakomliggande orsaker till detta. Känner bolagsledningen sig tvungen att utforma incitamenten enligt regelverk eller kommunala direktiv, eller är den fri att utforma incitamentsprogrammen som den vill? Resultatet visar att alla bolag i studien fortfarande, likt ”heloffentliga” bolag, lägger stor vikt vid de icke-monetära incitamenten, om än i olika utformning. I teorin finns inga hinder mot att fritt motivera sin personal monetärt utöver den fasta lönen, men i praktiken använder sig bolagen endast av monetära incitament i form av individuell lönesättning. Trots att bolagen har närmat sig den privata sektorn genom effektivare och modernare styrning och förvaltning, tyder detta på att balanseringen av monetära och icke-monetära incitament inte har skett i samma riktning. Bakomliggande orsak till detta är främst legitimitetsperspektivet - att bolagen tar hänsyn till samhällets förväntningar att uppträda ansvarsfullt. Bonusutbetalningar har visat sig skapa negativ uppmärksamhet då samhället, trots att förutsättningarna har ändrats, sedan gammalt förväntar sig annat av offentligt ägda bolag. Även branschtillhörighet uppges påverka utformningen, eftersom de kommunala bolagen delvis verkar inom relativt lågavlönade branscher där knappast privata bolag heller belönar monetärt. / Municipal companies are today competing with private companies whilst simultaneously contributing to societal needs. They are managed more efficiently to modern standards through the ideas of New Public Management. This is challenging due to increased conflicts of interests and ambiguous demands that pose expectations on the companies. We have been studying how five Swedish municipal companies are balancing their monetary and non-monetary incentives to attract and motivate competent manpower in order to be able to perform competitively. To create thorough research, we have also sought to understand the underlying reasons for this. Is the ii municipal company management forced by rules and owners demands to form the incentive programme in a certain way, or are they free to do what they feel is necessary to compete with companies in the private sector? The results show that the companies involved in our research are mostly like “all-public” companies, focusing mainly on the non-monetary incentives in different forms. In theory, there are no limitations against motivating the employees financially, however, in practice the companies are only using individual salaries as monetary incentives. Even though the companies have become closer to the private sector through effective and modern management practices, the balance of monetary and non-monetary incentives have not followed the same pattern. The underlying reason for this is the need to remain trustworthy in the view of the public. The companies are taking societal expectations into consideration, always striving to act in the best interests of the public. Nevertheless, the bonus payments have attracted negative attention due to opinions that public companies shouldn’t be paying out money that they would not have done previously. The industry affiliation is also said to be affecting the design of the incentive system, because the municipal companies are partly operating in low paid branches and therefore wouldn’t be giving financial rewards anyway.

Lantmäteriet tog beslut under 2017 att avskaffa principsamråd med Länsstyrelsen. Syftet var att korta ner handläggningstiderna och minimera antalet onödiga samråd som sker. Detta arbete har avsett att undersöka hur frekvent det sker samråd för fastighetsbildning av bostadsfastigheter inom strandskyddsområden. För att kunna undersöka detta har en kartläggning av var fastighetsbildnings har skett i Västra Götalands län för bostadsfastigheter. Arbetet har gjorts i samarbete med Plan- och bygg avdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Materialet som legat till grund för undersökningen är de ärenden i form av underrättelser som inkommit till denna avdelning. I undersökningen har en geografisk kartläggning skett för denna typ av förrättningar i Västra Götaland. De ärenden som berör denna typ av förrättningar har sedan granskats i syfte att undersöka hur frekvent någon typ av samråd har skett med kommunen eller Länsstyrelsen. Kartläggningen visade tyngdpunkter av var fastighetsbildning för bostadsfastigheter skett inom Västra Götalands län för 2017 års förrättningar. Undersökningen visar på att det samråddes i 31 % av fallen för bostadsfastighetsbildning inom strandskydd av ärenden av 2017 års inkomna underrättelser. Undersökningen visade också på att förrättningslantmätarna inte har motiverat strandskyddet för förrättningsåtgärden alls eller bristande i förrättningsprotokollet i 23 % av inkomna underrättelser. Resultatet visade att förrättningslantmätarna gjorde ett eget beslut i 46 % av ärenden för 2017. Resultaten av undersökningen ger en indikation om att detta är något som behöver undersökas ytterligare och öppnar upp för många nya frågeställningar som behöver besvaras. / Lantmäteriet decided during 2017 to cancel principle consultation with Länsstyrelsen (county administrative board). The goal was to shorten the time for each case and reduce the number of unnecessary consultations. The purpose of this paper was to examine how frequently consultation takes place for residential properties in areas of protection of the Swedish shoreline. To examine this subject a mapping of this type of residential properties were made for Västra Götalands län. This study has been in cooperation with Plan- och bygg avdelningen (The Department of Community Planning and Building) for county administrative board in Västa Götalands län. The data underlying this study consists of cases that have been sent to this department during 2017. In the examination of this study a mapping of this type of properties has been made. The reason for this is to examine how frequently at consultation have taken place with county administrative board or the specific county. The mapping showed that there was more of this type of cases in some parts of Västra Götalands län in 2017. The study showed that consultation took place in 31 % of the cases for this type of properties in protective shoreline areas. It also showed that in 23 % of the cases no consultation took place and/or the protection was not taken into account. The result of the study showed that cadastral surveyors decide for them self without consolation in 46 % of the cases. The study showed an indication that this subject has to be further resourced, not only in this part of Sweden but in all of Sweden.

Different management trends have come and gone during recent decades within the public sector. Therefore we found it interesting and relevant to study the current management within the public sector during the end of the 2010. To study this, we chose to study Växjö municipality’s implementation of their new management system. During the study institutional theory was used to create an understanding for how the new management system had been implemented and what consequences the change had for a selected number of employees. Furthermore the study  investigated if the management trends New Public Management and trust-based governance had any impact on Växjö municipality’s new management system. The study was conducted through ten interviews with different managers and politicians within Växjö municipality, to increase the understanding for the implementation process, through taking part of their perception of how the implementation-process proceeded. Through our interpretation of the then respondents it seems like what drove Växjö municipality to realize the change whas that the new manager for Växjö municipality observed problems with the previous management by objectives. Based on the interviews, it seems like the new process-oriented work had broad support from the ten respondents. Furthermore, the respondents highlighted that they had influence as well as they were involved in the change- and implementation process. However, our interpretation from the respondents stories is that it has been more difficult to implement the new management system than to initiate it since the change and implementation proceed proceed to fast and had vague and unclear plans. Through our interpretation of the respondents experiences we found that trends do not have to be volatile, but rather that trends can be implemented thoroughly, which was the case in Växjö municipality. Finally, the results of the study also implies that Växjö municipality's new management system has been influenced more by trust-based governance than by New Public Management. / Olika styrtrender har kommit och gått i den offentliga sektorn under de senaste decennierna. Vi fann det därmed intressant och relevant att undersöka den nuvarande styrningen inom den kommunala sektorn under slutet av 2010-talet. För att undersöka detta utgick vi från Växjö kommuns implementering av deras nya processbaserade styrning. Under studien användes institutionell teori för att skapa förståelse för hur den nya styrningen hade implementerats och vilka konsekvenser detta förändringsarbete medförde för ett utvalt antal medarbetare. Studien utgick även från att undersöka om styrtrenderna New Public Management och tillitsbaserad styrning har haft någon inverkan på Växjö kommuns nya styrning. Studien genomfördes genom tio stycken intervjuer med chefer och politiker inom Växjö kommun, för att öka förståelsen för ett kommunalt implementeringsarbete genom att få ta del av deras uppfattningar om hur implementeringen av en ny styrning har gått till. Utifrån vår tolkning av de tio respondenterna tyder det på att det som drev Växjö kommun att genomföra förändringsarbetet var att den nya kommunchefen uppmärksammade problem med den tidigare målstyrningen. Intervjuerna med respondenterna tyder även på att det nya processorienterade arbetssättet har haft stöd från majoriteten av de tio respondenterna. Vidare framhöll respondenterna även att de har haft inflytande och har varit delaktiga i förändrings- och implementeringsarbetet. Vår tolkning utifrån respondenternas berättelser är dock att det har varit svårare att implementera den nya styrningen än att initiera den då förändrings- och implementeringsarbetet har gått för fort fram och har haft vaga och otydligt definierade planer. Genom vår tolkning av respondenternas berättelser fann vi även att trender ej behöver vara flyktiga, utan att trender har implementerats djupgående i Växjö kommun. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att Växjö kommuns styrning har influerats mer av tillitsbaserad styrning än av New Public Management.