Sammanfattning Titel: Utmaningar vid ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål-En fallstudie av Hyresbostäder i Norrköping AB Författare: Romina Chanko och Marsel El-Bazi Handledare: Robert Jonsson Nyckelord: Ekonomistyrning, kommunala bolag, Hyresbostäder, utmaningar, hållbarhet Bakgrund: Hållbarhetsaspekterna har blivit allt mer omdiskuterade i dagens samhälle. Därför är det viktigt för företag att visa sitt engagemang i dessa frågor. Användningen av ekonomistyrning möjliggör att verksamheter mer framgångsrikt uppnår hållbara mål. Tidigare studier har däremot visat att det finns en brist på mätsystem och praktiska exempel av verksamheters användning av ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Syftet: Syftet med studien är att öka förståelse för hur ekonomistyrning används för att kunna identifiera utmaningar för kommunala bolag vid ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från det hermeneutistiskt tolkningsperspektiv med en abduktiv ansats. En fallstudie har genomförts på Hyresbostäder i Norrköping AB genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att direktiven från Norrköpings kommun är otydliga och misslyckas att förklara hur, varför och vem som ska uppnå målen. En utmaning för Hyresbostäder är att bidra till allmännytta och agera på affärsmässig grund, vilket kan leda till motsägelsefulla målsättningar. Det finns även begränsade resurser och en intressekonflikt som leder till en obalans mellan hållbarhetsaspekterna. / Abstract Title: Challenges in financial control to achieve sustainable goals - A case study by Hyresbostäder in Norrköping AB Authors: Romina Chanko and Marsel El-Bazi Supervisor: Robert Jonsson Keywords: Financial management, municipal companies, rental housing, challenges, sustainability Background: Sustainability aspects have become increasingly debated in today's society, so it is also important for companies to show their commitment to these issues. The use of financial management enables businesses to more successfully achieve sustainable goals. Previous studies have, however, shown that there is a lack of measurement systems and practical examples of municipal companies use of financial control to achieve sustainable goals. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of how financial control is used to identify challenges for municipal companies in financial control to achieve sustainable goals. Method: This qualitative study is based on a hermeneutical perspective with an abductive approach. A case study has been carried out at Hyresbostäder in Norrköping AB through document studies and semi-structured interviews. Conclusion: The study shows that the directives from the municipality of Norrköping are unclear and fail to explain how, why and who should achieve the goals. A challenge for Hyresbostäder is to contribute to public benefit and act on a commercial basis, which can lead to contradictory objectives. There is as well limited resources and a conflict of interest that leads to an imbalance between the sustainability aspects.

Background Labour market policies in Sweden is a state responsibility. Even though the municipalitieshave created their own units for labour market issues. This has resulted in parallel systems,and the distribution of responsibility is in many ways unclear. Several studies within the topichave observed that the effects of the activation programs disposed by the municipalities aredifficult to study, dependent there is not enough comparable data. Therefore statistics is nowcollected by Sveriges kommuner och Landsting. Purpose The purpose of this study is to examine if the statistics that are available today can be used tomeasure the effects of labour market actions. Method The study is based on the theory about Governance as decentralization. The hypothesis is thatthe amount of money that the municipalities spend on labour market cations should affect theeffect. With effect means, in this study, that the participants reach work or studies. The studyis made on two Swedish municipalities, Robertsfors and Ljusnarsberg. Those municipalitiesare selected therefor they are the municipalities in Sweden that 2015 spent most and lessmoney on labour market actions. In an attempt to try if the statistics that are available todaycan be used, the study is using a quantitative method. Interviews with representatives from themunicipalities have also been made in order to explain choices in submitting of the statistics. Results The results show that the statistics that are available not can be held for true. Both from thecalculation example as from the interviews that is clear there are uncertainties with thestatistics. From the theory of Governance, this study comes to the conclusion thatdecentralization and standardization are extremes.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs. I de undersökta kommunerna är enhetschefen inom kommunal hälso- och sjukvård distriktssköterskornas närmaste chef och den som är ansvarig för att underordnad personal får stöd och fortbildning. Syftet med studien är att belysa kommunala enhetschefers uppfattning om behovet av stöd till distriktssköterskor som vårdar patienter i livets slutskede.I studien har författarna använt sig av en kvalitativ intervjumetod där kommunala enhetschefer intervjuades. Sex intervjuer genomfördes och analyserades. Resultatet presenteras i tre teman: Organisatoriskt stöd, individuellt stöd och teambaserat stöd. De subteman som framkom var: enhetschefens betydelse, ekonomins betydelse, stöd att planera arbetet, utbildning som stöd, handledning som stöd, reflektion som stöd, distriktssköterskors stöd till varandra samt tvärprofessionellt samarbete som stöd.Studien visar att den kommunala enhetschefen kan hjälpa distriktssköterskan att växa i sin yrkesprofession genom olika former av stöd. Författarna finner att regelbunden handledning är ett viktigt stöd för distriktssköterskorna för att de ska våga möta sina egna existentiella rädslor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Tidigare forskning visar på en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskor med flera komplexa arbetsuppgifter. Behovet av att delegera arbetsuppgifter ökar i och med detta och kraven på att delegera patientsäkert beskrivs som centralt. Den tidigare forskningen ger ingen klar bild över vem som har vilket ansvar i delegeringsfrågan. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka sjuksköterskors ansvar vid delegering av hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal verksamhet. Metod: Studien följer en kvalitativ ansats med en innehållsanalys. Insamlingen av data skedde via inspelade semistrukturerade intervjuer. För examensarbetet blev sex sjuksköterskor intervjuade. Resultat: Tre kategorier utformades av resultatet: ansvar gentemot patienten vid delegering, ansvar under delegeringstillfället och ansvar efter utförd delegering. Gemensamt hade informanterna ett standardiserat – webbaserad – delegeringsrutin. Dock fanns det lite till ingen uppföljning på delegeringar. Slutsats: delegeringsprocessen är komplex med oklar ansvarsbild. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten i slutänden får god och säker vård även om det är helg, kväll eller sjukdomsfall i personalgruppen. / Background: Previous studies show a stressful work environment for nurses with complex job assignments. The demand to delegate job assignments is increasing as an aftermath and the requirement to delegate job assignments with patient safety in mind is described as a central factor. The previous studies gave no clear image of who has the responsibility in delegations. Objectives: The aim of this study was to examine the registered nurses’ experiences of responsibility during delegations. Method: The study has a qualitative approach and is assembled in content analysis. Data has been collected through semi structured interviews. For the study six nurses have been interviewed. Result: The manifested results formed up in three categories: responsibility towards patients when delegating, responsibility during the delegation and responsibility after the delegation. The informants had in common that they were following a standardized web-based delegation routine. Though there was slight to no follow up on the delegations. Conclusion: The delegation process is complex with unclear responsibility. The nurse is responsible for ensuring that the patient receives good and safe care in the end, even if it is weekend, evening or illness in the staff group.

The Swedish municipalities are continually changing their population, both in size and composition. Regardless of the change it affects the conditions for achieving a balanced economy and the residents’ need for welfare. Today half of the municipalities are increasing versus reducing, which is a huge challenge. The purpose of the study is to describe the population development between four neighboring municipalities in Västerbotten, from the center to the periphery. Furthermore, examine how they have handled the population change and which geographical connections exist between the municipalities based on the choice of growth and adaptation strategies from Syssner (2014). The municipalities are Umeå, Vännäs, Bjurholm and Åsele.   This study is based on population statistics since 1983 and the annual presentation from 2017. The result is that all municipalities have more or less choice to use strategies linked to growth and adaptation. It’s mainly Umeå who invests in growth-generation measures and Bjurholm who invests the most in different kinds of adjustments. This geographical distribution does not correspond completely with The first law of geography by Tobler (1970). Something that might affect the distribution of strategies is the need for independence, which is higher for Åsele than Bjurholm. Which means that Åsele can’t rely on a larger city like Umeå in the same way. But something that corresponded well with Tobler (1970) was that municipalities that are geographically closer tend to relate to population change in a certain way and invest in certain types of measures compared to municipalities that are located further away. It means that Umeå and Vännäs or Bjurholm and Åsele are more equal than for example Umeå and Åsele.

<p>Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstå varför studieavbrott ändå sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriärutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgång under grund- och gymnasietiden för att få en förståelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fått eller hade önskat att de fick medan de ännu befann sig i skolan. </p><p>Resultatet visar att studieavbrytarna bär på olika erfarenheter av skolgången och att tillgången på socialt och pedagogiskt stöd varit bristfällig. Resultatet visar också att studieavbrotten upplevs positiva och frivilliga. Slutsatser som dragits är att studieavbrytare har behov av olika stödinsatser och att skolor brister i sitt ansvar att ge stöd. En annan slutsats är att det, trots stödinsatser, inte går att förhindra att elever ändå avbryter sina studier.</p> / <p>This present essay is about support and dropout from the dropouts' perspective. The purpose of this study has been to examine these participant youngsters' opinions about the support they have been given during their time in upper secondary level in order to understand why dropouts yet attend to happen. The purpose has also been to describe and reflect over the youngsters' experiences with a hope that it will be of benefit to a future preventative work. This essay is based on a qualitative interview study and has been inspired by theories covering the area of dropouts, support and career development. The purpose of the interviews has been to study the dropouts' time in the nine-year compulsory school and in the upper secondary school. The intention has been to obtain an understanding for the support that the dropouts have been given or would have wanted while they still were in school. The result shows that the dropouts have different experiences from their time in school and that the supply of social and pedagogy support have been defective. The result also shows that the experience of the dropout is that the dropout is positive and voluntary.</p><p>Conclusion drawn is that the dropouts have different needs of support during their time in school and that the schools lack in their responsibility of giving support. Another conclusion drawn is that at the same time, in spite of support; it is not possible to prevent students from dropping out.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva överensstämmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ”The Carlforsska experience”. Eleverna i detta fall var elever som gick i årskurs åtta på Skiljeboskolan i Västerås. För att beskriva överensstämmelsen gjordes en fallstudie där empiri insamlades genom intervjuer, där det togs reda på om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumärkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ”The Carlforsska experience”. Studien visade att reklamfilmen ”The Carlforsska experience” på många punkter uppfattades av mottagarna på det vis som Carlforsska gymnasiet ämnade.</p><p>Studien är avsedd för uppdragsgivaren Carlforsska gymnasiet i Västerås, men även för reklambyrån NPP som fick uppdraget att skapa reklamfilmen <em>”The Carlforsska experience”</em>. Studien är också menad för Mälardalens högskola samt de som har intresse för ämnet marknadsföring.</p>

Syftet med studien var att beskriva överensstämmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ”The Carlforsska experience”. Eleverna i detta fall var elever som gick i årskurs åtta på Skiljeboskolan i Västerås. För att beskriva överensstämmelsen gjordes en fallstudie där empiri insamlades genom intervjuer, där det togs reda på om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumärkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ”The Carlforsska experience”. Studien visade att reklamfilmen ”The Carlforsska experience” på många punkter uppfattades av mottagarna på det vis som Carlforsska gymnasiet ämnade. Studien är avsedd för uppdragsgivaren Carlforsska gymnasiet i Västerås, men även för reklambyrån NPP som fick uppdraget att skapa reklamfilmen ”The Carlforsska experience”. Studien är också menad för Mälardalens högskola samt de som har intresse för ämnet marknadsföring.

Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstå varför studieavbrott ändå sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriärutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgång under grund- och gymnasietiden för att få en förståelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fått eller hade önskat att de fick medan de ännu befann sig i skolan.  Resultatet visar att studieavbrytarna bär på olika erfarenheter av skolgången och att tillgången på socialt och pedagogiskt stöd varit bristfällig. Resultatet visar också att studieavbrotten upplevs positiva och frivilliga. Slutsatser som dragits är att studieavbrytare har behov av olika stödinsatser och att skolor brister i sitt ansvar att ge stöd. En annan slutsats är att det, trots stödinsatser, inte går att förhindra att elever ändå avbryter sina studier. / This present essay is about support and dropout from the dropouts' perspective. The purpose of this study has been to examine these participant youngsters' opinions about the support they have been given during their time in upper secondary level in order to understand why dropouts yet attend to happen. The purpose has also been to describe and reflect over the youngsters' experiences with a hope that it will be of benefit to a future preventative work. This essay is based on a qualitative interview study and has been inspired by theories covering the area of dropouts, support and career development. The purpose of the interviews has been to study the dropouts' time in the nine-year compulsory school and in the upper secondary school. The intention has been to obtain an understanding for the support that the dropouts have been given or would have wanted while they still were in school. The result shows that the dropouts have different experiences from their time in school and that the supply of social and pedagogy support have been defective. The result also shows that the experience of the dropout is that the dropout is positive and voluntary. Conclusion drawn is that the dropouts have different needs of support during their time in school and that the schools lack in their responsibility of giving support. Another conclusion drawn is that at the same time, in spite of support; it is not possible to prevent students from dropping out.

The Swedish Social Services Act (2001:453) states that crime victims should be a priority group for the social services and that they have a responsibility to ensure that victims receive the needed help and support. The aim with this study was to examine how the Swedish municipal social services fulfil their responsibility for the psychosocial wellbeing of crime victims, by examining the collaboration between Victim Support and the social services. Interviews were conducted with crime victims, crime victim coordinators and social workers. The social services have an overall responsibility for the psy-chosocial support to crime victims. However, the study show that in reality the social services, in many cases, do not provide this help and support, as there is a view that it is not their responsibility. Instead, the victims are referred to various support organisations such as Victim Support, without really knowing what kind of support they are offering. Furthermore, the social services in some mu-nicipalities argue that there is no opportunity for them to collaborate with Victim Support due to con-fidentiality, even though it is possible in other municipalities. Through collaboration resources can be saved, and knowledge and awareness of the victims’ needs can be increased. This can eventually lead to that victims’ receive better care, which can result in shorter recovery time for crisis that may have occurred due to the experience of crime. / I socialtjänstlagen (2001:453) framgår att brottsoffer ska vara en prioriterad grupp för socialtjänsten och att de har ansvar för att se till att brottsoffer får hjälp och stöd. Syftet med denna studie var att un-dersöka hur socialtjänsten uppfyller sitt ansvar för det psykosociala stödet till brottsoffer, genom att undersöka samverkan mellan socialtjänsten och Brottsofferjouren. Studien genomförs genom intervju-er med brottsoffersamordnare, socialsekreterare och brottsoffer. Det framkommer att socialtjänsten, enligt socialtjänstlagen, har det övergripande ansvaret för det psykosociala stödet till brottsoffer. Re-sultatet från studien visar dock att socialtjänsten i många fall inte ger hjälp och stöd till brottsoffer, då det finns ett synsätt att de inte har ansvar för detta. Istället hänvisas brottsoffren till olika stödorganisa-tioner såsom Brottsofferjouren, utan att socialtjänsten har någon djupare kunskap om vad dessa orga-nisationer erbjuder för stöd. Vidare menar socialtjänsten i vissa kommuner att det inte finns någon möjlighet att samverka med Brottsofferjouren på grund av sekretess, trots att andra kommuner kan göra det. Samverkan kan vara ett bra sätt att spara resurser, samtidigt som kunskapen och medveten-heten kring brottsoffers behov ökar. Detta kan på sikt göra att brottsoffer får ett bättre omhänderta-gande, vilket i sin tur kan resultera i kortare återhämtningstider efter den kris som kan ha uppstått i samband med brottsupplevelsen.