Sammanfattning  Bakgrund: Specialistsjuksköterskorna har som ansvar enligt deras kompetensbeskrivning att arbeta utifrån aktuella evidensbaserade kunskaper. Genom att bedriva evidensbaserad vård minskas risken för vårdskador, lidande för patienter förhindras och kostnadseffektivitet förbättras. Trots att arbete utifrån evidensbaserade kunskaper ökar patientsäkerhet så i praktiken brister den. Tidigare studier visar att sjuksköterskor i många fall arbetar utifrån gammal vana av olika anledningar. Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att använda evidensbaserade kunskaper inom kommunal hälso- och sjukvårdsverksamhet. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 specialistsjuksköterskor inom kommunal hälso-sjukvårdsverksamhet. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Studien påvisade att specialistsjuksköterskorna upplevde evidensbaserade kunskaper som ett komplext begrepp, som hade en viktig roll i deras arbete för att kunna ge patienterna en god, säker och jämlik vård. Specialistsjuksköterskorna upplevde hinder i att arbeta utifrån nya evidensbaserade kunskaper såsom otillräckligt stöd från ledningen, tids- och tillgänglighetssvårigheter. Personligheten påverkade användning av evidensbaserade kunskaper.   Slutsats: Användning av evidensbaserade kunskaper är sammansatt och påverkas av flera olika faktorer vilket har bevisats även i tidigare forskningsresultat. Några av huvudsakliga hinder till evidensbaserad vård anses vara specialistsjuksköterskornas inställning, kompetens, tillgängligheten, tidsbrist och otillräckligt stöd från ledningen anses vara några. Det behövs förbättringsarbetet på olika nivåer inom hälso-sjukvård och bredare forskning inom ämnet för att göra vården mer evidensbaserad och på så sätt öka patientsäkerhet och vårdkvalité.    Nyckelord: erfarenheter, evidensbaserade kunskaper, kommunala hälso-sjukvårds verksamheter, specialistsjuksköterskor, PARISH-modell.

Social hållbarhet utgör tillsammans med ekonomisk och ekologisk, de tre hållbarhetsdimensionerna. Ekonomisk och ekologisk hållbarhet har länge varit prioriterade aspekter inom den fysiska planeringen, medan social hållbarhet har förlorat sin plats på agendan. Syftet med studien var därefter att uppmärksamma hur social hållbarhet hanterades i översiktsplaner samt analysera hur arbetet under planeringsprocessen hanterades utöver resultatet i översiktsplanen. Denna studie möjliggjorde en utveckling för vad begreppet social hållbarhet innefattar genom en identifiering av strategier som forskning påvisat. Strategierna utifrån tidigare forskning och som återfinns i teoriavsnittet avgränsades till mångfald, interaktion, deltagande, platsidentitet, säkerhet och trygghet, rättvisa, engagemang samt inflytande. För att besvara studiens forskningsfrågor har kvalitativa metoder i form av dokumentstudie och intervjuer genomförts. Eskilstuna, Halmstad, Karlstad, Sundsvall och Växjö kommuns översiktsplaner granskades utifrån de utvalda strategierna och en innehållsanalys av plandokumenten genomfördes, vilket bidrar med en tydligare förståelse för strategiernas sammanhang. Intervjuer med respektive utvald kommun utfördes för att bidra med en djupare förståelse för hur social hållbarhet hanteras i kommunal planering, utöver översiktsplanerna. Materialet sammanställdes i bedömningsmallar för respektive metod. Bedömningsmallarnas syftade till att visuellt jämföra och bedöma kommunernas definition av social hållbarhet, utvalda strategier utifrån tidigare forskningsöversikt och hur kommunerna hanterar uppföljning med sociala frågor. Uppbyggnaden av bedömningsmallarna grundades i forskningsöversiktens definitioner av utvalda strategier och bedömningen skedde utifrån färgkodning. Färgkodningen syftade till om översiktsplanerna och intervjuer med respektive kommun hanterade strategierna väl, delvis eller inte alls och användes som analysverktyg för att besvara givna forskningsfrågor. Resultatet påvisade att delar av strategierna hanterades väl i studien och att dessa strategier var allmänt kända inom kommunerna för att uppnå socialt hållbara samhällen. Det som kunde utläsas från resultatet var att åtgärderna för att uppnå vissa strategier saknade forskningsstöd samt att de strategier som inte behandlades i översiktsplanen eller intervjuerna saknade kommunala riktlinjer av åtgärder. Avsaknaden av en lokal definition för social hållbarhet samt en tystnad kring frågor om social genomsyrade alla kommuner, vilket bidrog till en problematik att upprätta åtgärder och riktlinjer för social hållbarhet. Strategierna som har behandlats i studien är huvudsakliga strategier från tidigare forskning för att uppnå målet, vilket i den här studien var social hållbarhet. Upprättandet av lokala definitioner för social hållbarhet i den fysiska planeringen bidrar till möjligheten att upprätta åtgärder samt synliggöra hur den sociala hållbarheten påverkar den fysiska planeringen samt arbetssätt för att öka den sociala hållbarheten i framtida planering. Studien uppmärksammade en tystnad i översiktsplanerna över hur arbetet med social hållbarhet framställdes. / Social sustainability, together with economic and ecological sustainability, constitute the three dimensions of sustainability. Economic and ecological sustainability have long been priorities in spatial planning, while social sustainability has lost its place on the agenda. The aim of the study was to draw attention to how social sustainability is dealt with in master plans and to analyse how the work during the planning process are dealt with in addition to the results in the master plan. This study allowed for an advancement of what the concept of social sustainability entails through the identification of strategies that research has demonstrated. The strategies based on previous research, and found in the theory section of this study, are delineated as diversity, interaction, participation, place identity, safety and security, equity, engagement, and influence.  In order to answer the research questions of the study, qualitative approaches in the methods in the form of document study and interviews were conducted. Eskilstuna, Halmstad, Karlstad, Sundsvall and Växjö master plans were reviewed based on the selected strategies and a content analysis of the plan documents was conducted. Interviews with each selected municipality were conducted to contribute with a deeper understanding of how social sustainability is handled in municipal planning, beyond the master plans. The material was compiled in assessment templates for each method. The aim of the assessment templates was to visually compare and assess the municipalities` definition of social sustainability, the selected strategies based on previous research overviews, and how the municipalities handle follow-up with social issues. The structure of the assessment templates was based on research overviews` definitions of selected strategies and assessments were made based on colour coding. The colour coding aimed at whether the master plans and interviews with each municipality handled strategies well, in part or not at all and were used as an analysis tool to answer given research questions.  The results of the study showed that some of the strategies are well addressed in the methods and that these strategies are widely known within the municipalities to achieve socially sustainable communities. What could be inferred from the results was that the measures to achieve some strategies lacked research support and that the strategies not addressed in the master plan or in the interviews lack municipal guidelines of measures. The lack of a local definition for social sustainability and a silence for social issues permeates all municipalities, which contributed to a problem of measures and guidelines for social sustainability. The strategies addressed in the study are main strategies from previous research to achieve the goal, which in this study is social sustainability. The establishment of local definitions for social sustainability in spatial planning contributes to the possibility of establishing measures and visibility on how social sustainability affects spatial planning and working methods to increase social sustainability in future planning. The study drew attention to a silence in the master plans on how the work on social sustainability is presented.   Social sustainability, together with economic and ecological sustainability, constitute the three dimensions of sustainability. Economic and ecological sustainability have long been priorities in spatial planning, while social sustainability has lost its place on the agenda. The aim of the study was to draw attention to how social sustainability is dealt with in master plans and to analyse how the work during the planning process are dealt with in addition to the results in the master plan. This study allowed for an advancement of what the concept of social sustainability entails through the identification of strategies that research has demonstrated. The strategies based on previous research, and found in the theory section of this study, are delineated as diversity, interaction, participation, place identity, safety and security, equity, engagement, and influence.  In order to answer the research questions of the study, qualitative approaches in the methods in the form of document study and interviews were conducted. Eskilstuna, Halmstad, Karlstad, Sundsvall and Växjö master plans were reviewed based on the selected strategies and a content analysis of the plan documents was conducted. Interviews with each selected municipality were conducted to contribute with a deeper understanding of how social sustainability is handled in municipal planning, beyond the master plans. The material was compiled in assessment templates for each method. The aim of the assessment templates was to visually compare and assess the municipalities` definition of social sustainability, the selected strategies based on previous research overviews, and how the municipalities handle follow-up with social issues. The structure of the assessment templates was based on research overviews` definitions of selected strategies and assessments were made based on colour coding. The colour coding aimed at whether the master plans and interviews with each municipality handled strategies well, in part or not at all and were used as an analysis tool to answer given research questions.  The results of the study showed that some of the strategies are well addressed in the methods and that these strategies are widely known within the municipalities to achieve socially sustainable communities. What could be inferred from the results was that the measures to achieve some strategies lacked research support and that the strategies not addressed in the master plan or in the interviews lack municipal guidelines of measures. The lack of a local definition for social sustainability and a silence for social issues permeates all municipalities, which contributed to a problem of measures and guidelines for social sustainability. The strategies addressed in the study are main strategies from previous research to achieve the goal, which in this study is social sustainability. The establishment of local definitions for social sustainability in spatial planning contributes to the possibility of establishing measures and visibility on how social sustainability affects spatial planning and working methods to increase social sustainability in future planning. The study drew attention to a silence in the master plans on how the work on social sustainability is presented.

Denna artikel utforskar hur Inclusive Design Toolkit (IDT) kan underlätta för designers att ta fram tillgänglig design. För att testa för- och nackdelar med IDT, användes instruktioner, riktlinjer och verktyg från inclusivedesigntoolkit.com för att ta fram en animerad kortfilm. Resultatet analyserades sedan utifrån de kriterier som ingår i Web Content Accessibility Guidelines och diskuterades utifrån tidigare forskning och designerns egna upplevelser från designprocessen. Resultatet visade att den huvudsakliga analysmetoden inte var så kompatibelt med gestaltnings-materialet som författarna hoppats på. Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) har många kriterier som handlar om programmering och webbdesign, och eftersom gestaltningen inte innehöll någon form av programmering, gick det inte att testa tillgängligheten i relation till dessa kriterier. Däremot visade resultatet att gestaltningen uppnådde de flesta av de visuella kriterierna inom WCAG, och utifrån vår egen uppfattning som designers, så kan IDT ge konkreta och praktiska exempel på hur designerns kan arbeta för att nå upp till riktlinjer och lagar för tillgänglighet. / This article explores how Inclusive Design Toolkit (IDT) can help designers develop accessible designs. To test the pros and cons with IDT, we used instructions, guidelines and tools from inclusivedesigntoolkit.com to produce an animated short film. The result was analyzed based on the criteria from the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) and further discussed in relation to earlier research and the designer’s own experiences from the design process. The result made it apparent that the main analyzation method is not compatible with the design material. Web Content Accessibility Guidelines have many criteria which are directed to programming and web design, and because the design did not contain any form of programming, it was impossible to evaluate accessibility in relation to those criteria. However, the result showed that the design had reached most of the visual criteria in WCAG, and based on our own experiences as designers, IDT can provide concrete and practical examples of how designers can reach criteria according to accessibility guidelines and laws.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har påverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har även tittat på hur de har tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94, i ämnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i ämnet svenska. Resultaten visar att det inte finns några direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i ämnet svenska är, trots den stora frihet som våra styrdokument ger skolorna, förvånansvärt lika varandra. Skillnaderna mellan de lokala arbetsplanerna, Montessoriskolorna kontra vanliga skolor, är att alla Montessoriskolor har brutit ner sina arbetsplaner till arbetskort där även Montessorimaterialen står angivna. Vi fann inga skillnader vad gäller hur de olika skolorna i sina lokala arbetsplaner i ämnet svenska tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94. Samtliga skolor har fokuserat på kunskapsbegreppet färdigheter. Vi fann dock att inriktningen i styrdokumenten i dagens läroplan är influerad av Montessoripedagogiken och dess holistiska synsätt.

En utbildning är en av de viktigaste faktorerna för en ungdoms framtidsmöjligheter. Ungdomar som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning riskerar i många fall att hamna i en utsatt situation där vägen till fortsatta studier eller arbete begränsas.Enligt Skollagen 29 kap. 9§ ska en hemkommun kontinuerligt hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Det innefattar ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte är inskrivna eller har fullföljt ett nationellt gymnasieprogram.Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av Skollagen 29 kap. 9§ och Skolverkets allmänna råd, gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA).Teorier som har använts beskriver tolkning och översättning, samtalstyper och tre stegs modell. Kvalitativ metod med sex intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit är att alla respondenter tolkar lagen snarlikt. Skolverkets allmänna råd läses inte av alla respondenter. Skollagen och Skolverkets allmänna råd brister i att ge information om hur man ska arbeta inom det kommunala aktivitetsansvaret, vilket lett till att alla respondenterna har gjort ett eget individuellt anpassat arbetssätt beroende på vad de har med sig sedan tidigare erfarenheter. En av slutsatserna är att skollagen 29 kap. 9§ samt Skolverkets allmänna råd behöver utvecklas samt att det krävs mer resurser för att uppnå kraven för att minska antalet ungdomar utan sysselsättning. / An education is one of the most important factors in a youth's future opportunities. Young people who have not completed their secondary education are in many cases at risk to end up in a precarious situation where the way to further studies or work are limited.According to the Swedish Education Act, Chapter 29. Section 9, a home municipality have to continuously work to keep it self-informed of how young people in the municipality are employed. This act comprises the young people who completed their compulsory schooling but are not enrolled or have completed a national high school program.The purpose of this study is to look in to the work of the educational and career guidance counselors in the municipal activity responsibilities, how they create the work based on their interpretation of the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency's guidelines.The theories that have been used for this study describe interpretation and translation, conversation types and a three-stage model. A qualitative method with six interviews were conducted to collect the empirical material.The result revealed that all respondents interpret the law very similar. The School Board general advice is not read by all respondents. The Education Act and the National Agency's guidelines fail to provide information on how to work within the municipal responsibility activity, which has led to that all the respondents have made their own individually tailored approach depending on what they have with them since past experience. One of the conclusions is that the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency general guidelines need to be developed and need for more resources to meet the requirements to reduce the number of young people without jobs.

Målgruppen unga som varken arbetar eller studerar är heterogen med olika behov ochrisken att hamna i tidigt utanförskap samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ärcentralt för målgruppen. Flera av Sveriges kommuner behöver utveckla arbetet med atterbjuda individanpassade insatser. Via gemensamma aktiviteter är vår tes att mening ochhopp om framtiden kan formuleras vilket kan motverka utanförskapet och över tid förstärkamålgruppens position på arbetsmarknaden. Därför intresserar sig vår undersökning för hurgemensamma aktiviteter har konstruerats och använts. Syftet med undersökningen är att tareda på hur yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret använder sig avgemensamma aktiviteter i arbetet med unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Iundersökningen vill vi också ta reda på hur aktiviteterna konstrueras samt vad deyrkesverksamma upplever att aktiviteterna bidrar till för målgruppen. Frågeställningarna är: ● Hur konstrueras och används gemensamma aktiviteter inom det kommunalaaktivitetsansvaret (KAA)?● Hur resonerar yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret kringaktiviteterna och resultatet som dessa kan ge? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom KAA ochresultatet analyseras utifrån SocioDynamisk vägledningsteori med begreppensamkonstruktion, livsplanerande och perspektivvidgande som utgångspunkt. Resultatetshuvuddrag är att yrkesverksamma arbetar flexibelt utifrån individen och att människanssjälvbestämmande värdesätts. Samkonstruktion finns men är ej centralt i kommunerna.Aktiviteterna konstrueras för att tillgodose de behov som identifierats hos målgruppen. Ikommunerna är vägledningen en process med liknande inslag. Nyckelord: gemensamma aktiviteter, individanpassning, kommunala aktivitetsansvaret,samkonstruktion, studie- och yrkesvägledning

I denna studie undersöktes i vilken utsträckning klimatanpassningar genomförs i Skånes kommunala skogar. En innehållsanalys av strategiska dokument utfördes med utgångspunkt från Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag. För att identifiera eventuella hinder för klimatanpassning genomfördes intervjuer med tre olika kommuner. Endast två av 28 kommuner hade ett uttalat mål att klimatanpassa det kommunala skogsinnehavet. Trots det identifierades flera av Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag i de strategiska dokumenten, främst motiverade utifrån kommunernas rekreations- och naturvårdsmål. De vanligaste klimatanpassningarna var att utveckla hänsynsåtgärder för biologisk mångfald, att anpassa hyggesstorleken, att eftersträva variation i skogen samt att skapa stormtålig skog. Klimatanpassningsförslag som inte kunde identifieras var att undvika att överhålla granskog, att stubbehandla mot rotröta samt att bygga och underhålla skogsbilvägar bättre anpassade för mildare vintrar.   De intervjuade kommunerna kunde inte se några större hinder för klimatanpassning i de kommunala skogarna, men svårigheter finns relaterade till skogens långa omloppstider i kombination med de osäkerheter som klimatförändringarna medför.

The demographic and structural changes which have taken place in Sweden have brought challenges to its rural areas. Sweden's growth policy has been influenced by neoliberal growth concepts, which has led to a change in the responsibility of service. The need for citizen involvement to maintain services in rural areas has increased, where the citizens are to a greater extent attributed responsibility for the development in rural areas.The municipality of Falun has large rural areas where residents living outside the urban area have felt that they have not been prioritized in previous decision-making. The government of the municipality has therefore strategically been working on strengthening the identity and faith of the citizens living in rural parts through the foundation ”Fritidens främjande i Falu kommun” with the aim of developing leisure activities for children and young people in rural areas. As regard of this basis, we ask questions such as; What makes active citizens in rural areas of Falun municipality get involved in developing the local area? How do citizens active in associations experience the ascribed responsibility for the development of leisure activities in rural areas and What added values can we see that the government of the municipality's initiative for citizen involvement has contributed to the local communities in Falun?The intention has been to investigate how the municipality of Falun’s initiative for citizen involvement in rural development has been experienced by those who are active in associations and what effects the foundation has contributed to the districts. Through qualitative semi-structured interviews and a thematic analysis, we wanted to gain an increased understanding based on nine respondents' experiences. The active citizens described the foundation has brought values such as pride, increased commitment to the community and the feeling that the rural perspective has been prioritized in decision-making. There were also perceived to be some challenges with the citizen-driven projects, where the active citizens described lack of time in addition to the main employment, limited resources and a wish for increased collaboration. In spite of this, the impression is given that the members of the association experienced great gratitude to the municipality of Falun for the initiative with the foundation, which has made it possible for association life for children and young people to develop in the local community. / Demografiska och strukturella förändringar som ägt rum i Sverige har medfört utmaningar för landsbygderna. Sveriges politik har influerats av nyliberala tillväxtkoncept, något som har lett till ett ansvarsskifte av service. Behovet av medborgares involvering för att upprätthålla service på landsbygden har blivit alltmer tydlig, där de i större utsträckning tillskrivs ansvar för landsbygdsutveckling.Falu kommun har en stor andel landsbygdsareal där invånare bosatta utanför tätorten har upplevt att de inte blivit prioriterade vid tidigare beslutsfattande. Kommunen har därför arbetat för att stärka kommundelarnas identitet och framtidstro genom stiftelsen för ”Fritidens främjande i Falu kommun” med syftet att utveckla fritidsaktiviteter för barn och unga på landsbygden. Med detta som grund ställer vi oss frågor som; Vad är det som gör att föreningsaktiva medborgare på landsbygden i Falu kommun engagerar sig för att utveckla den lokala bygden? Hur upplever föreningsaktiva medborgare det tillskrivna ansvaret för utveckling av fritidsaktiviteter på landsbygden och vilka mervärden kan vi se att kommunens initiativ till medborgarinvolvering har bidragit med till de lokala bygderna i Falu kommun?Avsikten har varit att undersöka hur Falu kommuns initiativ för medborgarinvolvering upplevts av de som är föreningsaktiva samt vilka effekter stiftelsen haft på landsbygderna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och tematisk analys ville vi få en ökad förståelse utifrån nio respondenters upplevelser av projekt drivna genom initiativet med stiftelsen. De föreningsaktiva beskrev värden som stolthet, ökat engagemang i bygden och upplevelsen av att landsbygdsperspektivet prioriterats vid beslutsfattande. Det upplevdes också finnas vissa hinder med de medborgardrivna projekten. De föreningsaktiva beskrev utmaningar som avsåg brist på tid, begränsade resurser och en önskan om forum för samverkan. Intrycket är ändå att de föreningsaktiva upplever stor tacksamhet till kommunen för initiativet med stiftelsen som möjliggjort att föreningslivet för barn och unga utvecklats i bygden.

Frågeställningar: Har införandet av komponentmetoden medfört skillnader i avskrivningar? Har implementeringen av komponentmetoden haft någon effekt på rörelseresultatet? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva förändringar i avskrivningar efter övergången till komponentmetoden. Vidare är syftet att undersöka om det skett effekter på bolagens rörelseresultat i samband med övergången till komponentavskrivning och K3. Metod: Denna studie tillämpar en kvantitativ undersökningsmetod där en granskning av siffror från avskrivningar i bolagens årsredovisningar har skett. Det statistiska testet ”Wilcoxon signedrank test for dependent populations” har använts för att analysera data.                                        Slutsats: Införandet av komponentavskrivning har medfört skillnader i avskrivningar på byggnader. Det har även medfört effekter på bolagens rörelseresultat där vissa av dem hade ett ökat resultat medan andra bolag hade ett minskat rörelseresultat. / Questions: Has the implementation of component depreciation resultedin differences in depreciation? Has the implementation of the component method had an impacton the operating result? Purpose: The purpose of this study is to examine and describe changes in depreciations. The purpose is also to examine if there has become effectsin the financial reports operating profit in conjunction with transitioning to using component depreciation. Methodology: This study applies a quantitative research.Figures from depreciation in the companies’ annual reports have been studied. The statistical test ”Wilcoxon signed-rank test for dependent populations” has been applied to this study. Conclusion:The introduction of component depreciation has led to differences in depreciation. It hasalso resulted in effects on the operatingresultwhere some of the companies had increased profits, while others had reduced operating profits.

Sveriges kommuner startar allt fler företag. Tillsammans omsätter dessa företag sammanlagt 200 miljarder kronor och utgör en viktig del av en kommuns ekonomi. En av de branscher där det finns flest kommunägda bolag är elbranschen, en bransch som sedan avregleringen på 90-talet förändrats på det sättet att ett kommunalt elbolag inte längre kan vara säkra att invånarna i deras kommun väljer dem som elleverantör. Detta har inneburit att de kommunala elbolagenmåste hitta strategier för att locka kunder. Kommunikation är grundläggande för att ett bolag ska nå framgång. Ett av de viktigaste sätten att kommunicera med sina intressenter är att göra det genom sin årsredovisning och här är det främst de frivilliga upplysningarna som kan användas till detta, då de finansiella upplysningarnas utformning är reglerade i Årsredovisningslagen. De frivilliga upplysningarna har ökat i omfattning på senare år och används numera allt oftare som ett kommunikationsverktyg mot bland annat bolagens kunder och därför är detta intressant att studera. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka på vilket sätt kommunala elbolag kommunicerar genom frivilliga upplysningar i sin årsredovisning och hur det har förändrats under perioden 2008-2017.Den metod som användes för att analysera materialet var en innehållsanalys. Den ansågs som lämplig då den brukar användas i forskning för analysera innehållet av dokument och syftar till att ta fram betydelsen av en text och det underliggande som författaren vill få sagt med sin text. En bildanalys användes också som komplement till innehållsanalysen. Detta för att en bildanalys kan komplettera helhetsbilden och eftersom bilder har blivit en integrerad del i årsredovisningar. De två kommunala elbolag som valdes för studien var Kungälv Energi och Karlstads Energi, vilka är bolag som är väl etablerade bland invånarna i respektive kommun och vars årsredovisningar innehåller frivilliga upplysningar. Resultaten visar att bolagen främst använder sina frivilliga upplysningar till att redogöra förårets händelser och för att upprätthålla sin image och legitimitet som bolag. Detta har inte förändrats under den här undersökningsperioden, utan det som främst har förändrats är att de frivilliga upplysningarna blivit mer informationsrika, att bolagen använder sig mer av bilder i sin kommunikation och att deras årsredovisningar har blivit mer lättolkade och intresseväckande. Avslutningsvis kommer vi fram till att det inte skiljer speciellt mycket mellan de kommunala och privata bolagens sätt att kommunicera genom de frivilliga upplysningarna. / The number of Swedish public owned companies are increasing. Altogether these companies have a revenue of 200 billion Swedish crowns and play an important role for the public sector. The electric market has one of the highest number of public sector owned companies. Since the deregulation in the 90’s, the market has changed a lot for the public owned electric companies, who can no longer count that the citizens in their town will choose them as their electricity provider. Therefore the public owned companies have to find new strategies to make them more attractive. Communication is a key point in succeeding. One of the most important ways to communicate with its stakeholders is through the annual report, where the voluntary disclosures are to most useful section since it is not regulated like the financial disclosures. The voluntary disclosure is also more extensive nowadays and more used as a communication tool towards the customers, therefore it is interesting to study. The aim with the study is to investigate in which way public owned electric companies are communicating through their voluntary disclosure and how it has changed through the period 2008-2017.The study is written in Swedish and the method that has been used for analyzing the material is a content analysis. It was found suitable since it is commonly used when analyzing documents and aims to produce the meaning of a text and the underlying meaning in the text that the author wants to say with the text. An image analysis has also been used as a compliment as it could supplement the overall picture and because images have become an integral part of annual reports. The two public owned companies that were selected for the study were Kungälv Energi and Karlstads Energi, which are companies that are well established among the inhabitants of each municipality and whose annual reports contain voluntary disclosure. The results show that the companies mainly use their voluntary disclosure to account for the events of the year and to maintain their image and legitimacy as a company. This has not changed during the chosen period, but what has mainly changed is that the voluntary disclosure has become more informative, that the companies use more images in their communication and that their annual reports have become more easily interpreted and interesting. In conclusion there is not much difference between the public owned and the private companies way of communicating through the voluntary disclosure.