Arbetet handlar om hur skolorna och andra aktörer inom kommunen arbetar med elever som vill göra avhopp från gymnasiet och samt hur kommunala aktivitetsansvaret fungerar och hur studie- och yrkesvägledare arbetar runt problematiken. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring avhopp, vilka metoder används för att motverka avhopp och hur det kommunala aktivitetsansvaret fungerar. Det här arbetet använder sig av en kvalitativ metod. Undersökningen visar brist på lagarna och styrdokumenten runt avhopp. Det belyser att studie- och yrkesvägledare har fått mycket ansvar kring arbetet men inga riktlinjer att arbeta efter. Undersökning belyser att det är ett problem med tiden och vetskap om hur man bör arbeta med problemet. Främsta arbetsmetoden Studie- och yrkesvägledare använder sig av är samtal med eleven, där karriärteorier används. Studie- och yrkesvägledare arbetar inte med uppföljningen. Det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan 16-20 år har flyttas från skolorna till andra aktörer inom kommunen, såsom Ungkraft och Ungdomstorget. Riskerna som arbetet belyser är att ungdomarna kan hamna i socialt utanförskap och inte lyckas etablera sig i arbetsmarknaden om övergången mellan skolorna och Ungdomstorget och Ungkraft.

Unga vuxna som varken arbetar eller studerar är en utsatt grupp, vilket ger konsekvenser för individen och samhället. Enligt en lagändring i skollagen har kommunerna sedan år 2015 ett ansvar, att identifiera denna målgrupp och att erbjuda lämpliga åtgärder, där utgångspunkten är att i första hand motivera individen till studier. Studiens syfte är att undersöka hur vägledare inom det kommunala aktivitetsansavaret omsätter sin syn på motivation i praktiskt arbete i syfte att i första hand motivera deltagare mot studier. Studiens frågeställningar är: 1. Hur definieras begreppet motivation av vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret? 2. Hur talar vägledarna om att de arbetar med motivation inom det kommunala aktivitetsansvaret? Studien utgår ifrån vägledarnas perspektiv genom kvalitativa intervjuer, som har analyserats genom innehållsanalys. Resultatet analyseras utifrån teorin Careership, vilket innefattar begreppen habitus, handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Utifrån studien har det identifierats att informanterna har olika uppfattning om begreppet motivation men att det finns två gemensamma aspekter, att vilja och att kunna det man vill, som även kan skildras i deras arbete med motivation. Det har även framkommit att vägledarna försöker främja studiemotivationen hos deltagarna genom att skapa ett bra bemötande, inte ställa några krav, individanpassa arbetet utifrån individens viljor och förmågor, där personens intressen ofta spelar en stor roll. För att motivera deltagare mot studier erbjuder de även olika typer av aktiviteter och låter dem testa på nya saker, samt hjälper individerna att upprätta genomförbara planer. I resultatet framkommer det även en del upplevda brister och begränsningar som försvårar vägledarnas arbete med motivation, inom både aktivitetsansvaret och i samhället.

Ambitionen med studien har varit att ta fram kunskap om Stockholms stads stöd till hemmasittare i gymnasieåldern genom att undersöka hur yrkesverksamma arbetar med målgruppen och hur stödet underbyggs på kunskaper om hemmasittarproblematik. Resultatet visar att det i stort sett inte finns något stöd till unga hemmasittare i gymnasieåldern som kan uppfattas fungera utifrån målgruppens behov och att det finns behov av kunskapsutveckling och samsyn om fenomenet samt mer resurser. Stödet som finns tillgängligt inom KAA är frivilligt och har bra idéer om vad som erbjuds men kan samtidigt inte förstås vara tillgängligt för studiens målgrupp, hemmasittare som isolerar sig i hemmet. Resultatet visar att hemmasittarproblematik är ett komplext fenomen, men en heterogen grupp unga där orsakerna kan finnas på både strukturell och individuell nivå. Studiens empiri utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som kan träffa på unga hemmasittare. / The aim of the study has been to develop knowledge about the City of Stockholm's support for home-sitting in upper secondary school age by examining how professionals work with the target group and how the support is supported on knowledge of home-sitting problems. The results show that there is virtually no support for young secondary school age home-sitting who can be perceived to work according to the needs of the target group and that there is a need for knowledge development and consensus on the phenomenon and more resources. The support available within KAA is voluntary and has good ideas about what is on offer but at the same time cannot be understood to be available to the study's target group, home-sitting who isolate themselves in the home. The results show that home-sitting problems are a complex phenomenon, but a heterogeneous group of young people where the causes can be found on both structural and individual levels. The study's empiricism consists of eight semi-structured interviews with professionals who can meet young home-sitters.

En utbildning är en av de viktigaste faktorerna för en ungdoms framtidsmöjligheter. Ungdomar som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning riskerar i många fall att hamna i en utsatt situation där vägen till fortsatta studier eller arbete begränsas.Enligt Skollagen 29 kap. 9§ ska en hemkommun kontinuerligt hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Det innefattar ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte är inskrivna eller har fullföljt ett nationellt gymnasieprogram.Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av Skollagen 29 kap. 9§ och Skolverkets allmänna råd, gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA).Teorier som har använts beskriver tolkning och översättning, samtalstyper och tre stegs modell. Kvalitativ metod med sex intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit är att alla respondenter tolkar lagen snarlikt. Skolverkets allmänna råd läses inte av alla respondenter. Skollagen och Skolverkets allmänna råd brister i att ge information om hur man ska arbeta inom det kommunala aktivitetsansvaret, vilket lett till att alla respondenterna har gjort ett eget individuellt anpassat arbetssätt beroende på vad de har med sig sedan tidigare erfarenheter. En av slutsatserna är att skollagen 29 kap. 9§ samt Skolverkets allmänna råd behöver utvecklas samt att det krävs mer resurser för att uppnå kraven för att minska antalet ungdomar utan sysselsättning. / An education is one of the most important factors in a youth's future opportunities. Young people who have not completed their secondary education are in many cases at risk to end up in a precarious situation where the way to further studies or work are limited.According to the Swedish Education Act, Chapter 29. Section 9, a home municipality have to continuously work to keep it self-informed of how young people in the municipality are employed. This act comprises the young people who completed their compulsory schooling but are not enrolled or have completed a national high school program.The purpose of this study is to look in to the work of the educational and career guidance counselors in the municipal activity responsibilities, how they create the work based on their interpretation of the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency's guidelines.The theories that have been used for this study describe interpretation and translation, conversation types and a three-stage model. A qualitative method with six interviews were conducted to collect the empirical material.The result revealed that all respondents interpret the law very similar. The School Board general advice is not read by all respondents. The Education Act and the National Agency's guidelines fail to provide information on how to work within the municipal responsibility activity, which has led to that all the respondents have made their own individually tailored approach depending on what they have with them since past experience. One of the conclusions is that the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency general guidelines need to be developed and need for more resources to meet the requirements to reduce the number of young people without jobs.

Målgruppen unga som varken arbetar eller studerar är heterogen med olika behov ochrisken att hamna i tidigt utanförskap samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ärcentralt för målgruppen. Flera av Sveriges kommuner behöver utveckla arbetet med atterbjuda individanpassade insatser. Via gemensamma aktiviteter är vår tes att mening ochhopp om framtiden kan formuleras vilket kan motverka utanförskapet och över tid förstärkamålgruppens position på arbetsmarknaden. Därför intresserar sig vår undersökning för hurgemensamma aktiviteter har konstruerats och använts. Syftet med undersökningen är att tareda på hur yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret använder sig avgemensamma aktiviteter i arbetet med unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Iundersökningen vill vi också ta reda på hur aktiviteterna konstrueras samt vad deyrkesverksamma upplever att aktiviteterna bidrar till för målgruppen. Frågeställningarna är: ● Hur konstrueras och används gemensamma aktiviteter inom det kommunalaaktivitetsansvaret (KAA)?● Hur resonerar yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret kringaktiviteterna och resultatet som dessa kan ge? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom KAA ochresultatet analyseras utifrån SocioDynamisk vägledningsteori med begreppensamkonstruktion, livsplanerande och perspektivvidgande som utgångspunkt. Resultatetshuvuddrag är att yrkesverksamma arbetar flexibelt utifrån individen och att människanssjälvbestämmande värdesätts. Samkonstruktion finns men är ej centralt i kommunerna.Aktiviteterna konstrueras för att tillgodose de behov som identifierats hos målgruppen. Ikommunerna är vägledningen en process med liknande inslag. Nyckelord: gemensamma aktiviteter, individanpassning, kommunala aktivitetsansvaret,samkonstruktion, studie- och yrkesvägledning

Ambitionen med denna studie har varit bidra med ny kunskap över hur olika kommuner organiserar sitt arbete med Kommunernas aktivitetsansvar (KAA), hur verksamheterna utformas samt vilka faktorer som får betydelse för utformningen. Syftet har även varit att beskriva vilka framgångsfaktorer och utmaningar yrkesverksamma kan identifiera i sitt arbete med ungdomen och hur den relationsskapande processen ser ut. Ytterligare avsåg studien att undersöka hur KAA-verksamheter samverkar med andra offentliga serviceorgan, som skola och socialtjänst. Studiens teoretiska referensramar har varit Organisationsteorin ‘Förhandlad ordning’ och ‘Relation- och kommunikationsteorin’. Empirin samlades in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma inom KAA-verksamheter från sju svenska kommuner. Resultatet av denna studie visar att KAA-verksamhetens operativa förutsättningar påverkas av vilken kommunal förvaltning som insatsen placeras inom. KAA-verksamheten styrs till stor del underifrån, och yrkesverksammas yrkesbakgrund, handlingsutrymme och engagemang får betydelse för verksamhetens utformning. Samverkan med andra verksamheter och organisationer sker antingen genom standardiserade möten eller personliga kontakter. En bra samverkan med både grund- och gymnasieskolan är en framgångsfaktor som fungerar olika bra i olika kommuner. Vårt resultat har även visat att socialtjänstens sekretessbestämmelser försvårar KAA-verksamhetens uppsökande arbete. Detta leder till att kommuner upprättar lokala rutiner för hur sekretessbelagda uppgifter ska hanteras. / The ambition of this study has been to contribute new knowledge about how different municipalities organize their work with The Municipalities' Activity Responsibility (Kommunens Aktivitetsansvar; KAA), how the operations are designed and which factors are important for the design. The purpose has also been to describe which success factors and challenges professionals can identify in their work with young people and what the relationship building process looks like. The study also aimed to investigate how KAA operations interact with other public service providers, such as schools and social services. The study's theoretical framework has been the Organizational Theory ‘Negotiated Order’ and the ‘Relationship and Communication Theory’. The empirics were collected through qualitative, semi-structured interviews with nine professionals in KAA operations from seven Swedish municipalities. The result of this study has shown that the KAA operation’s operational conditions are affected by the municipal administration in which the intervention is placed. KAA operations are often controlled from below, and professionals' own professional background, commitment and space of action have an impact on the design of the operations. Collaboration with other authorities and organizations takes place either through standardized meetings or personal contacts. A good collaboration with both primary and secondary school is a success factor that works differently in different municipalities. The result of this study has also shown that the social services' secrecy regulations make it difficult for the KAA operations to fulfill their duty. This leads to municipalities establishing local routines for how classified information is to be handled.

Utbildning är en viktig faktor för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomars studie- och arbetsmöjligheter påverkas av diagnosen autismspektrumstörning samt hur det kommunala aktivitetsansvaret i en utvald kommun arbetar med denna målgrupp. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med handledare inom det kommunala aktivitetsansvaret. Resultatet analyserades utifrån stämplingsteorin samt KASAM och det salutogena perspektivet. Resultatet visade att personer med autismspektrumstörning kan utsättas för uteslutning från sociala sammanhang samt mobbning till följd av avvikande beteende. Faktorer som den sociala miljön samt bristande stöd och anpassning kan leda till minskad närvaro i skolan samt till psykisk ohälsa för ungdomarna. Resultat visade även att den ökade frånvaron kan leda till att ungdomarna blir hemmasittare, vilket kan leda till socialt utanförskap. Personer med autismspektrumstörning har ett behov av fler möjligheter till anpassning samt utökad lärarkompetens gällande autismspektrumstörning. / Education is an important factor in breaking social exclusion among children and young people. The purpose of the study was to investigate how young people's study and work opportunities are affected by the diagnosis of autism spectrum disorder and how the municipal activity responsibility in a selected municipality works with this target group. Five semi-structured interviews were conducted with mentors within the municipal activity responsibility. The result was analyzed based on the stamping theory as well as Sense of coherence (SOC) and the salutogenic perspective. The results showed that people with autism spectrum disorder can be exposed to exclusion from social contexts and bullying as a result of deviant behaviour. Factors such as the social environment as well as a lack of support and adaptation can lead to reduced attendance at school and to mental illness for the young people. Results also showed that the increased absence can lead to the young people becoming homemakers, which can lead to social exclusion. People with autism spectrum disorder have a need for more opportunities for adaptation as well as increased teacher competence regarding autism spectrum disorder.