This thesis aim was to investigate how social workers reflect around their communication with children who live with parents or guardians who have addiction problems. How the social workers manage to enable the child’s legally right to be heard in a decision-making process. What methods the social workers are using and what that is perceived as limitations and capabilities in the communication with children who live with parents with addiction problems. The method used in the study is qualitative with interviews. There were five interviews conducted with social workers within the same municipality. Theories for analysing were Family System theory and Attachment theory. Primarily the study has called for a deeper understanding of how complex social work and authority assessing is when related to children. This study reveals how difficult it is for social workers to enable for children to be heard about their situation without their parent’s permission and approval to communicate with the social worker. Importance was also emphasised and expressed on building and maintaining a trusting relationship with the child and stakeholders involved. In the municipality where the study took place they all stated that they are working according Swedish legislation and got training in and used the method Signs of Safety, which enables to get an image over the children's situation. Other methods for communicating with children were used different by different social worker due to different trainings, abilities and depending on the needs from the individual child.

Forskningen visar att socialarbetare finner det svårt att kommunicera med barn, trots att socialarbetarnas arbetsuppgifter länge har handlat om att arbeta med barn. Vidare har forskare hävdat att samtal med barn borde finnas med i socialarbetares läroplan. Enligt svensk lagstiftning skall barns åsikt beaktas i ärenden som rör barnet. Forskningen påpekar att barns förmåga att uttrycka sig verbalt är begränsad till dess ålder och mognad. Vad forskningen också visar är att det krävs olika former av hjälpmedel för att kunna kommunicera med barn. Exempelvis föreslås olika typer av lek och användande av dockor för att underlätta kommunikation med barn. Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och jämföra hur socialarbetare inom socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) beskriver sina erfarenheter av sitt arbete med metoden tejping vid kommunikation med barn. Studien är baserad på två fokusgruppsintervjuer, en med socialsekreterare på socialtjänsten och en med kuratorer på BUP. Det empiriska materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och den teoretiska analysen gjordes utifrån systemteori. Innehållsanalysen resulterade i ett övergripande tema och sex underteman på respektive fokusgrupp. För socialtjänsten fann vi temat En metod som underlättar vårt arbete med dessa underteman: bra för barn, utredningsprocessen, bra för socialsekreterarna, metod och hjälpmedel, krav på socialsekreteraren och hindrande faktorer. För BUP fann vi temat Bra att ha på sin kunskapsrepertoar med dessa underteman: barnperspektiv, terapeutiskt arbete, förhållningssätt, handledning och stöd, krav på kuratorn och främjande- och hindrande faktorer. Sammantaget tolkade vi ett huvudtema utifrån de båda fokusgrupperna; Tejping som metod, hjälpmedel och förhållningssätt. Resultatet av studien visar att socialsekreterarnas och kuratorernas beskrivning av sina erfarenheter och upplevelser av tejping kan förklaras teoretiskt utifrån respektive systems logik. Inom socialtjänsten används metoden för att förstärka utredningsarbetet och inom BUP för att förstärka det terapeutiska arbetet bland en mångfald av metoder. Studien väcker frågan: kan socialarbetarnas osäkerhet kring kommunikation med barn leda till att barnets röst inte kommer fram i den mån som socialtjänstlagen och barnkonventionen föreskriver?

Syftet med detta arbete var att ur ett förskollärarperspektiv undersöka vilken synförskollärare har på kommunikationen i arbetet med barn i den dagliga verksamheten påförskolan. Syftet var också att synliggöra hur förskollärare ser på kommunikationenmed barnen, vilka dagliga praktiker de använder samt hur ett gott samspel och godkommunikation kan se ut. För att syftet skulle uppnås användes en webbenkät sommetod som innefattar svar från 59 deltagare. Analysmetoden som används i studien varen univariat analys som innefattar diagram för den kvantitativa delen samt en tematiskanalys för den kvalitativa delen. Resultatet visar hur förskollärare använder sig avmultimodalt perspektiv och använder kommunikation på olika sätt i den dagligaverksamheten. Kommunikationens betydelse, förskollärares förhållningssätt, denpedagogiska miljön, rutinsituationer och samspel är gemensamma teman i resultatet.Slutsatsen från studien visar att grunden till vilka möjligheter och förutsättningar barnges till kommunikation i förskolan, är beroende av vilket förhållningssätt förskollärarehar. Att det synliggörs hur de ser på sin kommunikation med barn, vilka kommunikativapraktiker de använder samt hur de beskriver en god kommunikation och gott samspel. / The purpose of this work is to examine from preschool teachers’ perspective the viewthey have on communication with children in everyday preschool settings. The purposewas also to make visible how preschool teachers view their communication with thechildren, what daily practices they use and how good interaction and goodcommunication can look like. In order to achieve the purpose, a web survey was used asa method, including responses from 59 participants. The analysis method used in thestudy was a univariate analysis that includes diagrams for the quantitative part and athematic analysis for the qualitative part. The results show how preschool teachers usemultidimensional meanings of communication in different ways in daily activities. Theimportance of communication, preschool teachers' attitudes, the pedagogicalenvironment, routine situations and interaction are common themes in the result. Theconclusion from the study shows that the basis for the opportunities and conditionschildren are given for communication in preschool, depends on the approach(förhållningssätt) of preschool teachers. It is made visible how they view theircommunication with children, the communicative practices they use and how theydescribe good communication and good interaction.