<p>Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning. Spelarna upplevde överlag att de hade god möjlighet att påverka sitt liv och sin fotbollssituation, de hade dock ofta svårt att konkretisera hur de skulle göra för att utnyttja det självbestämmande de upplevde sig ha. De tolv respondenterna gav intryck av att tränarna försöker skapa förutsättningar för ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, vissa spelare upplevde också att tränarnas beteende hade inslag av resultatorienterad karaktär. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.</p>

<p>För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras. Informationen kan förmedlas via skriftligt material, video, muntligen och telefonsamtal. Patienten visar ett tydligt behov av att ha kunskap om smärta och smärtlindring inför operation. Utbildning om eftervård är av största betydelse. Det är viktigt att individualisera informationen och använda patientens erfarenheter och kunskap i kommande informationsmaterial. Framtida forskning kan med fördel studera patientens uppfattning om information inför operation i dagkirurgi samt undersöka betydelsen av en telefonuppföljning postoperativt.</p>

<p>Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild. Den djupare förståelsen kan jag få då jag hade möjligheten att intervjua fyra personer från min praktikplats Edmonds Community College vilket också resulterar i att jag kan få en heltäckande bild. Jag har valt en deduktiv ansats där jag utifrån teorin sedan samlar in empiri och empirin samlar jag in genom en kvalitativ metod nämligen genom öppna intervjuer. Resultatet av detta arbete blev att jag fick en förståelse för hur Edmonds Community College (EDCC) arbetar för att integrera och organisera collegets totala kommunikation så att ett enhetligt varumärke skapas. Främst så arbetar EDCC med gemensamma utgångspunkter (CSP) och olika verktyg för att hjälpa alla på colleget med integrationen av kommunikationen. Deras slogan ”Tap into your potential” och deras logga är den minsta gemensamma nämnaren som ska integreras i alla budskap för att en konsistent kommunikation ska kunna skapas. Genom att skräddarsy samma press release beroende på kanal och målgrupp så får alla intressenter samma budskap vilket resulterar i ett mera trovärdigt budskap och en enhetlig närvaro och ett enhetligt varumärke på marknaden. De problem som uppstår med integrerad kommunikation löser EDCC mycket bra tack vare deras gemensamma utgångspunkter i kommunikationen och de verktyg som finns tillgängliga. Colleget har dock inte en helt integrerad kommunikation då resurserna inte räcker till, till att utbilda all personal i de verktyg som finns till hjälp vid de individuella avdelningars arbete med att integrera kommunikationen.</p><p><strong> </strong></p><h1> </h1>

<p>Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag.</p>

<p>Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendenser</p><p>gällande studenter och vilken typ av reklam de anser vara</p><p>bäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varit</p><p>återkommande hos alla respondenter, vare sig det handlar</p><p>om färg eller grafiska element bör form ses som en</p><p>avgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.</p><p>Den retoriska utformningen skall heller inte underskattas</p><p>men finns inte samspelet mellan god form och grafik har det</p><p>visat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är.</p><p>Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererat</p><p>till att denna del är den som först läggs märke till om någon,</p><p>därav är det också i denna fas ett intresse har skapats eller</p><p>inte.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att bättre förstå de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förändringsarbete, så att dessa lärdomar kan nyttjas i framtiden. En enkätundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen på Försäkringskassan i Uppsala, låg till grund för studien.</p><p>Mer än hälften av medarbetarna var missnöjda med hur förändringsarbetet i stort har hanterats, medan några enskilda informationsinsatser får ett positivt omdöme av mer än hälften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förändringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, både på hur förändringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. Åtgärder för att uppnå ett mer konstruktivt förändringsarbete diskuterades.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Hörselskada<strong> </strong>är ett folkhälsoproblem som ökar för varje år. Att folkhälsoproblemet inte tas på allvar resulterar i att hörselskadade har sämre förutsättningar till en god kommunikation. Hörselskadade upplever ofta att kommunikationen är en av de största bristfaktorerna i vården och är en av de faktorer som bör förbättras.<strong></strong></p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hörselskadade patienters erfarenheter av kommunikationssvårigheter med vårdgivare inom hälso- och sjukvård.</p><p><strong>Metod</strong>: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Artiklar har hittats i databaserna PubMed, Cinahl och ISI Web of Knowledge. Sammanlagt inkluderades sex artiklar i litteraturstudien. Induktiv analys användes för att hitta mönster och teman i artiklarna, vilket resulterade i två kategorier och sju teman.</p><p><strong>Resultat</strong>: Resultatet genererade i två kategorier; ”negativa erfarenheter” och ”positiva erfarenheter”. Patienters negativa erfarenheter innefattade bland annat vårdgivares brist på adekvata metoder för att kommunicera med dem och var inte heller lyhörda för patientens individuella behov. Detta ledde till en rad konsekvenser. Patienters positiva erfarenheter innefattade vårdgivare som ansträngde sig för att främja en god kommunikation.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Stora kommunikationsbrister finns mellan hörselskadade patienter och deras vårdgivare, främst på grund av vårdgivarnas bristande kunskaper om adekvata kommunikationsstrategier. Det behövs mer forskning inom området, då forskningsområdet är relativt outforskat.</p>

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>Syftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrån ett samhällsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhälle har ett annat behov än gårdagens vilket ställer nya krav på skolan att förbereda eleverna för det samhället. Rapporten har undersökt hur elever tänker kring skriftspråkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftspråkandet i skolan kommer gå till i framtiden. Rapporten bygger på en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i år tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt inställda till att använda datorer i sitt skriftspråkande. Dock visade också resultatet att datorer inte används regelbundet i de två skolor där de kvalitativa intervjuerna ägde rum. I resultatet återfanns både möjligheter och dilemman med att använda datorn i skolan. Många av dessa dilemman beror på att skolan inte har följt den samhällsutveckling som har skett genom datorns inträdde i samhället. Vidare visade resultatet på vilka möjligheter eleverna ser med IT i skolan som ett verktyg att nå ut till den globala världen och underlätta skrivsituationer.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att få veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i två olika klasser, en hörande klass och en dövklass.</p>

<p>i dagens lärarutbildning får åtgärdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lärare menar att det är en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur skolans personal arbetar med åtgärdsprogram och om det finns några likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lärare och specialpedagoger på olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om åtgärdsprogram och detta jämförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielärare och dels med två specialpedagoger på en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med åtgärdsprogram är organiserat helt olika på de två skolorna. Det finns både likheter och skillnader vad gäller deras uppfattningar om åtgärdsprogram. Alla intervjupersoner uppskattar att eleven sätts i fokus men högstadielärarna tycker att språket utgör ett problem när de ska formulera sig. Den största bristen anser högstadielärarna är att man inte kan skriva de åtgärder man skulle vilja i åtgärdsprogrammen eftersom de måste anpassas efter skolans resurser. Specialpedagogerna på gymnasieskolan tycker att det är svårt att tidsbestämma utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Undersökningen visar också att bristande kommunikation mellan dem som skriver åtgärdsprogram och andra som arbetar med eleven gör att åtgärdsprogrammets användning begränsas. Slutsatsen är att kommunikationen kring elevers situation och regleringen av åtgärdsprogram måste bli en gemensam fråga för lärare och specialpedagoger.</p>