Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur teckenkommunikation kan användas i förskola för att underlätta språkutvecklingen för alla barn och pedagogernas inställning till metoden. Detta är en kvalitativ undersökning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med nio stycken förskolpersonal. Det resultat vi kom fram till var att teckenkommunikation kan fungera som en alternativ metod i språkinlärning och att det fanns ett stort intresse hos respondenterna att använda sig av metoden.

Titel: Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet. Författare: Lina Christiansen och Sara Leverin. Handledare: Åke Nilsén. Examinator: Martin Danielsson. Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten. Metod: Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys. Huvudresultat: Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, som arbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt att avgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad. Nyckelord: Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation.

No description available.

No description available.

No description available.

Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer. Dessa representerar enhetschefer och undersköterskor både inom den privata och den offentliga sektorn. Vårt empiriska resultat har tolkats utifrån tidigare forskning och teorier om konflikter, ledarskap och prevention. Studiens resultat visar att synen på konflikter inte skiljer sig speciellt mycket hos våra respondenter oavsett organisation eller befattning. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation i hela organisationen är nödvändig för att undvika konflikter. Det är viktigt att som anställd känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Vi upptäckte också skillnader mellan den kommunala äldreomsorgen och privata psykiatrin när det gäller att arbeta preventivt med konflikter. Den privatägda psykiatrienheten förefaller ha större medvetenhet angående hantering av konflikter än den kommunala äldreomsorgen. Detta medverkar förmodligen till att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget tar tillvara deras kompetens, vilket i sin tur bidrar till företagets framtida utveckling. Resultatet visar även att den privatägda psykiatrienheten och den kommunla äldreomsorgen använder sig av liknande konflikthanteringsmetoder.

Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjälpa icke svensktalande patienter som ligger inlagda på geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smärta de känner, till vårdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som används på sjukhus. Baserat på det materialet har det tagits fram ett förslag på ett visuellt kommunikationssystem som är anpassat efter äldre icke svensktalande patienter. Förslaget har grundats på litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget är bara en början på lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare på en lösning. Under arbetet kom det fram att det är svårt att illustrera smärta, då det är en subjektiv upplevelse.

BAKGRUND: I ett multikulturellt land som Sverige sker det många möten i vården där språket blir ett kommunikationsproblem. Vid den dagliga omvårdnaden av icke svensktalande personer finns tolk ofta inte att tillgå och detta kommunikationshinder riskerar att försämra vårdkvalitén. SYFTE: Denna studie avser att värdera om översättningsapplikationer i smarttelefoner kan användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnaden av icke svensktalande personer. METOD: Empirisk kvalitativ studie genom intervjuer av åtta icke svensktalande personer som hade hemtjänst. Deltagarna fick lyssna på omvårdnadsfrågor som översattes till deltagarens hemspråk med en smarttelefon. Detta följdes upp med utvärderingsfrågor som översattes av en tolk. RESULTAT: Deltagare uttryckte både positiva och negativa åsikter kring metodens användbarhet. Deltagarna var övervägande positiva och skulle själva kunna tänka sig att metoden användes i deras egen omvårdnadssituation. SLUTSATS: Översättningsapplikationer i smarttelefoner skulle kunna användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnad av icke svensktalande personer. I de fall där metodens brister riskerar påverka omvårdnaden negativt bör den uteslutas. Mer forskning behövs för att evaluera hur väl metoden fungerar i reella omvårdnadssituationer samt vid tvåvägskommunikation. / BACKGROUND: In a multicultural country like Sweden there are often encounters in healthcare where the language becomes a communication problem. At the daily care of the non-Swedish speaking individuals, interpreting is often not available and this communication barrier could compromise the quality of carework. OBJECTIVE: This study aims to evaluate whether translation applications in smartphones can be used as a communication tool in the care of non-Swedish speaking individuals. METHOD: An empirical qualitative study was conducted through interviews of eight non-Swedish speaking individuals who received homecare. Subjects were allowed to listen to related nursing issues that were translated into the participant's native language with a smartphone. This was followed up with evaluation questions that were translated by an interpreter. RESULTS: Participants expressed both positive and negative opinions about the usefulness of the method. Most of the participants were considerably positive and would be free to consider that the method could be used in their own care situation. CONCLUSIONS: Translation applications in smartphones could be used as a communication tool in the care of non-Swedish speaking individuals. In the cases where the method deficiencies risk to adversely affect care, it should be excluded. More research is needed to evaluate how well the method works in real care situations and in two-way communication.

Kommunikation är ett sätt att överföra budskap mellan individer. Detta kan ske verbalt och icke-verbalt. För att kommunikationen ska fungera på ett tillfredsställande vis krävs ett samspel mellan samtalsparterna. I muntlig kommunikation finns det alltid faktorer som kan påverka överföringen negativt. Exempel på sådana är olika språkkunskap eller kulturell bakgrund samt höga ljudnivåer. Höga ljudnivåer kräver att förskolepedagoger använder en högre röststyrka. Då det hela tiden förekommer höga ljudnivåer på förskolor ställer det stora krav på pedagogernas röster. Med en ökad kunskap om rösten minskar riskerna att drabbas av en röststörning. Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur förskolpedagoger upplever ljudmiljöns påverkan på kommunikationen på förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer och mätningar gjorts på två olika förskolor. Sex kvinnliga förskolepedagoger intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två förskolor i områden med hög frekvens av flerspråkighet, för att få en inblick i hur kommunikationen mellan flerspråkiga barn och pedagog i en bullrig miljö ser ut. En tematisk analys av materialet gjordes och temana kunskap, miljö, ljudens påverkan samt strategier erhölls. Resultatet visar att det föreligger en bristande kunskap om röst hos de intervjuade förskolepedagogerna och att de inte har fått utbildning inom varken röst eller röstergonomi. De har en större kunskap kring hörsel och hyser större oro angående hörselfunktionen. Det uppges att den största bullerkällan på förskolorna är ljud från barnen. Bullernivåerna på de båda förskolorna varierade mellan 35 dBA och 95 dBA beroende på om rummet var tomt eller vilken aktivitet som utfördes. De höga ljudnivåerna gör det svårt för förskolpedagogerna att vara fokuserade och koncentrerade. De tycker vidare att en liknande påverkan kan ses hos barnen. Vad gäller kommunikationen med flerspråkiga barn uppger pedagogerna att det krävs mer tydlighet och koncentration för att förstå varandra än vid kommunikation med barn med svenska som modersmål. På förskolorna finns hjälpmedel som minskar bullernivåerna, men pedagogerna upplever att de stora barngrupperna har störst betydelse för de höga ljudnivåerna.

Abstrakt Syftet med examensarbetet är att få en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som används. Teorin visar att språket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. Läraren har en stor betydelse för hur elevernas förståelse utvecklas. Studien är av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lärare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten. Vissa elever visar att de är mer vana vid att "prata matematik" medan andra saknar väsentliga ord för att uttrycka sig på ett förståeligt sätt. Vi har även uppmärksammat att en varierande undervisning där läraren använder olika uttrycksformer har en positiv inverkan på elevers utveckling.