Lek är en viktig del för barns utveckling. I leken lär sig barn att kommunicera. Därför är studien baserad på: Syftet är att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön på förskolan. Frågeställning är: Hur kommunicerar barn både yngre och äldre med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus på förskolan? Intervjuer och observationer genomförs utifrån en kvalitativ ansats, där pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien. Intervjuerna görs på tre olika förskolor med fem pedagoger i två olika kommuner. Svaren vi fick i samtliga intervjuer var snarlika med varandra. Pedagogerna har ungefär samma tänk och upplevelser av hur de ser att barnen kommunicerar med varandra i leken. I observationerna vi gör på barnen i deras lek ser vi att de kommunicerar med varandra genom att använda både kroppsspråk och verbalt språk. Eftersom observationerna görs i utomhusmiljön på förskolan, studeras barn i alla åldrar när de leker och kommunicerar med varandra.

No description available.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits. Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen. De bemöter också varandras uttryck på ett respektfullt sätt, bland annat genom spegling, samt möts i musikaliska dialoger där de söker gemensamma vägar i musicerandet. Här blir både överläggning och strävan efter enighet tydligt framträdande. Studiens resultat visar också att olika sammanhang kan främja eller hindra den deliberativa kommunikationens närvaro. Möjliggörandet av rörelse och instrumentspel i musikaktiviteterna är inslag som verkar gynnande för det deliberativa samtalet, samtidigt som verksamhetens regler på vissa sätt verkar hindrande.

The purpose of this study is to find out how some Swedish preschool teacher discussing how children's Swedish colloquial interaction can be enhanced in the free play. In this case where children are aged three to five. My research questions in the study are: -          What type of free play do preschool teachers talk about in relation to children's Swedish colloquial development? -          What do preschool teachers say about child's colloquial interaction? -           How do preschool teachers reason regarding in what environment children’s colloquial interaction occurs? In my study I have used an interview with elements of a visual method called The Diamond. The approach is that the participants in the interview will be enhanced to discussing about a wise certain number of images. These images are then to be ranked accordingly with a specific theme and terms. If a child has difficult to speak, you can take help of  the interest the child has, the child can tell you and the other children what he or she know about the interest. Safety is also something that is important for children's colloquial development according to some. Some say, that safety and interest are associated and important things to the colloquial development

Föreliggande examensarbete behandlar kommunikation mellan föräldrar och pedagoger och föräldrars inflytande. Syftet med examensarbetet är att få en fördjupad förståelse kring föräldrars inflytande i verksamheten och kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger utifrån bådas perspektiv. Arbetet utgår från följande frågeställningar: Hur upplever pedagoger och föräldrar att kommunikationen fungerar dem emellan? och Hur ser pedagoger och föräldrar på föräldrars delaktighet och inflytande i verksamheten? samt Hur kan och vill föräldrar vara delaktiga? Metoden som har använts är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger och enkätundersökning till föräldrarna. Genom metoden har pedagogernas och föräldrarnas åsikter och tankar framkommit angående kommunikationen dem emellan och hur de upplever föräldrarnas inflytande. Utifrån intervjuerna och enkäterna framkommer det att de har en gemensam syn på att kommunikationen fungerar bra. Det beror på att pedagogerna och föräldrarna har en öppen och ärlig dialog. Resultatet synliggör att föräldrarna har litet inflytande i verksamheten, för att de känner tillit till pedagogerna och hur de utformar verksamheten. I resultatet framgår även att föräldrarna önskar mer information om läroplanen och verksamheten för att de ska bli mer delaktiga och kunna påverka. Föräldraråd, föräldramöte och utvecklingssamtal skapar möjlighet till föräldrainflytande.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner. Att vara rättvis, snäll, men även att inte favorisera någon elev var också gemensamt för alla elever. Skillnaden i förhållandet till de svenska och utlandsfödda eleverna var att samtliga elever med utländsk härkomst tog upp en kommunikativ förmåga och en djupare personlig omsorg som en betydelsefull egenskap i sättet att vara.

Bakgrund: För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött av sin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med en kommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerar ett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten en känsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa och själslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt att sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och ser patienten för den han är. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olika databaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ett gott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sin kommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som en unik person. Patienterna känner sig då trygga och lugna i den vårdande behandlingen. Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gott bemötande är av stor betydelse i en vårdsituation. Att de ska ses som unika och bli behandlande utifrån sina personliga behov och önskemål. Ett gott bemötande skapar delaktighet, trygghet och stärker då patientens självförtroende.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute. Då behövde barnet mycket kläder på sig, vilket gjorde att pedagogen fick en längre tid att kunna föra en dialog tillsammans med barnet. Det gjordes 17 observationer på nio olika avdelningar på fyra olika förskolor. För att se resultatet av observationerna gjordes en tabell, där kan utläsas på vilka sätt pedagogen kommunicera till det yngre barnet. Resultatet tyder på att pedagoger använder sig mest av pedagogisk dialog med yngre barn i förskolan.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på hur några förskollärare tänker kring användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att främja barns språkutveckling och kommunikation. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställningar: ”Hur ser några förskollärare på användningen av TAKK?” och ”Hur anser några förskollärare att TAKK gynnar språkutvecklingen och kommunikationen hos barn?”. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som tyder på att TAKK är ett extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är utbildning nödvändig för att skapa en grund att utgå ifrån. Andra faktorer som tas upp i studien är barngrupp, ekonomi, material och tid. Genom att använda TAKK ges barn möjlighet att känna språket och inte bara höra det. Ett annat tydligt resultat som visat sig i studien är att, enligt de intervjuade förskollärare, gynnar TAKK språkutvecklingen och kommunikationen hos alla barn samt att användningen av TAKK inte utesluter det talade språket hos barn, då det spelar en stor social roll i vårt samhälle.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är en metod som används speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK används även nu allt oftare på förskolor för att det kan gynna alla barn även de utan behov av stöd. Barn får både höra det talade språket samtidigt som de får möjligheten att känna orden med hjälp av sina händer. TAKK lär barn att kunna kommunicera på mer än ett sätt. Utbildning är viktigt för de personer som ska använda sig av TAKK för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling. Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på användningen av TAKK i förskolan samt ta reda på om barnen använde sig av tecken i sin kommunikation med andra. Metoden som användes i studien var den hermeneutiska ansatsen genom enkäter till föräldrar och den etnometodologiska ansatsen genom observationer av barnens teckenkommunikation. Resultatet av studien visar att föräldrarna överlag var positiva till användningen av tecken på förskolan och att jag i observationerna kunde se att barnen använde sig av tecken för att kommunicera både med pedagoger och kamrater. Det var pedagogerna som använde tecken mest och hade alltid ögonkontakt med barnen när TAKK användes.