Abstrakt Vårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ”tvåvägs - process” där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar. Enkelt sett så är det ett sätt att föra vidare information från den ena personen till den andra. Undersökningen utgår från följande frågor: Hur är sammanhållningen inom gruppen? Vad är bra eller mindre bra på arbetsplatsen, vad kan förbättras? Vilka förändringar har skett på arbetsplatsen och vad tycker de anställda om det? Hur fungerar ledarskapet och ledningen på arbetsplatsen? Vi har använt oss av kvalitativt fältarbete som består av 10 semi- strukturerade intervjuer samt observationer. Nyckelord: Gruppdynamik, Sammanhållning, Kommunikation, Ledarskap och Flexibilitet.

Preschools are nowadays a big part of almost every childhood in Swedish society and the relationships that are built there are important for the child and the child’s future integration in the world of knowledge and education. The preschool teachers are therefore the first persons the child links to beyond the parent. That’s why the relations between the parent and the preschool teacher are an important and interesting aspect in the cooperation between them. This is an issue that has not been brought up for discussion at the teachers program at Södertörns university, even though it appears that this topic is important for the best interest, for the child, since parents and the teachers are in a constant cooperation.             The aim of this study was to find out in what way four preschool teachers work with cooperation between themselves and the parents that they meet in there preschools. The study has been done in two different types of preschools, one preschool is a parent cooperative and the other one is a preschool run by the community board. This study will raise the question; in what way the relation and the cooperation between the preschool teacher and the parent are important and how the parental influence work out in their respective preschool organization. To fulfill the purpose of the study, I did four interviews which included two preschool teachers from a parent cooperative and two preschool teachers from the community board preschool. The primary theoretical basis was George H Meads (1863-1931) and Herbert Blumers (1900-1987) theory about interactions, Meads theories about communication and awareness is underlying Blumers symbolic interactionism. The results showed that the four preschool teachers thought very much alike on the topic around the relationships and the cooperation between them. In the interviews with the four preschool teachers did we talk about the importance of a good communication and necessity to be aware of diversity in the parental group and the way they approach each other. One of the conclusions I have made in this study is that to get a good cooperation between the teacher and the parent, you need as a preschool teacher, to be aware of the other person’s desires and expectations regarding the child. Good communication leads to a good exchange between the two parts, which is building their cooperation.

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom. Metod: Kvalitativ ansats valdes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor verksamma inom somatisk slutenvård. Materialet analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd sammanfattades av: Vårdmötet, Den professionella relationen och Kommunikation. Mötet beskrevs som den ram inom vilken sjuksköterskan gav omvårdnad till patienten. En professionell relation skapade närhet till patienten och möjliggjorde omvårdnad. Kommunikation om alkohol upplevdes som känsligt. Sjuksköterskorna förde olika typer av samtal där de använde sig av olika strategier för att bibehålla en god relation till patienten. Konklusion: Sjuksköterskan i den somatiska slutenvården mötte patienter där skada eller sjukdom var alkoholrelaterad. Etisk medvetenhet har tolkats som grundläggande för det professionella förhållningssättet. Viljan att hjälpa patienter till bättre hälsa fanns beskriven, så även osäkerhet om hur sjuksköterskan bäst hjälper patienten inom ramen för den somatiska slutenvården. Sjuksköterskan i slutenvården har möjlighet att genom relationen och kommunikationen med patienten initiera förändring av alkoholvanor.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av tillbud (adverse events) samt kommunikation och samarbete mellan sjukvårdspersonal, enligt principerna för CRM (crew resource management), vid intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter.   Metod: Studien var en prospektiv, kvalitativ och deskriptiv strukturerad observationsstudie med ett konsekutivt urval av 15 intrahospitala transporter av vuxna intensivvårdspatienter. Ett observationsprotokoll användes. Citat och fältstudieanteckningar nedtecknades och analyserades med innehållsanalys.   Resultat: Tillbud förekom i 12 av 15 intrahospitala transporter. Majoriteten var utrustningsrelaterade tillbud. Inga allvarliga tillbud skedde. Riktad kommunikation, closed loop och utnyttjande av tillgängliga resurser användes frekvent. Principerna för S-BAR (situation, bakgrund, aktuellt tillstånd, rekommendation) tillämpades i stort. Genomgång av förväntade behov och kontroll/omvärdering av utrustning och/eller patient förekom i viss utsträckning. Sjuksköterskor och läkare agerade oftast som ledare. Undersköterskor och resurspersonal antog för det mesta rollen som följare.   Slutsats: Tillbud förekom i majoriteten av intrahospitala transporter och var främst utrustningsrelaterade. Kommunikation, samarbete och överrapportering praktiserades i viss mån enligt principerna för CRM. Implementering av checklistor, briefing liksom rutiner för att hantera distraktioner skulle gagna patientsäkerheten genom att förbättra kommunikationen och samarbetet.

I dagens samhälle förändras omgivningen för organisationer allt snabbare vilket tvingar organisationer att ständigt anpassa sig efter snabbt föränderliga villkor. Trots det så misslyckas över hälften av alla förändringar att nå ett önskat resultat. Kommunikationen i organisationsförändringar är fortfarande ett relativt outforskat område trots att det är en bevisat viktig faktor vid förändringar. Vårt syfte är att undersöka kommunikationens roll vid organisationsförändringar och på vilket sätt faktorer inom kommunikation har påverkat resultatet av en förändring. Vi har utfört en kvalitativ studie i en organisation, där vi har intervjuat åtta deltagare på olika hierarkiska nivåer i organisationen, samt utfört två deltagande observationer i arbetet. Materialet har analyserats enligt vår analysmodell utifrån vår kategorisering och tolkning. Våra resultat tyder på att kommunikationen har en viktig roll i organisationsförändringar. Möjlighet till delaktighet och dialog har ofta en central betydelse för vilket meningsskapande individen gör av ett förändringsinitiativ, och påverkar andra viktiga faktorer som förtroende, oro och informationsspridning.

Bemanningsanställda arbetar inte fysiskt på det företag de är anställda på, utan istället är uthyrda till olika kundföretag och arbetar under kundföretagens förfogande, därmed anses branschen som unik. Studien undersöker bemanningsanställdas uppfattning av lojalitet som utgår från bakomliggande faktorer såsom utbildning, belöning samt kommunikation till både bemanningsföretag samt kundföretag.

Kommunikation finns i allt vi gör och används dagligen, vi omges även dagligen av organisationer som på olika sätt påverkar våra liv. Den kommunikation som då sker inom organisationer är den interna och formella kommunikationen, det vill säga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs främst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i två processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell från 1940 – talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell. Undersökningen som är av kvantitativ natur och gjord ur ett medarbetarperspektiv bestod av medarbetare vid både Handelsbanken och Nordea. Denna uppsats undersöker medarbetares upplevda tillgodogörande av ledningens information i en centraliserad och en decentraliserad organisation. I tidigare forskning har olika kommunikationskanaler undersökts, även organisationsstruktur och dess effektivitet har studerats (Andrews et al., 2009; Kupritz & Cowell, 2011; Santra & Giri, 2008; White et al., 2010) Denna kvantitativa uppsats undersöker dock fler kommunikationskanaler och kopplar detta till medarbetares upplevda tillgodogörande. Detta för att kunna undersöka om ledningens val av kommunikationskanal påverkar hur medarbetare upplever att de tillgodogör sig information. Tillgodogörandet mäts genom olika indikatorer på tillgodogörandet. Dessa indikatorer var; tid, mängd, motivation, arbetsbelastning, kvalitet och feedback. Handelsbanken och Nordea valdes ut på grund av deras skilda organisationsstruktur. Medarbetare vid både dessa svenska storbanker valdes ut för att medverka vid en enkätundersökning. 461 medarbetare tillfrågades sammanlagt vid båda bankerna. Inledningsvis frågades kontorschefer vid varje bank för att be om lov att distribuera enkäten vid deras kontor. Enkäten distribuerades via en datorenkät tillsammans med ett följebrev. Totalt består enkäten av 28 frågor som knyter an till den teoretiska referensramen och hypoteser som formulerats för att kunna göra tillgodogörandet mätbart.   Det fanns skillnad i vilka kommunikationskanaler som medarbetare vid bankerna föredrog, men resultat från undersökningen visar att interpersonell även kallat ansikte-mot-ansikte kommunikation med chefen är mycket uppskattat. Detta resultat gäller genomgående för respondenter vid båda bankerna. Att den personliga kommunikationen värdesattes stämde för alla indikatorer. Det var däremot mindre tydligt vilka enkelriktade kommunikationskanaler som föredrogs hos medarbetarna vid de båda bankerna Detta berodde till stor del på vilken indikator på tillgodogörandet som kopplades samman med de olika kommunikationskanalerna.

Undersökningen syftar till att beskriva den teoretiska och den praktiska interna kommunikationen på Systemair AB, med fokus på kommunikationsprocessen vid nylanseringar, upphittade fel i dokumentation samt reklamationer. Frågeställningarna jag använt är: Hur ser kommunikationsflödet ut teoretiskt? Hur fungerar det i praktikenFör att få fram ett resultat har jag dels studerat företagets skriftliga rutiner, och dels använt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Jag har intervjuat totalt 12 anställda på 6 olika avdelningar som på ett eller annat sätt berörs i en eller flera av de utvalda processerna. Så småningom skickades även några uppföljande frågor till samtliga informanter per e-post, där de hade möjlighet att komplettera sina synpunkter kring de processer de berördes av.Utifrån det sammanställda resultatet kan jag dra slutsatsen att Systemair AB har framtagna rutiner och arbetsprocesser för samtliga tre utvalda fall, men att det framför allt vid lansering av nya produkter behöver ses över hur det fungerar i praktiken samt vilka avdelningar som berörs. Något som fungerar bra är hanteringen vid reklamationer där rutinerna är tydliga och systemet som används för registrering är lätt att använda. Till sist kan jag dra slutsatsen att de problem som finns med rutinerna vid till exempel nylansering kan vara relativt lätta att åtgärda vilket skulle underlätta arbetet väsentligt.

Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendenser gällande studenter och vilken typ av reklam de anser vara bäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varit återkommande hos alla respondenter, vare sig det handlar om färg eller grafiska element bör form ses som en avgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren. Den retoriska utformningen skall heller inte underskattas men finns inte samspelet mellan god form och grafik har det visat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är. Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererat till att denna del är den som först läggs märke till om någon, därav är det också i denna fas ett intresse har skapats eller inte.

Föreliggande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av lärare och elever i skolan. Syftet har varit att utifrån tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartlägga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras frågeställningar rörande vardera ovan nämnda aspekter nämligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos lärare, vad kan ske i tysta relationer mellan lärare – elev och elev – elev samt vad kan kropp respektive miljö som redskap ha för betydelse för kommunikationen. Det har även gjorts en jämförande analys inom aspekterna men även mellan dem. Resultatet visar på vikten av att medvetandegöra de tysta uttrycken i kommunikationen, dels bland lärare och dels bland eleverna som många gånger talar med kroppen i kommunikation och relation. Även miljön har visats sig ha stor betydelse för kommunikation och kunskapsintag. Resultatet visar också på lärares så kallade tysta kunskaper som till stor del ligger till grund för läraryrket men som sällan artikuleras eller uppmärksammas. Litteraturstudien har gett upphov till nyckelord såsom fingertoppskänsla, intuition och medvetenhet.