Syftet med uppsatsen är att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssätt de använder sig av för att förebygga det. För att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ studie där vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera på pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fått fram är att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de även har många och varierade arbetssätt att ta till för att förebygga och minska ner på det. 

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån personliga assistenters perspektiv undersöka hur de ser på utvecklingsstördas självbestämmande och på vilket sätt de arbetar för att möjliggöra detta. För att undersöka detta har två fokusgruppsintervjuer genomförts, och vinjetter har använts. Att få bestämma i sin vardag såg de personliga assistenterna som självklart, men ifråga om hur väl det stämde överrens med utvecklingsstörning uppstod ambivalens. För att förklara begreppet självbestämmande, användes sociala konstruktioner. Utvecklingsstörning förklarades vara avvikande från det som ansågs vara normativt i samhället. I den sociala konstruktionen associeras dock utvecklingsstörning med individuella funktionsnedsättningar, vilket de personliga assistenterna såg som en svårighet. Förmågan till självbestämmande förknippade assistenterna med den utvecklingsstördes social konstruktion, och detta utifrån bland annat hur väl kommunikationen dem emellan fungerade. Arbetssätten som beskrivs i uppsatsen kan förklaras som en balansgång mellan paternalism och empowerment, utifrån vad assistenterna ansåg vara normalt.

Som inredningsarkitekt är det mitt jobb att skapa miljöer som andra ska vistas i, trivas i och förstå. Det förutsätter att jag förstår något om på vilka sätt andra människor tänker och upplever. Syftet med mitt kandidatarbete har varit att förstå mer om hur olika människor upplever världen och på vilket sätt jag kan förhålla mig till det i mitt yrke som inredningsarkitekt. Jag har valt att studera en specifik grupp människor, människor med autism, deras syn på och upplevelser av de miljöer vi lever i. Detta står att läsa om i kapitel 5.1 till 5.4. Jag har sedan använt min undersökning som bas för en gestaltning. Kapitel 5.5 och 5.6. / As an interior architect it is my job to create spaces that will be inhabited by other people. Thus should these spaces be comprehendible and feel comfortable. To be able to do this it is essential that I understand something about other people’s minds and understandings. In my BA-project my aim has been to understand more about how different people perceive the world and how I, in my profession, can relate to that. I have chosen to study a specific group of people, people with autism, their thoughts on and experiences of the environment we live in. As a second step I have made a design based on my study. / Kandidatexamen 2010

Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på.

Discussions started on how to handle liquidity problems crises in credit institutions and investment with the financial in 2008 as a research background. This led to the establishment of a new legislation regarding the current managing of liquidity risks which involves major changes in organizations. The changes will address the problems on how a successful implementation work could be completed and what is required of the organizations. Good communication is essential in order to have a successful changing process when everything an organization undergoes requires clear and ongoing communication. The purpose of this paper was to examine if Organization X application communications to the same extent as a deployment model shows. Organization X was the company we chose to investigate as they are one of many banks that are facing the upcoming change. Communication Concepts such as understanding, dialogue, discussion, open mindness, transparency and participation, have been key words during our work. These concepts are interconnected and to achieve the best results during a change the organizations require taking these concepts into consideration. All concepts are equally important regardless of where in the process the organization finds itself, however, they can mean different things.

No description available.

Syftet med mitt arbete har varit att belysa föräldrars och lärares resonemang kring samarbetet mellan hem och skola. Jag har gjort en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt den halvstrukturerade intervjun som arbetsredskap. I min studie har jag intervjuat tre föräldrar och tre pedagoger i en grundskola i Mellansverige och jag använde mig av snöbollsurvalet. Det som kommit fram i mitt resultat visar på att samarbetet mellan hem och skola prioriteras väldigt högt. Det har även framkommit att det finns ett gemensamt intresse hos både föräldrar och pedagoger att utveckla samarbetet på olika sätt samt vilken påverkan samarbetet har på barnen. De slutsatser jag gjort i min studie visar att resultatet i min studie är mer positivt än jag hade räknat med från början. Min uppfattning är ändå att samarbetet mellan hem och skola är ett aktuellt problemområde idag.

Bakgrund: Hörselskada är ett folkhälsoproblem som ökar för varje år. Att folkhälsoproblemet inte tas på allvar resulterar i att hörselskadade har sämre förutsättningar till en god kommunikation. Hörselskadade upplever ofta att kommunikationen är en av de största bristfaktorerna i vården och är en av de faktorer som bör förbättras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hörselskadade patienters erfarenheter av kommunikationssvårigheter med vårdgivare inom hälso- och sjukvård. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Artiklar har hittats i databaserna PubMed, Cinahl och ISI Web of Knowledge. Sammanlagt inkluderades sex artiklar i litteraturstudien. Induktiv analys användes för att hitta mönster och teman i artiklarna, vilket resulterade i två kategorier och sju teman. Resultat: Resultatet genererade i två kategorier; ”negativa erfarenheter” och ”positiva erfarenheter”. Patienters negativa erfarenheter innefattade bland annat vårdgivares brist på adekvata metoder för att kommunicera med dem och var inte heller lyhörda för patientens individuella behov. Detta ledde till en rad konsekvenser. Patienters positiva erfarenheter innefattade vårdgivare som ansträngde sig för att främja en god kommunikation. Slutsats: Stora kommunikationsbrister finns mellan hörselskadade patienter och deras vårdgivare, främst på grund av vårdgivarnas bristande kunskaper om adekvata kommunikationsstrategier. Det behövs mer forskning inom området, då forskningsområdet är relativt outforskat.

ABSTRACT Syftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrån ett samhällsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhälle har ett annat behov än gårdagens vilket ställer nya krav på skolan att förbereda eleverna för det samhället. Rapporten har undersökt hur elever tänker kring skriftspråkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftspråkandet i skolan kommer gå till i framtiden. Rapporten bygger på en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i år tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt inställda till att använda datorer i sitt skriftspråkande. Dock visade också resultatet att datorer inte används regelbundet i de två skolor där de kvalitativa intervjuerna ägde rum. I resultatet återfanns både möjligheter och dilemman med att använda datorn i skolan. Många av dessa dilemman beror på att skolan inte har följt den samhällsutveckling som har skett genom datorns inträdde i samhället. Vidare visade resultatet på vilka möjligheter eleverna ser med IT i skolan som ett verktyg att nå ut till den globala världen och underlätta skrivsituationer.

This project has been about investigation of the possibilities and design a proposition for a trainstation at Brände udde, Växjö. The station needs to be connected to Linné University and make thetransportation easier for students and personnel at Linné University and other universities andcolleges in Sweden. The plan should be a factor in the development of the university "campusvision" and result in an attractive building for the entire Växjö region at the same time as it has abeautiful and representing design and an exciting architecture.