Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det? För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola. Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov. Respondenternas svar har sedan ställts i förhållande till David Skidmores två perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen. Resultaten visar att båda skolorna har drag av båda Skidmores perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen i sitt arbete runt eleverna. Den kommunala skolan lutar lite mer åt Skidmores inkluderingsdiskurs än vad friskolan gör och den största skillnaden i arbetssätt emellan de två skolorna kan ses i det pedagogiska utvecklingsarbetet av lärarnas kompetens. Under intervjuerna framkom det att trots den gedigna forskning som finns runt de negativa konsekvenserna av kompensatoriska åtgärder i skolan både för individen och samhället så använder sig båda skolorna av dessa.

Syfte Syftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel. Metod Studien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner. Resultat Undersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet. Diskussion Kompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov.

<p>Syfte</p><p>Syftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.</p><p>Metod</p><p>Studien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.</p><p>Resultat</p><p>Undersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.</p><p>Diskussion</p><p>Kompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov.</p>

<p>Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel.</p><p>För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede. De elever som erbjöds tekniska läshjälpmedel är de som har stora svårigheter i läsprocessen och därmed uppnår de inte kursplanens mål.</p>

Denna uppsats undersöker intressekonflikten mellan aktieägarna och företagsledningen. Närmare bestämt huruvida företagets prestation och verkställande direktörens ersättning är relaterade. Det borde finnas ett positivt samband, eftersom ersättningen funktion är att motivera vd:n att öka företagets räntabilitet. Studien undersöker stora och medelstora svenska börsnoterade företag mellan åren 2009 och 2013. Urvalet innefattar 112 företag. För att uppfylla studiens syfte tillämpades statistiska metoder. Från tre av studiens fyra statistiska modeller påvisades att det inte råder ett positivt samband mellan prestation och ersättning. Resultatet kan dels tolkas som att incitamentskostnaderna inte fungerar tillräckligt effektivt, dels att ledningen behöver beakta fler av företagets intressenter. Till viss del var resultatet beroende av vilket mått på företagets prestation som tillämpades, vinsten utgjorde det huvudsakliga prestationsmåttet. Vidare undersöktes hur resultatet skildes mellan ledningsstyrda och ägarstyrda företag. För ägarstyrda företag är sambandet mellan prestation (aktiekurs) och ersättning till vd:n starkare, vilket indikerar att kontrollmekanismen som ägarna utgör fungerar effektivt. Dessutom har företagets storlek större inverkan på verkställande direktörens ersättning för ledningsstyrda företag. Eftersom vd:ns ersättning antas öka om företagets växer, kan en av förklaringarna ligga i att dessa företag prioriterar ökning av företagets storlek. Avslutningsvis finns inga bevis på att verkställande direktörer blir bestraffade vid sämre tider.

Zugl.: Dresden, Techn. Univ., Diss., 2005

Universiẗat, Diss.--Stuttgart, 2007.

Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2007

Zugl.: Saarbrücken, Univ., Habil.-Schr., 2007

Zugl.: Karlsruhe, Univ., Diss., 2007