Zugl.: Göttingen, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Darmstadt, Techn. Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2008

Denna studie handlar om hur man på högstadiet arbetar med elever som inte har nått en automatiserad avkodning och gott läsflyt. Det som undersökts är i vilken utsträckning åtgärderna handlar om kompensation eller om interventioner i form av träning. Studien har en kvalitativ, fenomenologisk ansats och utgår från ett dilemmaperspektiv. Sex lärare med specialpedagogiskt uppdrag på lika många olika skolar i samma kommun har intervjuats. Genom en tematisk analys av intervjuerna framkom fem olika teman som sammanfattar respondenternas upplevelser av fenomenet avkodningsträning på högstadiet. Dessa är: ”Att upptäcka och åtgärda”, ”Prioriteringar”, ”Att skapa motivation för läsning”, ”Att skjuta brett” samt ”Mot självständighet”. Resultatet visar att, vid sidan av anpassningar är kompensatoriska hjälpmedel den främsta åtgärden för att stötta elever med avkodningssvårigheter. I de fall man tränar med elever görs detta i klass eller grupp eftersom man då når fler elever med samma åtgärd. En metod som ofta används är Upprepad läsning med kamratrespons. Dock förekommer i stort sett ingen träning på individnivå, något som forskning visar är det mest effektiva. Lärarna i studien har en önskan om att detta möjliggörs men anser samtidigt att det är angeläget att prioritera att elever med läs- och skrivsvårigheter är bekväma med tillgängliga verktyg när de lämnar högstadiet, så att de blir självständiga att ta sig an sina gymnasiestudier och, i förlängningen, i sin framtid. Vidare arbetar lärarna mycket med att motivera elever till läsning då motivation är en av de grundläggande faktorerna bakom en god läsutveckling. / This study deals with how Swedish high schools work with students who do not have automatic decoding and fluent reading. What has been examined is the extent to which the measures are about compensation or interventions in the form of training. The study has a qualitative, phenomenological approach and is based on a dilemma perspective. Six teachers commissioned to special education at six different schools in the same municipality have been interviewed. Through a thematic analysis of the interviews, five themes emerged that summarize the informants' experiences of the phenomenon of decoding training in high school. These are: "To Discover and Take Action", "Priorities", "To Create Motivation for Reading", "To Aim Wide" and "Towards Independence". The results show that, in addition to adaptations, compensation is the main measure to support students with decoding difficulties. When training with students is carried out, this is done in class or group in order to reach more students with the same action. A commonly used method is Repeated Readings with peer response. However, there is virtually no training at the individual level, which research shows is the most effective. The teachers in the study have a desire for this to be made possible although they consider it important to prioritize that students with reading disabilities are comfortable with the assisting technology available, in order to become independent to take on their secondary education and in their future life. Furthermore, teachers work a great deal to motivate students to read as motivation is one of the fundamental factors behind a successful reading development.

Denna fallstudie ämnar bidra till den existerande kunskapen om standardisering genom att undersöka hur arbetet med nya metoder standardiseras i svenska kommuners strategiska planering. Detta undersöktes med frivillig ekologisk kompensation som exempel på en ny metod. Frivillig kompensation tillämpas på ett eget initiativ av en kommun eller exploatör utifrån ett eget intresse att bevara icke-skyddade naturvärden vid exploateringar. Metoden börjar bli populär bland svenska kommuner eftersom det har potentialen att förena en fortsatt samhällsutveckling med bevarandet av icke-skyddade naturvärden. Genom att exempelvis standardisera sitt arbete med frivillig kompensation som metod i den egna organisationen kan kommuner hantera risker som är förknippade med metoden. Standardisering behöver i sig upprätthållas av ett institutionellt ramverk (spelregler). Studien förstår standardiseringsprocesser och institutionella förändringar som två ständigt pågående processer som effektiviserar arbetet med frivillig kompensation, samt är ’två sidor av samma mynt’ eftersom bägge påverkar och påverkas av kommunernas respektive arbete med frivillig kompensation. Således, genom att undersöka hur institutionella förändringar initierar standardiseringsprocesser för arbetet med frivillig kompensation och hur pågående standardiseringsprocesser påverkas av institutionella förändringar, har studien besvarat huvudfrågeställningen: Hur standardiseras arbetet med frivillig kompensation på svenska kommuner? Semistrukturerade intervjuer med kommunala handläggare och kvalitativa innehållsanalyser av dokument som styr arbetet med frivillig kompensation tillämpades för att kunna besvara forskningsfrågorna. Studiens resultat har diskuterats mot ett teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Från analysen drar studien slutsatsen att initierandet av kommunernas standardiseringsprocesser är personberoende. För att kommunerna ska kunna standardisera sitt arbete med metoden behövs politiskt antagna beslut och riktlinjer som förankrats i hela organisationen och som möts upp av kunskapskrav. I detta avseende har studien funnit att kommunerna i dagsläget inte verkar kunna komma vidare i sina respektive standardiseringsprocesser. En möjlig orsak till detta kan vara att det råder oenigheter om uppfattningen av betydelsen av metoden och bevarandet av naturvärden i ett långsiktigt perspektiv. För att frivillig kompensation ska kunna nyttjas till sin fulla potential anser studien att det behöver ske en förändring i inställningen till gröna värden och frivillig kompensation. Det finns således potential för att arbetet med frivillig kompensation kan standardiseras ytterligare på svenska kommuner.

Upphovsrätten är ett viktigt rättsområde för att främja nyskapande och för att skapa möjligheter för upphovsmännen att erhålla ett ekonomiskt utbyte för sin kreativa insats. En av de praktiskt viktigaste inskränkningarna i upphovsrätten är rätten för var och en att framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk, d.v.s. att privatkopiera. Under 1990-talet ansågs det angeläget att på något sätt kompensera upphovsmännen för deras inkomstförlust som uppstod på grund av de nya möjligheterna att snabbt och billigt kopiera olika alster. Reglerna om privatkopieringsersättning infördes därför i 26 k § URL. Regleringen medför en skyldighet för näringsidkare, som tillverkar eller importerar anordningar som är särskilt ägnade för privatkopiering, att betala ersättning till rättighetshavare vars verk därefter har sänts ut i radio eller TV eller givits ut på anordningar genom vilka de kan återges. Problemet med den nuvarande lagstiftningen är att den infördes för femton år sedan när anordningarna i huvudsak hade endast en funktion som dominerade användandet. Numera är många anordningar multifunktionella. Möjligheten att lagra privatkopierade verk är endast en funktion av flera. Det har medfört att avgränsningen av vilka anordningar som ska anses särskilt ägnade för privatkopiering är oerhört svår och lagstiftningen är numera ineffektiv och bidrar till ökade kostnader för parterna istället för den kostnadseffektiva lösningen som avsågs. Ett annat system för att kompensera rättighetshavarna p.g.a. privatkopiering är att finansiera ersättningen via statsbudgeten, vilket tillämpas i bl.a. Norge och Finland. Fördelen med ett sådant system är att det är teknikneutralt vilket innebär att det inte behöver avgöras vilka anordningar som faktiskt utnyttjas för privatkopiering, en gränsdragning som skapar stora problem i Sverige. Även om vi inte är där än behöver det inte dröja länge förrän i princip all konsumtion av upphovsrättsliga verk sker på digital väg där rättighetshavaren inte drabbas av någon skada, antingen p.g.a. att denne erhåller ersättning genom en licensavgift eller p.g.a. att ingen privatkopiering överhuvudtaget sker. Fram till dess är frågan vilket kompensationssystem som kan säkerställa att rättighetshavarna erhåller tillräcklig ersättning för den privatkopiering som sker oavsett anordning samtidigt som systemet inte medför en orimlig belastning på konsumenterna. Ett statsbudgetfinansierat system är svaret på den frågan och därför bör ett sådant system införas i Sverige.

No description available.

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. </p><p> För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. </p><p> Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. </p><p> För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.</p>

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.

No description available.