Zugl.: Hamburg, Techn. Univ., Diss., 2008

Darmstadt, Techn. Univ., Diss., 2004. / Dateien im PDF-Format

Separationen mellan ägarskap och kontroll har länge uppfattats som en stor anledning till agentproblem i börsnoterade företag. I företag som använder rösträttsdifferentiering är det vanligt att insynspersoner i företaget har en skillnad i andel röster och andel kapital. Tidigare forskning visar att när insynspersoner har en högre andel röster än andel kapital ökar agentproblemen mellan insynspersoner och aktieägare, då insynspersonerna bär en mindre del av de finansiella konsekvenserna av sina beslut. Ett exempel på ett sådant beslut är storleken på kompensationen till VD:n i företaget. I den här studien undersöks det om kompensationen till VD:n är högre när insynspersoner i ett företag har en större andel röster än andel kapital. För att undersöka detta använder sig studien av en kvantitativ metod och en regressionsanalys genomförs. I studien används den största aktieägaren i ett företag som representant för alla insynspersoner i företaget. Det slutgiltiga urvalet består av 478 observationer från 95 olika företag med rösträttsdifferentiering, noterade på Nasdaq Stockholm, under perioden 2010- 2016. Studiens resultat indikerar på att förhållandet mellan röster och kapital hos insynspersoner har en signifikant positiv påverkan på kompensationen till VD:n i företaget, vilket går i linje med tidigare forskning.

Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel. För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede. De elever som erbjöds tekniska läshjälpmedel är de som har stora svårigheter i läsprocessen och därmed uppnår de inte kursplanens mål.

För att testa en befintlig anodiseringsutrustning behövde Prevas Development AB en elektronisk last som kunde simulera en resistans, med en loggfil som utgångspunkt. Detta åstadkoms genom en återkopplad regulator som styr en MOSFET. Dessutom används optisk isolering för att isolera styrelektronik från den höga spänningen från anodiseringsutrustningen. I rapporten redovisas de viktigaste valen och resultatet av test och utvärdering, samt områden för framtida förrbä ttring.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola.Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet. Min slutsats är att en kombination av klassrumsundervisning med struktur och muntliga genomgångar och tidig introduktion av kompensatoriska hjälpmedel, där mycket stöd ges vid introduktionen ger elever med dyslexi goda förutsättningar att klara skolan. Önskvärt vore att kombinera struktur och sammanhang, med att använda datorn som ett naturligt verktyg för att läsa, skriva, tala och lyssna för alla elever. Då skulle kompensatoriska hjälpmedel kunna introduceras på ett inkluderande sätt i klassrummet. Detta är en stor utmaning för många pedagoger.

Aim: The purpose of the essay is to study how companies, through the precision- and anchor-effect, can restore high customer satisfaction after a service failure, while maintaining the compensation at a relatively low level. Method: The method is a between-person design in the form of a scenario-based survey. The independent variable is the anchor value that was presented as a standard compensation for the service failure. 249 respondents answered the survey. These were divided into four different conditions where the independent variable varied between the conditions. The different conditions were (1) Exact standard compensation (SEK 247), (2) high rounded standard compensation (SEK 200), (3) low rounded standard compensation (SEK 300) and (4) a control condition without compensation. The conditions were chosen with the goal of being able to see a difference between the anchoring and the precision effect. Results and conclusions: The experiment shows that customers can be influenced by precise and rounded compensations. Standard compensation means that customers make a lower compensation demand, compared to the cases where company representatives fail to tell about these. The result also shows that precise standard compensation results in a lower compensation requirement than rounded standard compensation. The study also includes indications that precise sums, instead of rounded sums, in the standard compensation have a positive correlation with customer satisfaction after a service failure. This is because customers are affected by two factors when they demand compensation after a service error; the anchoring effect and the precision effect. If a standard compensation is offered, it will act as an anchor point when customers demand compensation. Contribution of the thesis: The essay aims to contribute to knowledge about how the precision and anchoring effect can contribute to a service error. As well as how these effects can be used in a more practical area. Suggestions for future research: It may be valuable to test the precision and anchoring effects in an experiment where the sums are larger than in the essay's case. With larger sums, larger differences can possibly emerge between the conditions. There with greater evidence for the effects. Keyword: Service recovery, precision effect, anchoring effect, compensation, and consumer psychology. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur företag genom precisions- och förändringseffekten kan återupprätta hög kundnöjdhet efter ett servicefel, samtidigt som kompensationen bibehålls på en förhållandevis låg nivå. Metod: Metoden är en mellanpersonsdesign i form av en scenariobaserad enkätundersökning. Den oberoende variabeln är förankringsvärdet som presenterades som en standardersättning för servicefelet. 249 respondenter besvarade enkäten. Dessa var uppdelade i fyra olika betingelser där den oberoende variabeln varierade mellan betingelserna. De olika betingelserna var (1) Precis standardersättning (247 SEK), (2) hög avrundad standardersättning (200 SEK), (3) låg avrundad standardersättning (300 SEK) samt (4) en kontrollbetingelse utan ersättning. Betingelserna valdes med målet att kunna se skillnad mellan förankring- samt precisionseffekten. Resultat och slutsats:  Experimentet visar att kunder kan påverkas av precisa och avrundade ersättningar. Standardersättningar gör att kunder ställer ett lägre kompensationskrav, jämfört med de fall där företagsrepresentanter undgår berätta om dessa. Resultatet visar också att precisa standardersättningar ger ett lägre kompensationskrav än avrundade standardersättningar. Studien innefattar även indikationer på att precisa summor, istället för avrundade summor, i standardersättningen har positiv korrelation med kundnöjdheten efter ett servicefel. Detta då kunder påverkas av två faktorer när de kräver ersättning efter ett servicefel; förankringseffekten och precisionseffekten. Om en standardersättning erbjuds kommer den agera som en förankringspunkt när kunder kräver ersättning. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen ämnar bidra till kunskap om hur precisions- samt förankringseffekten kan bidra vid ett servicefel. Samt hur dessa effekter kan användas i ett mer praktiskt område. Förslag till fortsatt forskning: Det kan vara värdefullt att testa precisions- och förankringseffekterna i ett experiment där summorna är större än i uppsatsens fall. Med större summor kan möjligtvis större skillnader framkomma mellan betingelserna. Där med större evidens för effekterna. Nyckelord: Service recovery, precisionseffekt, förankringseffekt, kompensation samt konsumentpsykologi.

Authors: Ivar Hof and Douglas Hayes Supervisor: Bo Sjö  Background: Housing shortage is a heavily debated topic amongst today’s politicians and mainly originates from rent control regulations on today’s housing-market (Kopsch, 2019; Bokriskommittén, 2014). There have been suggestions made about a deregulation of the housing market and to instead impose market-rent (Donner, Englund, Persson, 2017). In the municipality of Linköping, the estimation is that market-rent would increase rent levels in all districts, a consequence of this would be a decrease of tenants’ disposable income. (Ramboll, 2021). Thus, the debate is about whether the deregulation should be implemented and to what extent those who are financially affected should be compensated.   Purpose: The purpose of this essay is to research how current tenants in could be compensated during a transition to market-rent levels, based on the rental market in Linköping municipality.  Method: To calculate the compensations for each chosen area and answer the purpose of the essay, we have chosen to use Andersson and Söderberg’s method for compensations. The reason for choosing this method is that we consider it to be the most relevant to the theories chosen and the purpose of this essay.  Conclusion: Based on the chosen calculation-method (Andersson and Söderberg, 2002), the size of the compensation will vary between tenants, depending on where they live in Linköping municipality. The net present value of the compensation for tenants living in Centrum is 346,205 SEK, in Ryd/Skäggetorp the net present value of the compensation is 65,616 SEK and in Linköping municipality in general, the net present value of the compensation is 236,257 kr. The results are heavily dependent on the approximation of the variables included in the method and it is difficult to estimate exactly how much the rent levels will increase should a deregulation of the housing market be implemented. Key words: Market-rent, utility-value rent, compensation, rent control, deregulation

An der Schnittstelle zwischen Elektrofahrzeug und dem Niederspannungsnetz nimmt die Ladesäule eine Schlüsselposition beim Ausbau von intelligenten Stromnetzen in Synergie mit der Elektromobilität ein. Durch die Entwicklung einer frequenzselektiven Stromregelung des Wechselrichters der Ladesäule wurde die Reduktion der Netzrückwirkung bei hoher Ladeleistung ermöglicht und zusätzliche Netzdienstleistungen wie Netzstützung, Phasenschieberbetrieb, Netzsymmetrierung und Oberschwingungskompensation für eine aktive Verbesserung der Netzspannungsqualität realisiert. Ein neues Verfahren zur Optimierung der Phasenregelung erzielte eine höhere Effizienz der Kompensation der Oberschwingungen der Netzspannung. Diese Funktionen wurden an einem Prototyp der intelligenten Ladesäule in einem Inselnetz praktisch erforscht.

Spanende Werkzeugmaschinen erfahren während ihres Betriebes signifikante interne Wärmeeinträge, u.a. durch die Verlustleistung der Antriebe, Reibung der Lager und Führungen und den Bearbeitungsprozess. Gleichzeitig sind sie aber auch wechselnden externen Umgebungseinflüssen ausgesetzt. Diese Vielzahl an thermischen Einflüssen erzeugt transiente Temperaturfelder in der Werkzeugmaschine, die variable Deformationen in der Maschinenstruktur verursachen. Die Auswirkung dieser Deformationen auf den Tool-Center-Point verringert die Positioniergenauigkeit und wirkt sich letztendlich negativ auf die Werkstückqualität aus. Diese Verformungen werden im hier entwickelten Verfahren, der kennfeldbasierten Korrektur, durch hochdimensionale Kennfelder mit Hilfe von Live-Sensordaten vorhergesagt und online in der Maschinensteuerung durch berechnete Offsets korrigiert. Wenngleich das prinzipielle Vorgehen anderen verwandten Korrekturverfahren, wie der Regressionsanalyse, ähnelt, müssen für die effiziente Nutzung von Kennfeldern als Modellierungstool verschiedene Aspekte der Korrektur neu untersucht bzw. vertieft werden. Am Ende erfolgt eine Implementierung und Validierung des Verfahrens an zwei ausgewählten Demonstratoren.:Inhaltsverzeichnis Abbildungsverzeichnis Tabellenverzeichnis Abkürzungsverzeichnis Symbolverzeichnis 1 Einleitung 1.1 Motivation 1.2 Überblick über die Inhalte der Arbeit 2 Stand der Technik 2.1 Maßnahmen zur Reduktion thermo-elastischer Effekte 2.1.1 Korrekturverfahren 2.1.2 Kompensationsstrategien 2.2 Kennfeldberechnung mit Smoothed Grid Regression 2.2.1 Kernfunktionsansatz 2.2.2 SGR im 2D mit bilinearer Interpolation 2.2.3 SGR in n Dimensionen mit n-linearer Interpolation 2.2.4 Kennfeldberechnung 2.2.5 Glättungsbedingungen 2.2.6 Daten- versus Glättungsfehler 2.2.7 Lösung des linearen Gleichungssystems 3 Einordnung in den Stand der Technik 4 Kennfeldbasierte Korrektur Thermo-elastischer Verformungen 4.1 Idee der kennfeldbasierten Korrektur 4.2 Trainingsdaten zum Anlernen der Korrekturkennfelder 4.3 Erstellung der kennfeldbasierten Korrektur 4.3.1 Wahl der Kernfunktionen 4.3.2 Wahl der Glättungsbedingungen 4.3.3 Wahl der Daten- und Glättungsgewichte 4.4 Anwendungsbeispiel und Ableitung von Anpassungsbedarfen 5 Numerische Berechnung hochdimensionaler Kennfelder 5.1 Numerische Handhabung großer SGR-Modelle 5.2 Effiziente Kennfeldberechnung durch Mehrgitterverfahren 5.3 Einbettung von Glättungsbedingungen höherer Ordnung 5.3.1 Motivation und eine Beispielfunktion 5.3.2 Finite-Elemente-Ansatz für Glättung höherer Ordnung 5.3.3 Test und Vergleich der Berechnungsvarianten 5.3.4 Neue Kombinationsmethode für lineare Extrapolation 5.4 Erprobung und Vergleich von Mehrgitterlösern 6 Optimierung der Kennfeldgitter 6.1 Kennfeldgitter 6.2 Wichtige Gitterstrukturen 6.2.1 Äquidistante Gitter 6.2.2 Gitter mit variablen Achsintervallen 6.2.3 Transformierte Gitter 6.2.4 Gitter mit Substrukturen 6.2.5 Dünne Gitter (sparse grids) 6.2.6 Vergleich der Arten von Kennfeldgittern 7 Optimale Sensorplatzierung und Auswahl der Kennfeldeingänge 7.1 Typen von Eingangsvariablen und deren Eignung zur Korrektur 7.2 Eignung von Temperaturgradienten in Kennfeldern 7.3 Methoden der Variablenauswahl 7.3.1 Sensitivitätsanalyse 7.3.2 Hauptkomponenten-Analyse (PCA) 7.3.3 Sequentielle Heuristik 7.3.4 Stabilitätsanalyse 7.3.5 Vergleich und experimentelle Validierung der Verfahren 8 Implementierung und Validierung der kennfeldbasierten Korrektur 8.1 Korrekturwertaufschaltung in einer Maschinensteuerung 8.2 Erprobung und Validierung der Korrektur 8.2.1 MiniHex 8.2.2 DMU 80 eVo 8.3 Korrektur unter Produktionsbedingungen 8.4 Plausibilitätsüberprüfung 9 Bewertung und Erweiterungen zur kennfeldbasierten Korrektur 9.1 Vor- und Nachteile der kennfeldbasierten Korrektur 9.2 Aufwandsabschätzung und exemplarische Bewertung 9.2.1 Aufwandsabschätzung der kennfeldbasierten Korrektur 9.2.2 Bewertung an ausgewählten Beispielen 9.3 Kombination mit anderen Korrektur- und Kompensationsstrategien 9.4 Aktualisierung von Kennfeldern 9.5 Übertragbarkeit der Ergebnisse 10 Zusammenfassung 11 Ausblick A Anhang A.1 Datensätze A.1.1 Stab-Simulation A.1.2 Vermessung Auerbach ACW630 A.1.3 Simulation Maschinenständer ACW630 A.1.4 Vermessung MiniHex A.1.5 Simulation Maschinenständer mit bewegter Wärmequelle A.1.6 Vermessung 3-Achs-Bearbeitungszentrum Aachen A.1.7 Simulation DMU 80 eVo A.2 Biographie des Autors