Techn. Universiẗat, Diss., 2004--Darmstadt.

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek. Att språket utvecklas när det används har varit utgångspunkt i studien, ur ett sociokulturellt perspektiv. Skolan ska erbjuda en tidsenlig utbildning och elever i skolsvårigheter har rätt att få stöd. Hur detta stöd ska utformas kan skapa ett dilemma på den enskilda skolan. Ett stöd riktat direkt till den enskilde kan nämligen uppfattas som att skolsvårigheter ses som en elevburen problematik, vilket inte får förekomma i ”en skola för alla”. Med tanke på detta dilemma var det viktigt att efterforska ungdomarnas upplevelser av stöd, utveckling och hinder, för att förstå om de orsakar utpekande och exkludering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde att de kände sig mer motiverade med sina datorverktyg, som har kompenserat deras svårigheter och tilltalat deras olika lärstilar. Ungdomarna sade sig ha blivit säkrare skribenter och läsare tack vare ökat språkbruk. I deras berättelse framgår även nödvändigheten av stöd från lärare och föräldrar. Resultatet pekar på att alternativa verktyg i lärandet skulle kunna medverka till större måluppfyllelse i en skola för alla, med pedagogisk mångfald.

Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta...

Denna studie undersöker hur ett mindre företag kan implementera cross-selling strategier. Studien har genomförts genom en fallstudie på ett mindre företag där två djupgående intervjuer med försäljningschef och VD genomförts samt en fokusgrupp med säljkåren. Det empiriska resultatet jämförs och analyseras sedan med hjälp av Rochfords och Wotruba (1996) Sales Management Mix-modell som beskriver hur företag kan påverka en säljkår. För att analysera om storleken på ett företag kan ha betydelse för en implementerings tillvägagångssätt av cross-selling produkter har även den empiriska undersökningen analyserats med hjälp av Birley och Norburns (1985) teorier om vad som skiljer mindre- och större företag. Slutsatsen av studien visar att ett mindre företag kan fokusera mer på att genomföra resurssnåla åtgärder som exempelvis höja kompetensnivån på företaget genom att höja utbildningsnivån istället för att rekrytera in ny kompetens utifrån. Ytterligare en slutsats är att CRM-system inte är en lika självklar förutsättning för cross-selling som det är på större företag då det är en relativt kostsam investering. Studien föreslår att tillvägagångssättet mindre företag använder med fördel kan utnyttjat det faktum att de inte har lika stora resurser som ett större företag men att de istället är snabbare att anpassa sin process om någon aktivitet skulle vissa sig påverka företaget negativt.

Produktionsintegrierte Kompensationsmaßnahmen (PIK) sind naturschutzfachliche Maßnahmen auf landwirtschaftlich genutzten Flächen, die der Kompensation von Eingriffen in Natur und Landschaft dienen und die in landwirtschaftliche Betriebsweisen integriert werden. Sie werden als Teil der Bewirtschaftungs- und Pflegemaßnahmen durch § 15 Abs. 3 BNatSchG besonders gefördert. Auch mehr als zehn Jahre nach der Einführung dieses Paragraphen werden PIK-Maßnahmen in der Praxis bislang nur in wenigen Fällen angewendet. Im fachlichen Diskurs wird häufig noch bezweifelt, dass sie tatsächlich zu einer signifikanten Verbesserung der Biodiversität führen. Darüber hinaus werden oftmals Probleme in der Praktikabilität des Instruments als Hindernisse für eine Umsetzung benannt. Vor diesem Hintergrund wurden im Rahmen des Forschungsvorhabens stadt PARTHE land Kulturlandschaftsmanagement als Brücke zwischen Metropole und ländlichem Raum im Auftrag des BMBF von 2015 bis 2019 ausgewählte Maßnahmen im Umfeld von Leipzig zusammen mit ansässigen Agrarbetrieben erprobt und einem ökologischen Monitoring unterzogen. Zum Teil wurde dabei eine bemerkenswert deutliche Aufwertung von Natur und Landschaft festgestellt. Bei der Umsetzung ergeben sich jedoch auch zahlreiche Herausforderungen. Auf Grundlage der Erfahrungen aus dem Forschungsvorhaben stadt PARTHE land entstand diese Arbeitshilfe für die Praxis.:1 Einleitung 1.1 Naturschutz und Landwirtschaft – nur Konflikte? 1.2 Produktionsintegrierte Kompensation – Was ist das? 2 Grundlagen der naturschutzrechtlichen und städtebaulichen Eingriffsregelung 2.1 Grundprinzip und Verfahren 2.2 Berücksichtigung der Belange der Landwirtschaft 2.3 Rechtliche Anforderungen an die Kompensation 2.4 Unterschiede zwischen naturschutzrechtlicher und städtebaulicher Eingriffsregelung 2.5 Konsequenzen für die Umsetzung von PIK 3 Produktionsintegrierte Kompensation - Anforderungen und Voraussetzungen 3.1 Wann kommen PIK in Frage? 3.2 Wo machen PIK Sinn? 3.3 Verhältnis zur Guten Fachlichen Praxis in der Landwirtschaft und zur Agrarförderung 3.3.1 Abgrenzung zur guten fachlichen Praxis (GfP) 3.3.2 Abgrenzung zur Agrarförderung 3.4 Welche Mindestanforderungen sollten PIK erfüllen? 4 Die Umsetzung von Produktionsintegrierten Kompensationsmaßnahmen 4.1 Bewertung von PIK in der Eingriffs- und Ausgleichsbilanzierung 4.2 Maßnahmentypen 4.2.1 Maßnahmen auf Ackerflächen 4.2.2 Grünlandbezogene Maßnahmen; mit Säumen und Feldrainen 4.2.3 Ergänzende Maßnahmen 4.3 Rechtliche Sicherung 4.3.1 Einsatz einer Sicherungsfläche 4.3.2 Institutionelle Sicherung durch einen Rechtsnachfolger 4.4 Wechselwirkungen mit weiteren Naturschutzinstrumenten 4.5 Monitoring 4.6 Zu beteiligende Akteure 4.7 Wie teuer sind PIK? 4.7.1 Berechnung der landwirtschaftlichen Dienstleistung 4.7.2 Darstellung und Diskussion einer Gesamt-Kosten-Rechnung 4.8 Umsetzungsmanagement 5 Erfahrungen aus dem Forschungsvorhaben stadt PARTHE land 5.1 Forschungsvorhaben und Region 5.2 Ermittlung von geeigneten Erprobungsstandorten 5.3 Bereitschaft der Akteure 5.4 Erprobte Maßnahmen 5.5 Effizienz von PIK 5.5.1 Naturschutzfachliche und ökologische Wirksamkeit 5.5.2 Kosten der umgesetzten Maßnahmen 5.5.3 Integration in landwirtschaftliche Betriebsweisen 5.6 Kommunikation und fachliche Begleitung 6 Fazit und Ausblick 6.1 Gute Gründe für PIK 6.2 Hemmnisse und Herausforderungen 6.3 Förderung der Umsetzung 6.4 Ausblick

Att den svenska skolan ska vara likvärdig tas för givet, samtidigt som likvärdighet är ett begrepp som befinner sig i konstant förändring. Ordets innebörd har varierat över tid och flertalet omdefinitioner har skett de senaste trettio åren. Det pågår en fortsatt diskussion om vad som gör en skola och en utbildning likvärdig. Likvärdighetsbegreppets betydelse är därför i konstant behov av utredning. Syftet med arbetet var således att se hur verksamma lärare i Sverige uppfattar begreppet år 2017. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes med verksamma lärare och specialpedagoger på flera orter. Resultatet visar på att likvärdighet som begrepp definieras som jämlikhet, rättvisa och enhetlighet. Informanterna talar om likvärdighet som jämlikhet mellan könen, rättvisa både för individen och för klassen, samt enhetlighet inom skolan lokalt och nationellt. Rättvisa är centralt i tankesättet, där elevens rätt till skola och utbildning står i centrum. Samtliga informanter framhåller elevens rätt till en enhetlig utbildning, oavsett bostadsort och bakgrund. Resultatet visar på att likvärdighet som begrepp definieras som jämlikhet, rättvisa och enhetlighet. Rent praktiskt utförs detta utförs enligt pedagogerna till stor del genom inkludering och kompensation, genom att undervisning och aktiviteter i klassrummet ska individanpassas, vilket begränsas av skolans resurser och lärarens arbetsbörda. Lärarna anser att eleven har rätt till inkludering i gruppen och ser det som sin arbetsuppgift att kompensera för elevens bakgrund och behov.

Upphävande av ett naturreservat innebär inte alltid att reservatet upphävs helt, utan det kan även innebära förändringar av reservatets syfte eller ändringar i naturreservatsföreskrifterna. Upphävande av naturreservat kan vara nödvändigt av olika skäl och får ske endast i undantagsfall och efter noggrann bedömning där två olika faktorer vägs samman. Dels förekomsten av synnerliga skäl för upphävande samt möjligheten att kompensera för förlust av naturvärden. Denna studie undersöker förutsättningarna för upphävande av naturreservat generellt och förutsättningarna för upphävande av naturreservatet Pålsjö skog i Helsingborg. Genom en analys av lagstiftning, förarbeten och domar relaterade till upphävandet av naturreservat får man en djupare förståelse för den juridiska ramen och tidigare praxis. Aktiv deltagande och observationer av Helsingborgsteamet och Stadsbyggnadsnämnden i Helsingborg ger insikt i deras perspektiv, arbetsprocess och utmaningar. Slutsatsen från studien är att definitionen och tillämpningen av "synnerliga skäl" och "kompensation" inom naturvårdsområdet är komplexa och föremål för diskussion och tolkning. "Synnerliga skäl" avser exceptionella omständigheter som motiverar upphävande av naturreservat, medan "kompensation" handlar om att balansera eller motverka förlusten av naturvärden i samband med upphävanden. Det finns utmaningar med att fastställa rättvisa och effektiva kompensationsåtgärder samt bedöma värdet av förlorade naturvärden. Återskapande av den ursprungliga biologiska mångfalden och naturliga processer efter upphävande av naturreservat är svårt. Kompensation kräver noggrann planering och förvaltning för att ha en positiv och hållbar effekt på naturmiljön. Förbättringar kan göras genom att utveckla tydliga riktlinjer och rättsliga principer för kompensationsåtgärder samt involvera experter och berörda parter i beslutsprocessen. Att uppnå balans mellan naturvärden och samhällets utvecklingsbehov är viktigt. Genom fortsatt diskussion och utforskning av dessa begrepp kan vi arbeta mot förbättrad naturvård och bevarande av våra värdefulla naturresurser. / The revocation of a nature reserve does not always mean the complete revocation of the reserve, but it can also involve changes to the purpose of the reserve or amendments to the nature reserve regulations. Revoking a nature reserve may be necessary for various reasons and can only occur in exceptional cases and after careful consideration, weighing two different factors. These factors include the existence of exceptional reasons for revocation and the possibility of compensating for the loss of natural values. This study examines the conditions for revoking nature reserves in general and the conditions for revoking the Pålsjö Skog nature reserve in Helsingborg specifically. Through an analysis of legislation, preparatory works, and court judgments related to the revocation of nature reserves, a deeper understanding of the legal framework and past practices is obtained. Active participation and observations of the Helsingborg team and the Urban Planning Committee provide insights into their perspectives, working processes, and challenges. The conclusion of the study is that the definition and application of "exceptional reasons" and "compensation" within the field of nature conservation are complex and subject to discussion and interpretation. "Exceptional reasons" refer to exceptional circumstances that justify the revocation of a nature reserve, while "compensation" involves balancing or counteracting the loss of natural values associated with revocations. There are challenges in determining fair and effective compensation measures and assessing the value of lost natural values. Restoring the original biodiversity and natural processes after the revocation of a nature reserve is difficult. Compensation requires careful planning and management to have a positive and sustainable impact on the natural environment. Improvements can be made by developing clear guidelines and legal principles for compensation measures and involving experts and stakeholders in the decision-making process. Achieving a balance between natural values and the development needs of society is important. Through continued discussion and exploration of these concepts, we can work towards improved nature conservation and preservation of our valuable natural resources.

Satire erlaubt alles – so die Aussage einiger Comedians und Freunde des gepflegten Spöttelns. Doch wenn politisches Kabarett dazu beiträgt, Falschinformationen und Fehlinterpretationen zu verbreiten – darf Satire dann immer noch alles? Trägt nicht auch das politische Kabarett Verantwortung für eine adäquate Faktendarstellung anstelle einseitiger Politisierung? Satire blendet leider auch einige Fakten und Wirkbezüge in der Klimadebatte und den wissenschaftlichen Erkenntnissen aus. Dass diese Blindheit und Ignoranz nicht zwingend zuträglich für eine gesellschaftliche Entwicklung und die Aufgeklärtheit einer Gesellschaft sind, liegt auf der Hand – aller Freiheit politischer Satire zum Trotz. Auch wenn zu viel Informationen und Wissen, und erst recht ambigue und widersprüchliche Daten, zu Verwirrungen und häufig nicht zur Irritation der eigenen (festgefahrenen) Weltbilder führen können, soll dieser Beitrag die Vielfalt der Daten und Interpretationsspielräume aufzeigen und zu mehr factfulness in der Klimadiskussion motivieren. / Satire allows everything - so the statement of some comedians and friends of the cultivated mockery. But if political cabaret contributes to spreading misinformation and misinterpretations - is satire still allowed to do everything? Doesn't political cabaret also bear responsibility for an adequate presentation of facts instead of one-sided politicization? Unfortunately, satire also ignores some facts and causal relations in the climate debate and scientific knowledge. It is obvious that this blindness and ignorance is not necessarily conducive to social development and the enlightenment of a society - despite all the freedom of political satire. Even if too much information and knowledge, and even more so ambiguous and contradictory data, can lead to confusion and often not to the irritation of one's own (deadlocked) world views, this contribution is intended to show the diversity of data and scope for interpretation and motivate more factfulness in the climate debate.

The new General Data Protection Regulation (GDPR) imposes new challenges for both authorities and private actors in ensuring the protection of individuals personal data. With stricter rules comes more responsibility and the risk offacing a civil action for damages. Article 82 in GDPR gives the data subject aright to receive compensation from the controller or processor for any material or non-material damage suffered as a result of an infringement of the regula-tion. The study examines what could constitute a compensable non-material damage and how the compensation could be determined according to Swedish law and EU-law. This is done through the legal dogmatic method. The study finds that a lot of discretion is left up to the member states themselves when it comes to assessing damage. However, “damage” is to be interpreted accordingto the principles laid down by the European Court of Justice and the member states also need to take into account the principles of equivalence and effectiveness. The data subject also has the right to full compensation for the damage suffered and the compensation needs to be proportionate in relation to the damage. It is found that there is no scope for a punitive damage nor is it either possible to delimit the amount of compensation available without regard to the circumstances in each case. When it comes to awarding damages for non-material damage however, it becomes necessary to use flat-rates as long as they are related in a way that takes into consideration the circumstances of each individual case.

Univ., Diss.--Konstanz, 2006. / Literaturverz. S. [464] - 488.