<p>Syftet med studien var att undersöka psykiatrisjuksköterskans självrapporterade utförda arbetsuppgifter och självupplevda kompetens. Studien bygger på individuellt genomförda intervjuer med 19 psykiatrisjuksköterskor verksamma inom den psykiatriska slutenvården. Författarna har använd ett proportionellt stratifierat urval. Resultatet presenteras i fem kategorier; psykiatrisjuksköterskans kompetensområde, specifika arbetsuppgifter i kompetensområdet, arbetsuppgifter utanför kompetensområdet, arbetsuppgifter som psykiatrisjuksköterskan saknar samt rollkonflikter med tillhörande subkategorier. I psykiatrisjuksköterskans kompetensområde ingår arbetsuppgifter som arbetsledare och omvårdnadsansvarig att planera fördela arbetet på avdelningen, vårdplanera, dokumentera samt läkemedelsadministration. Det specifika i kompetensområdet visade sig vara bland annat vara stöd samtal, motiverande samtal och undervisning. Sjuksköterskorna skulle också ha en övergripande helhetssyn samt göra observationer. Arbetsuppgifter utanför kompetensområdet visade att de hjälper doktorerna med olika administrativa uppgifter samt en del kuratorsarbete. Arbetsuppgifter som sjuksköterskorna saknar främst; är mer aktiviteter för patienterna, mer patientkontakt, bättre samarbete med vårdgrannar och anhöriga samt en ökad etisk medvetenhet i omvårdnads och dokumentationsarbetet. Sjuksköterskorna upplevde även rollkonflikter i sitt arbete som mest berodde på olika otydligheter inom arbetsgruppen. Författarna anser att en tydligare arbetsbeskrivning, bättre ansvarsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna samt en mer strukturerad vård av patienterna skulle minska otydligheten och osäkerheten för psykiatrisjuksköterskorna.</p><p> </p> / <p>The purpose of the study was to examine self-reported psychiatric nurse performed tasks and self-perceived competence. The study is based on individually conducted interviews with 19 psychiatric nurses working in psychiatric inpatient ward. The authors have used a proportional stratified sample. The results are presented in five categories; psychiatric nurse competence, specific tasks in the areas of competence, work outside the areas of competence, tasks psychiatric nurse lack and role conflicts and related subcategories. In psychiatry nurse competence includes duties as supervisor and nursing manager to plan the work in the department, care planning, documenting, and pharmaceutical administration. The specific competence in the field proved to be, inter alia, support calls, motivational talks and teaching. The nurses would also have a comprehensive approach and make observations. Tasks outside the competence demonstrated that they are helping the doctors with various administrative tasks, and some counselors work. Tasks that nurse do mainly lack; are more activities for patients, more patients, better cooperation with neighbors and family care, and increased ethical awareness in the nursing care and documentation work. The nurses also experienced role conflict in their work as most were due to various ambiguities in the working group. The authors conclude that a better working instruction, better division of responsibilities between the different professions and a more structured care of patients would reduce the lack of clarity and uncertainty of psychiatry nurses.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka psykiatrisjuksköterskans självrapporterade utförda arbetsuppgifter och självupplevda kompetens. Studien bygger på individuellt genomförda intervjuer med 19 psykiatrisjuksköterskor verksamma inom den psykiatriska slutenvården. Författarna har använd ett proportionellt stratifierat urval. Resultatet presenteras i fem kategorier; psykiatrisjuksköterskans kompetensområde, specifika arbetsuppgifter i kompetensområdet, arbetsuppgifter utanför kompetensområdet, arbetsuppgifter som psykiatrisjuksköterskan saknar samt rollkonflikter med tillhörande subkategorier. I psykiatrisjuksköterskans kompetensområde ingår arbetsuppgifter som arbetsledare och omvårdnadsansvarig att planera fördela arbetet på avdelningen, vårdplanera, dokumentera samt läkemedelsadministration. Det specifika i kompetensområdet visade sig vara bland annat vara stöd samtal, motiverande samtal och undervisning. Sjuksköterskorna skulle också ha en övergripande helhetssyn samt göra observationer. Arbetsuppgifter utanför kompetensområdet visade att de hjälper doktorerna med olika administrativa uppgifter samt en del kuratorsarbete. Arbetsuppgifter som sjuksköterskorna saknar främst; är mer aktiviteter för patienterna, mer patientkontakt, bättre samarbete med vårdgrannar och anhöriga samt en ökad etisk medvetenhet i omvårdnads och dokumentationsarbetet. Sjuksköterskorna upplevde även rollkonflikter i sitt arbete som mest berodde på olika otydligheter inom arbetsgruppen. Författarna anser att en tydligare arbetsbeskrivning, bättre ansvarsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna samt en mer strukturerad vård av patienterna skulle minska otydligheten och osäkerheten för psykiatrisjuksköterskorna. / The purpose of the study was to examine self-reported psychiatric nurse performed tasks and self-perceived competence. The study is based on individually conducted interviews with 19 psychiatric nurses working in psychiatric inpatient ward. The authors have used a proportional stratified sample. The results are presented in five categories; psychiatric nurse competence, specific tasks in the areas of competence, work outside the areas of competence, tasks psychiatric nurse lack and role conflicts and related subcategories. In psychiatry nurse competence includes duties as supervisor and nursing manager to plan the work in the department, care planning, documenting, and pharmaceutical administration. The specific competence in the field proved to be, inter alia, support calls, motivational talks and teaching. The nurses would also have a comprehensive approach and make observations. Tasks outside the competence demonstrated that they are helping the doctors with various administrative tasks, and some counselors work. Tasks that nurse do mainly lack; are more activities for patients, more patients, better cooperation with neighbors and family care, and increased ethical awareness in the nursing care and documentation work. The nurses also experienced role conflict in their work as most were due to various ambiguities in the working group. The authors conclude that a better working instruction, better division of responsibilities between the different professions and a more structured care of patients would reduce the lack of clarity and uncertainty of psychiatry nurses.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och drabbar allt fler i världen. Distriktssköterskan på vårdcentralerna i Sverige har en betydande uppgift att vägleda patienter med typ 2 diabetes genom att erbjuda egenvårdsutbildning för att patienten själv ska klara av att hantera sjukdomen. Sjukdomen kräver en omfattande egenvård för att hålla blodglukosnivåerna optimala och för att minska eller förebygga riskerna för komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av patientutbildning till personer med typ 2 diabetes. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer hölls individuellt med fyra distriktssköterskor på två olika vårdcentraler i Stockholm län. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visade att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. De angav vidare att det var viktigt att skapa en god relation och använde sig av olika pedagogiska metoder för att motivera patienterna till livsstilsförändring. Distriktssköterskorna angav att de hade goda kunskaper om patentutbildning, dock hade de bristande kunskaper om kulturella skillnader hos patienter. Slutsats: Studien påvisar att distriktssköterskorna har en stödjande roll i att stärka patienternas egenvårdsförmåga. Den informationen som ges måste vara individanpassade och utgå från den enskilda individen. Att använda olika pedagogiska metoder kunde öka patientens motivation. Distriktssköterskorna upplevde brist på tid- och resurser. / Background: Diabetes is a chronic disease that affects more and more people in the world. The district nurse at the health centers in Sweden has a significant task in guiding patients with type 2 diabetes by offering self-management education to enable the patients to manage the disease themselves. The disease requires extensive self-management to keep blood glucose levels optimal and to reduce or prevent the risks for complications. Aim: The purpose of this study was to describe district nurses experiences of patient education for persons with type 2 diabetes. Method: A qualitative design with inductive approach. Semistructured interviews were performed individually with four district nurses on two different out patient clinics in Stockholm’s county. Result The result of the present study showed that district nurses has to start from the patient's situation and individualize the information. They further stated that it was important to create a good relationship and used different pedagogical methods to motivate patients to lifestyle change. The district nurses stated that they had good knowledge of patent training, but they had a lack of knowledge in cultural differences in patients. Conclusion: This study showed that the district nurses have a supporting role in strengthening the patients' ability to self-management. The given information had to be individualized. It is necessary to use different pedagogical methods to increase the patient's motivation. The district nurses experience a lack of time and resources.

The human resources field has changed and the responsibility for employability has been transferred to the individual himself. In this study, we have been interested in the extent to which individuals with a HR-degree from Örebro University have an employment in the field of competence after graduation and if we could identify what have affected their employment. Previous research in the field of employment gives us various factors that have been reported to affect an individual's opportunity for employment. In our study, we have verified whether these factors remain for the HR-students with a degree from Örebro University or if they disappear. Through a survey, we found that two-thirds of the respondents had employment in the area of expertise. We also detected that part-time job in the area of expertise and gender had a positive impact on employment within the area of expertise. The remaining factors had a negative impact. / Personalvetaryrket har förändrats och ansvaret över anställningsbarheten har förflyttats till individen själv. I denna studie har vi intresserat oss för i vilken grad individer med en personalvetarutbildning från Örebro universitet har en anställning inom kompetensområdet efter examen samt vad som kan påverka dess anställning. Den tidigare forskningen inom ämnet anställning ger oss olika faktorer som har redovisats påverka en individs möjlighet till anställning. I vår studie har vi kontrollerat om dessa faktorers påverkan kvarstår för personalvetarstudenterna med en examen från Örebro universitet. Genom en enkätstudie fann vi att två tredjedelar av respondenterna hade en anställning inom kompetensområdet. Vi fann även att extraarbete inom kompetensområdet och kön har en positiv påverkan på anställningen inom kompetensområdet. Resterande faktorer hade en negativ påverkan.

Postoperativ smärta i samband med kirurgi är ett vanligt förekommande tillstånd eftersom smärta är en komplex och individuell upplevelse. För att kunna ge adekvat smärtlindring behöver anestesisjuksköterskor vara öppna för och implementera andra metoder, så kallade icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder. Musik och TENS är två icke-farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att se till varje patients enskilda behov och ge individuell vård med personen i centrum. Vården är under konstant utveckling och för att utvecklas hållbart krävs det forskning kring användning av alternativa metoder som tillägg till farmakologisk smärtbehandling. Syftet med studien var att undersöka effekten av musik eller TENS som tillägg till farmakologisk behandling för att lindra postoperativ smärta. En systematisk litteraturöversikt har gjorts. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och Medline. Totalt inkluderades 19 kvantitativa artiklar som uppnådde medel eller hög kvalitet efter kvalitetsgranskning. Studierna innefattade olika typer av ingrepp, där alla deltagare var över 18 år samt både män och kvinnor. Alla artiklar var godkända av etisk kommitté eller granskningsnämnd. Resultatet redovisas utifrån två kategorier: musik och TENS. Både musik och TENS visade sig vara säkra metoder som gav effekt på den postoperativa smärtan, dessutom kan TENS minska opioid konsumtionen. Musik och TENS kan tillämpas av anestesisjuksköterskor. Musik är en kostnadseffektiv metod medan TENS inte är det. Det krävs ytterligare forskning kring både musik och TENS inom perioperativ vård. / Postoperative pain after surgery is a common state because pain is a complex and individual experience. To be able to give adequate pain relief, nurse anesthetist should be open to and implement other methods, such as alternative therapies. Music and TENS are two alternative therapies that could ease postoperative pain. The nurse anesthetist has a responsibility to see every patients individual need and give person centered care. Healthcare is under constant development and to achieve sustainable development, research is needed on how to use alternative therapies in addition to pharmacological pain relief. The aim of this study was to examine the effect of music or TENS as an addition to pharmacological treatment to ease postoperative pain. A systematic review was conducted. The databases Cinahl and Medline were used for the search for scientific articles. Which in total consisted of 19 quantitative articles that achieved medium or high quality after a quality review was performed. The studies included different types of surgeries, all participants were 18 or older, as well as both male and female. All articles were approved by an ethics committee or review board. The results are categorized into two main outcomes: music and TENS. Both music and TENS proved to be safe alternative therapies that had positive effects on the postoperative pain perception, in addition TENS seemed to decrease the opioid consumption. Both music and TENS can be administered by nurse anesthetists. Music is a cost-effective method whereas TENS is not. However, both music and TENS need to be researched further in perioperative care.