Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan även CFO:n på grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn på hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förståelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO på Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller på Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som påverkar och samarbete. Resultatet påvisade att det fanns både likheter och skillnader mellan controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter samt att det var möjligt att inneha båda rollerna som controller och CFO i en medelstor organisation. Genom respondenternas svar kunde det utläsas att rollerna som controller och CFO tenderade att bli mer, eller fortsatte, vara strategiska.

Under de senaste decennierna har det varit en hel del förändringar inom sjukvården. Hela sjukvården har påverkats av reformer och de förändrade ekonomiska förutsättningarna som har blivit sedan 1980-talet. Personalen inom sjukvården har fått mycket ändrade arbetsvillkor där det bland annat har försvunnit en hel yrkesgrupp och administrationsbördan har ökat. Under denna tid har man dessutom kunnat se ökningar av anmälningar inom sjukvården. Denna uppsats försöker se på om det finns ett samband mellan förändrad sjukvårdsstruktur och arbetsmetoder och det ökade antal med anmälningar. Forskningen och artiklarna handlar dels om den omorganisation som gjorts och vad de olika reformerna har inneburit för sjukvården. Det finns även med en del om personalens arbetsuppgifter och de förändringar som personalen har fått erfara samt om bemötande inom vården. I studien har det också gjorts några intervjuer för att försöka få reda på hur personal och politiker ser på de förändringar som gjorts. Resultatet visar att det absolut kan kopplas ihop samband mellan omorganisation, arbetsdelning, vårdutförande och anmälningar. Mindre tid till patienterna innebär mer stress för personalen samtidigt som stressen gör att risken för misstag ökar. Sverige har ändrats mycket med tanke på att vi har blivit mer mångkulturella än vi varit tidigare vilket också ställer högre krav på personal som arbetar inom serviceorganisationer. Förändringar med nya kulturer, nya människor som kommer hit med nya förväntningar eller andra förväntningar.

Forskare är överens om en medföljande problematik angående anställda i kontorslandskap, då i synnerhet bland kvinnor. Föreliggande studie väljer att göra en ansats att undersöka ifall det förekommer diskrepans i upplevelser av denna kontorsdesign med avseende på kön samt undersöka könsskillnader i sjukfrånvaro. Upplevelser analyserades utifrån psykosocial arbetsmiljö främst i termer av arbetsuppgifter men även med avseende på samarbete, avskildhet och stress. Tre större organisationer deltog, varav två teknikföretag och ett bankkontor. Enkäter besvarades av 73 män och 62 kvinnor. Sex hypoteser prövades med hjälp av chi2-analys, t-test samt tvåvägs ANOVA. Individernas inflytande över de egna arbetsuppgifterna, visar att kvinnor har lägre inflytande. Kvinnor upplever mer socialt stöd, men uppvisar en högre korttidssjukfrånvaro än män.  Skillnaderna mellan män och kvinnor visade sig vara relativt liten, vilket kan tyda på en överdriven tro på könsskillnader.

Tandhygienistyrket etablerades i slutet på 1960-talet. Sedan dess har utbildningen till tandhygienist förändrats och arbetsuppgifterna utökats. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsuppgifter yrkesverksamma, legitimerade tandhygienister utför, inom ramen för formell kompetens. En enkätstudie skickades till 200 tandhygienister, slumpmässigt utvalda av Sveriges tandhygienistförening. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor om ålder, kön, omfattning av tandhygienistutbildning, examensår, yrkesverksamma år som tandhygienist, omfattning av arbetstid, arbetsgivare samt frågor om arbetsuppgifter och vilka patientkategorier man arbetade med.173 enkäter (86 %) inkluderades i studiens resultat. Den vanligaste arbetsuppgiften som tandhygienister utför dagligen är att diagnosticera parodontit kliniskt (78 %). Slutsatsen av studien blev att yrkesverksamma tandhygienister i Sverige utför alla arbetsuppgifter inom ramen för formell kompetens, dock i varierande utsträckning. Dagliga arbetsuppgifter som tandhygienister vanligen utför är att diagnosticera, risk/prognosbedöma och profylaxbehandla karies och parodontit på vuxna och barn.

<p>Eftersom läraryrket ständigt är utsatt för förändringar i organisationen är det viktigt att lyfta fram vad som ingår i lärares arbetsuppgifter. Syftet med detta arbete har varit att undersöka nuvarande och önskat arbetssätt för kärnämneslärare på gymnasieskolor i Sverige samt vad som ingår i arbetsuppgifterna utöver undervisning.</p><p>Undersökningen bygger på kvantitativa enkäter med 61 kärnämneslärare i kommunala gymnasieskolor runt om i landet. Det dominerande arbetssättet visade sig vara en solitär form av arbete och innebär att lärare arbetar <em>mest individuellt men ibland ämnesövergripande</em>. Faktorn, som i störst grad påverkade vilket nuvarande arbetssätt som råder, visade sig vara respektive skollednings beslut.</p><p>Det arbetssätt som resultaten visade vara det mest önskvärda var: <em>Jag önskar helst arbeta ihop med mina kollegor inom samma ämne</em>.</p><p>Resultaten visar även att lärare ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och på funderingar på omsorg om och relationen till eleverna.</p><p> </p>

No description available.

Musik på arbetet är ett ämne som är relativt oexploaterat och ouppmärksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare på hur musik påverkar människor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan användas för att påverka människor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhälle där arbeten i stor grad är kunskapsbaserade, gör att ämnet blir särskilt intressant. Syftet med vår undersökning har därför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha på olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat på arbetsuppgifter som är av komplicerad karaktär och därför kräver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt på arbetsuppgifter som är mer monotona och rutinmässiga. Undersökningen har genomförts på två olika arbetsplatser där sådana arbetsuppgifter förekommer, och studien är sålunda jämförande mellan dessa två arbetsplatser. Vi ville få svar på frågorna hur, när och varför musik används på dessa arbetsplatser samt hur musik påverkar de anställda och deras omgivning. För att få svar på våra frågeställningar och få en djupare förståelse för ämnet, har vi genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer som insamlingsteknik av det empiriska materialet. Vårt resultat visar att arbetsuppgifterna har stor betydelse för vilken roll musik har på arbetet. Vid komplicerade arbetsuppgifter som kräver mycket kreativ tankeverksamhet kan musik verka distraherande och därmed störa koncentrationen. Vid arbetsuppgifter som däremot är monotona och enformiga kan musik istället vara ett hjälpmedel för att motverka tristess och få tiden att gå snabbare. Dock visar även vårt resultat att upplevelserna av musik inte endast beror på arbetsuppgifterna utan kan också kan härledas till individuella faktorer så som intresse för musik, humör, personliga erfarenheter och musiksmak. Av stor vikt, vid användandet av musik på arbetet, är den psykosociala arbetsmiljön som till stor del bestämmer om musik leder till konflikter eller ej. Bra kommunikation mellan kollegor kan motverka om musik upplevs som ett störande moment på arbetsplatsen. Musik på arbetet kan påverka gemenskapen bland kollegor både positivt och negativt, då musik i vissa fall kan hämma interaktionen då anställda använder hörlurar men även stimulera interaktionen då det skapar ett gemensamt samtalsämne. Vidare används musik i syfte för anställda att isolera sig, både från störande ljud på arbetsplatsen för att kunna koncentrera sig bättre, men även från kollegor vid social otrygghet och på så sätt fly mentalt. Musik kan dessutom fungera som en överlevnadsstrategi om anställda upplever alienation, då kontroll över musiken och ljudlandskapet kan förstärka känslan av att kunna påverka sitt eget arbete.

Eftersom läraryrket ständigt är utsatt för förändringar i organisationen är det viktigt att lyfta fram vad som ingår i lärares arbetsuppgifter. Syftet med detta arbete har varit att undersöka nuvarande och önskat arbetssätt för kärnämneslärare på gymnasieskolor i Sverige samt vad som ingår i arbetsuppgifterna utöver undervisning. Undersökningen bygger på kvantitativa enkäter med 61 kärnämneslärare i kommunala gymnasieskolor runt om i landet. Det dominerande arbetssättet visade sig vara en solitär form av arbete och innebär att lärare arbetar mest individuellt men ibland ämnesövergripande. Faktorn, som i störst grad påverkade vilket nuvarande arbetssätt som råder, visade sig vara respektive skollednings beslut. Det arbetssätt som resultaten visade vara det mest önskvärda var: Jag önskar helst arbeta ihop med mina kollegor inom samma ämne. Resultaten visar även att lärare ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och på funderingar på omsorg om och relationen till eleverna.

Introduction: A good work environment and good resources among district nurses’ and general nurses’ are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress. Aim: The aim was to describe how district nurses’ and nurses’ in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time. Methods: A mapping of the content of the work was made in two parts. The first part was a survey where the respondents were asked about their perceived work environment, their work tasks and if they perceived stress. The second part was a time reporting, by self-reporting on a preprinted form. Results: Almost half of the district nurses’ and general nurses’ said that they seldom had to perform tasks which they wondered if were really necessary. More than 40 percent perceived that they sometimes had work tasks which placed demands beyond what could be expected of them. About 40 percent perceived that they often had enough time to do their work tasks and 30 percent perceived it sometimes. Stress was perceived some of the time by almost 40 percent. Most of the nurses’ thought the quality of care was good. The proportion of direct patient care was approximately 45 percent and indirect patient work approximately 24 percent. The proportion of other work varied with the proportion of quantitative requirements: there was enough time. Conclusion: Nearly half of the district nurses’ and the general nurses’ perceived that they seldom had work tasks they felt doubtful about and that they sometimes had work tasks which required more than could be expected of them. About two thirds said that they often or sometimes had enough time to do their work tasks. Nearly half perceived stress a part of the working time. The proportion of direct patient care was barely half of the working time.

I denna studie var syftet och frågeställningarna att belysa vilka arbetsuppgifter en speciallärare i matematik har, i vilken utsträckning arbetsuppgifterna upplevdes relevanta utifrån examensordningen samt vilka faktorer som påverkade deras möjlighet att få jobba utifrån sin specialisering. För att besvara dessa frågeställningar intervjuades åtta speciallärare verksamma inom grundskolans alla årskurser. Resultatet presenterades och diskuterades utifrån studiens två frågeställningar och analyserades därefter Abbotts professionsteori. Resultatet visade att speciallärarnas främsta arbetsuppgift var att bedriva specialundervisning i olika former samt att kartläggningar och utredningar upptog mycket av deras tid. Ett område som få speciallärare upplevde tillhöra sina arbetsuppgifter var handledning och utvecklingsarbete. Studien visade att speciallärarens arbetsuppgifter ofta formades genom lokala förhandlingar på skolan snarare än att de byggde på några juridiska dokument, såsom examensordningen. Faktorer som speciallärare upplevde påverka deras möjligheter att arbeta utifrån sin specialisering var rektorns roll, skolans organisation och lokaler samt lärarnas förväntningar på dem.