<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur konfessionella friskolor framställs i tre olika nyhetsmedier med fokus på argumentationen. Genom en kvalitativ metod har jag genomfört en medieanalys av argumentationen som förs i debatten angående de konfessionella friskolorna från artiklar och inslag ur Dagens Nyheter, Sveriges Radio och</p><p>Sveriges Television. Jag har därefter relaterat argumenten till värdegrunden vi har i läroplanen Lpo 94. För att göra undersökningen har jag utgått från följande frågeställningar: Med vilka argument framställs konfessionella friskolor i Sveriges tre största nyhetsmedier? Hur relaterar dessa argument till värdegrunden? Jag har totalt analyserat 15 olika artiklar och inslag och med stöd från bland annat två olika offentliga statliga utredningar har jag fått fram</p><p>ett resultat. Viktiga argument för debattörerna har bland annat varit: Valfriheten att kunna välja skola, integration och segregation och även argument som religionsfrihet har förekommit frekvent i mitt insamlade material. Även argument som att regler ska skärpas och tillståndsprövningen ska bli hårdare nämns av en del debattörer. Vidare så har jag alltså relaterat dessa argument till Värdegrunden i Lpo 94 och funnit kopplingspunkter till</p><p>debattörernas argument. Det jag även har funnit är en del tvetydiga begrepp och paradoxer i värdegrunden som kan tolkas på olika sätt utifrån debattörens argumentation och uppfattning. Detta har gjort att det emellanåt kan ses som en tävlan bland debattörerna om att skapa sitt</p><p>argument till ens egna, det vill säga om man tycker olika i frågan om de konfessionella friskolorna så kan ändå olika argument kopplas till värdegrunden på flera sätt. Det har visat sig i min undersökning att det heller inte är någon för och mot argumentation som råder i mediedebatten angående de konfessionella friskolorna utan vi ser tre linjer där man antingen är förespråkare av dessa friskolor eller motståndare till dem, i det tredje alternativet så ser man det som en målkonflikt där man i sakfrågan är positiv till konfessionella friskolor men man vill ha tydligare regler, hårdare prövning och täta inspektioner.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur konfessionella friskolor framställs i tre olika nyhetsmedier med fokus på argumentationen. Genom en kvalitativ metod har jag genomfört en medieanalys av argumentationen som förs i debatten angående de konfessionella friskolorna från artiklar och inslag ur Dagens Nyheter, Sveriges Radio och Sveriges Television. Jag har därefter relaterat argumenten till värdegrunden vi har i läroplanen Lpo 94. För att göra undersökningen har jag utgått från följande frågeställningar: Med vilka argument framställs konfessionella friskolor i Sveriges tre största nyhetsmedier? Hur relaterar dessa argument till värdegrunden? Jag har totalt analyserat 15 olika artiklar och inslag och med stöd från bland annat två olika offentliga statliga utredningar har jag fått fram ett resultat. Viktiga argument för debattörerna har bland annat varit: Valfriheten att kunna välja skola, integration och segregation och även argument som religionsfrihet har förekommit frekvent i mitt insamlade material. Även argument som att regler ska skärpas och tillståndsprövningen ska bli hårdare nämns av en del debattörer. Vidare så har jag alltså relaterat dessa argument till Värdegrunden i Lpo 94 och funnit kopplingspunkter till debattörernas argument. Det jag även har funnit är en del tvetydiga begrepp och paradoxer i värdegrunden som kan tolkas på olika sätt utifrån debattörens argumentation och uppfattning. Detta har gjort att det emellanåt kan ses som en tävlan bland debattörerna om att skapa sitt argument till ens egna, det vill säga om man tycker olika i frågan om de konfessionella friskolorna så kan ändå olika argument kopplas till värdegrunden på flera sätt. Det har visat sig i min undersökning att det heller inte är någon för och mot argumentation som råder i mediedebatten angående de konfessionella friskolorna utan vi ser tre linjer där man antingen är förespråkare av dessa friskolor eller motståndare till dem, i det tredje alternativet så ser man det som en målkonflikt där man i sakfrågan är positiv till konfessionella friskolor men man vill ha tydligare regler, hårdare prövning och täta inspektioner.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka vad blivande lärare och aktiva lärare har för attityder tillskolavslutning och högtidsfirande i kyrkan samt skolavslutning och högtidsfirande i kyrkan medkonfessionella inslag. Studien baseras på en internetenkät som blivande lärare och aktiva läraresvarat på. Resultatet visar att den största andelen av de aktiva lärarna och blivande lärarna varpositiva till vistelsen i kyrkolokalerna i samband med skolavslutningar och högtidsfirande. Denstörsta andelen var däremot negativa till företeelsen med konfessionella inslag vid dessahögtidsfiranden. Äldre aktiva lärare och blivande lärare var i högre grad positiva till bådevistelsen i kyrkan och de konfessionella inslagen än de yngre. Slutsatserna är att sekulariseringeni Sverige ser ut att fortsätta i linje med de reviderade sekulariseringsteorierna, då konfessionalitetinte länge ses som något önskvärt bland den största andelen av aktiva lärare och blivande lärare.Dock finns det också nämnvärda avvikelser från detta mönster. Kyrkan fortsätter samtidigt ha ensekulär, traditionsbunden roll i skolan och är därför fortfarande relevant.

Diss.

Denna uppsats studerar med ett jämförande perspektiv hur religion gestaltas i kommunala skolor respektive fristående skolor med konfessionell inriktning. Huvudsakligt fokus är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i dessa skolformer bemöter nationella, pedagogiska direktiv om elevers formande av egna identiteter samt krav på saklighet och allsidighet inom ramen för religionsundervisning. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Med hermeneutisk tolkningsmetod har materialet sedan analyserats. Uppsatsen presenterar ett resultat där religionsundervisning inom respektive undersökt skolform generellt förmedlar objektiva innehåll för att i så stor utsträckning som möjligt ge elever eget tolkningsutrymme i anslutning till dessa. I viss grad uppträder emellertid även religionsundervisning som på subjektiva grunder tar sig an religion. Med teoretisk utgångspunkt i principen om religionsfrihet förefaller ensidigt och tendentiöst underlag för undervisning kunna styra elevernas religionsförståelser och individuella identitetsskapanden i en avgränsad riktning. Materialet påvisar därutöver en korrelation mellan lärares egna religiösa livsåskådningar och deras intentioner med undervisning och fostran generellt.

Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

Föräldrar har enligt europakonventionen rätt att välja en utbildning åt sina barn som är i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse, vilket är grunden för waldorfskolor och konfessionella friskolor i Sverige. Trots att undervisningen i sådana skolor enligt skollagen ska vara ickekonfessionell har dessa skolor ibland anklagats för att bedriva religiös indoktrinering. Inom biologiämnet finns dessutom en del innehåll, såsom evolutionsteori, som kan upplevas stå i motsättning mot vissa religiösa föreställningar om livets ursprung. I denna studie jämfördes därför resultat på nationella prov i biologi mellan waldorfskolor, skolor med religiös anknytning och övriga skolor, för att undersöka om det fanns anledning att anta att dessa motsättningar påverkar elevernas biologikunskaper negativt. Data över nationella provresultat i biologi, från Skolverkets registerdatabas, analyserades med hjälp av en variansanalys. Waldorfskolor hade något bättre resultat på nationella prov i biologi jämfört med övriga skolor, medan skolor med religiös anknytning varken hade bättre eller sämre resultat jämfört med waldorfskolor eller övriga skolor. Att potentiella motsättningar mellan biologiämnets kursplan och vissa religiösa inriktningar skulle påverka elevernas kunskaper i biologi negativt ger denna studie därmed inget stöd för.

I skolan får ingen diskrimineras på grund av religion och trosuppfattning samt så ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell. Trotts det uppstår det dilemman både för lärare och elever på grund av det mångkulturella samhället. Syftet med den här studien är att få kunskaper om hur lågstadielärare löser dilemman i sin planering och undervisning för att bedriva en inkluderande utbildning, med hänsyn till elevers skilda livsåskådningar.För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där lågstadielärare har intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats både genom en innehållsanalys och genom Biestas teoretiska ramverk. Som hjälp att tolka resultatet i studien används Biesta tre begrepp socialisering, subjektifiering och kvalificiering. Resultatet visade på att lärare upplever enbart kristna konfessionella inslag i skolan, samt att lärare behöver mer kunskaper om olika kulturer för att bemöta sina elever likvärdigt vilket var ett dilemma. Resultatet visade även på att lärare anpassade undervisningsmaterialet så att de skulle vara vardagsrelaterat till eleverna oavsett livsåskådning för att förhålla sig neutralt mot eleverna. / <p>SO</p>

Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium. Handlingar som legat till grund för skolornas godkännande av Skolverket samt skolornas hemsidor har här varit det viktigaste källmaterialet. I den andra undersökningen har två av skolorna besökts, lärare och elever har intervjuats och en lektion i helklass på varje skola har analyserats utifrån den övergripande frågan om vilka konsekvenser som en konfessionell inriktning leder till i praktiken. Det är en viktig iakttagelse i arbetet att de undersökta skolorna är mycket olika varandra på väsentliga områden och att det sätt som de skiljer sig från kommunala skolor och andra friskolor, med allmän inriktning, inte är särskilt påfallande om man håller sig till konkreta punkter. En viktig orsak till detta är att de konfessionella skolorna strävar efter att göra en tydlig gränsdragning mellan de konfessionella inslagen och den ordinära undervisningen. Samtidigt visar såväl källstudiet som skolbesöken att det är vanligt att skolorna använder kristna uttryckssätt för att uttrycka värderingar som i stort sett är desamma som de värderingar som det allmänna skolväsendet tar ställning för i de grundläggande styrdokumenten. Dessutom visar undersökningen att skolorna inte ägnar särskilt mycket reflektion åt vilka konsekvenser deras konfessionella inriktning leder till i det dagliga arbetet. Den undervisning som bedrivs i de undersökta skolorna har visat sig ha goda förutsättningar för att hantera viktiga delar av den problematik kring sekulär undervisning som har påtalats av röster inom den nutida religionspedagogiken. Goda kunskaper på religionens område har också visat sig kunna leda till det som med Olga Dysthes terminologi kallas för "dialogiska klassrum". Mot den här bakgrunden är det uppsatsens viktigaste slutsats att en pedagogisk specialkompetens behöver utvecklas, så att den positiva potential som finns inom olika religioner kan belysas med hjälp av en vetenskap som förmår ta tillvara denna och samtidigt sätta in dessa erfarenheter i den övergripande diskussionen om vilka värderingar som ska prägla samhället. Vikten av fortsatt forskning på det här området understryks inte minst av det faktum att Sverige ständigt blir mer mångkulturellt.